Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-01-21 22:25

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur/dn-ipsos-journalister-bor-halla-sina-asikter-for-sig-sjalva/

KULTUR

DN/Ipsos: ”Journalister bör hålla sina åsikter för sig själva”

Foto: Jessica Gow/TT

En majoritet av svenskarna, sex av tio, anser att nyhetsförmedlingen i stor utsträckning är påverkad av journalistens egna värderingar och politiska uppfattningar. Få vill dock att journalister öppet redovisar sina åsikter. Det visar en undersökning från DN/Ipsos.

Under fjolåret debatterades vid flera tillfällen svenska journalisters neutralitet och opartiskhet. Bland annat efter flera uppmärksammade händelser kring hur profilerade journalister agerat i sociala medier, något DN tidigare rapporterat om.

Men hur ser nyhetskonsumenterna på journalistkårens neutralitet? I en DN/Ipsos-undersökning svarar sex av tio att de, i ganska eller mycket stor utsträckning, anser att det sätt journalister i allmänