Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-07-24 07:56

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur/darfor-ar-sverige-fortfarande-i-varldsklass-pa-att-producera-hittar/

MUSIK

Därför är Sverige fortfarande i världsklass på att producera hittar

Illustration: Maria Westholm

Svenska låtskrivare har länge haft en hög status internationellt och år efter år har Sverige fortsatt ligga i framkant när det kommer till musikexport. En ny rapport slår fast att vi är näst bäst i världen på att få hittar utomlands. Vad beror det på? DN:s Sara Martinsson undersökte ”det nya svenska musikundret”.

Få kulturella företeelser är så omsorgsfullt skildrade som ”det svenska musikundret”. Sedan begreppet fick fäste på nittiotalet har mängder av artiklar, akademiska uppsatser och branschrapporter utforskat det fascinerande i att ett litet land i norr kan producera internationella hittar på löpande band. Med strömningstjänsternas intåg skulle man kunna tro att den svenska spetskompetensen blandats ut med talang från andra delar av världen. Men en ny rapport från Export Music Sweden visar att Sverige fortsätter att ligga i framkant.

– Det mest uppseendeväckande är att Sverige är ett av bara tre länder i världen som är nettoexportörer av musik, säger Peter Lindström, tillförordnad vd på Stim, upphovsrättsorganisationen som varje år betalar ut ersättning till upphovspersoner för den musik som spelas på nätet, i tv, radio och på andra plattformar.

Sverige bland de enda tre som exporterar mer musik än man importerar
Handelsbalans mellan export och import av musik per land och upphovsrättsorganisation, 2019.
Sverige bland de enda tre som exporterar mer musik än man importerar
Källa: Export Music Sweden

– Tillsammans med Storbritannien och USA är Sverige ett av bara tre länder där intäkterna för musik som exporteras är större än utgifterna för importerad musik. Svenska upphovsmän är alltså fortsatt väldigt populära utomlands.

Rapporten, skriven av de oberoende brittiska experterna Will Page och David Safir, sätter konkreta siffror till en bild som Stim har haft länge. För varje krona som man årligen betalar ut till utländska upphovspersoner samlar man in motsvarande 2,7 kronor till svenska musikskapare. Bara USA har en bättre exportratio. Sverige levererar alltså fler hittar ut i världen än vad folkrika nationer som Storbritannien, Tyskland och Frankrike gör. Detta trots att Sverige inte har samma omfattning av statligt exportstöd till musik, som är vanligt i jämförbara länder.

Export och import av musik
Låtskrivare anslutna till Stim. Miljoner kronor, 2019
Export och import av musik
Källa: Export Music Sweden

– I dagsläget får den svenska musikindustrin ungefär lika mycket statligt exportstöd som isländska musikindustrin får av Island, säger Peter Lindström och fortsätter:

– Norge ligger exempelvis nästan tio gånger högre. I Sverige har vi klarat oss bra hittills ändå. Bland annat tack vare att vi haft en så stark tradition av låtskrivande och en teknisk utveckling där vi har legat i framkant. Inte minst på grund av att Spotify är svenskt.

Förr brukade man förklara det svenska musikundret med hur vi har ordnat vårt samhälle, med kommunala musikskolor och en välutbyggd arbetslöshetsförsäkring. ABBA, Roxette, The Cardigans och alla de andra klassiska popexporterna har analyserats som produkter av ett tryggt folkhem.

I dag är bilden mer nyanserad. De gamla förklaringsmodellerna är fortfarande giltiga. Men den moderna vågen av svenska låtskrivarproffs tycks även vara sprungen ur svenskt entreprenörskap. Spotify är en del. Att Denniz Pop i Cheiron-studion skapade en ny modell för hur man skriver hittar, som i sig blivit en exportsuccé, ser Peter Lindström som en annan förklaring:

– Våra låtskrivare har jobbat tillsammans i team väldigt länge. Det är ett arbetssätt som vi sedan dess har sett övriga världen anamma också. I dag har man ju nästan alltid massor av låtskrivare på varje hit. Att vi har varit framgångsrika genom att använda den modellen sedan start har gett en väldigt positiv effekt i dag.

Ser man till de tio mest populära svenska låtskrivarna internationellt 2020 så bekräftas hypotesen. Sju av dessa arbetar (eller arbetade, i Aviciis fall) enligt den kollektiva låtskrivarmodell som Lindström menar är en del av det svenska framgångsreceptet. Ilya Salmanzadeh, Shellback, Rami Yacoub, Mattias Larsson, Robin Fredriksson… alla skriver de svenska exporthittar i grupp.

– När man anlitar svenska låtskrivare vet man vad man får, säger Ulla Sjöström, rektor vid Musikmakarna, yrkeshögskoleutbildningen i Örnsköldsvik som fostrar framtidens producenter och låtskrivare.

Hon tror att det handlar om att vi har ett särskilt ”skandinaviskt sound”.

– Men vi är också pålitliga, håller tiden och levererar kvalitet. Vi var tidiga på att komma på nya sätt att skriva låtar och vi har dessutom en välutvecklad, teknisk infrastruktur. I Sverige har väldigt många tillgång till rätt utrustning för att skapa musik.

Det internationella intresset för låtskrivarstudenterna på Musikmakarna är stort, berättar Ulla Sjöström. Varje vecka hör aktörer över hela världen av sig för att få veta vad som produceras i skolans studio. Flera tidigare studenter har etablerat sig i branschen. En av dem som spås den absolut mest lysande framtiden är Elvira Anderfjärd, som har jobbat med bland andra Katy Perry, Taylor Swift och Tove Lo.

– Jag tror att utbildningar som vår är viktiga för tillväxten av svenska låtskrivare, säger Ulla Sjöström, som drog i gång Musikmakarna redan 1998, mitt under den första vågen av det svenska musikundret.

– Sverige är ett så litet land. Om vi vill fortsätta växa måste vi ut internationellt, och där är konkurrensen enorm. Ska svenska låtskrivare lyckas är det nödvändigt att de samarbetar och bygger nätverk. Något man får automatiskt om man går en utbildning.

På Musikmakarna har man arbetat aktivt med att skapa kontaktnät som sträcker sig över hela världen. Att inte bara rikta in sig på USA, utan även knyta band med uppåtgående marknader som Indien eller Mexiko, beskriver Ulla Sjöström som en nyckel till fortsatta framgångar.

Detsamma konstaterar den nya rapporten från Export Music Sweden. Den lokala svenska marknaden är nästan helt mättad. Nästan alla svenskar som kan skaffa ett abonnemang på Spotify har redan ett. Så här hemma finns inte mycket utrymme att växa på. Svensk musik måste nå ut till fler marknader i framtiden, om vi vill fortsätta hålla vår topposition.

Svensk musikexport på Spotify
Januari–maj 2020. Procent
Svensk musikexport på Spotify
*Tyskland, Österrike, Schweiz. **samt Belgien, Nederländerna och Luxemburg. *** samt Irland. Källa: Export Music Sweden

– När Spotify nu etablerar sig i Asien och i Sydamerika finns en risk att intresset för musik från andra delar av världen ökar på bekostnad av den svenska, säger Stims vd Peter Lindström och fortsätter:

– Många andra länder har identifierat att detta är potentiella tillväxtmarknader, och satsar mycket pengar på att deras musik ska komma in där. Sverige måste ta liknande steg om vi ska hänga med. Vill vi bevara vår spets behöver vi dessutom säkerställa att det finns en bredd. En ny Max Martin förutsätter att det finns 100 till därunder, och gärna musikskapare från olika genrer.

Peter Lindström menar att det i dag finns en oro i branschen över att den musik som framgångsrikt exporteras från Sverige är för likriktad. De tio mest populära låtskrivarna 2020 hör alla hemma i popfåran, med undantag för metalbandet Sabatons Joakim Brodén.

Topp tio förenas dessutom av att alla är män. Ulla Sjöström på Musikmakarna menar att det finns ett stort behov av utveckling även på jämställdhetsområdet om Sverige vill fortsätta vara i världstoppen i musikexport.

– Fler kvinnor behöver komma upp på listorna, så att pengarna kan fördelas mer rättvist, säger hon.

– Vi ligger redan långt fram om man jämför med andra länder. Men jag tror att om vi lyckas få ut ännu fler kvinnliga låtskrivare i världen så kommer det ge oss ytterligare spets. Tänk om vi kunde presentera en hel våg av kvinnor som skriver hittar för topplistorna. Vilken nyfikenhet det skulle väcka på Sverige internationellt!

Läs mer om musik och fler texter av Sara Martinsson

Ämnen i artikeln

Musik

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt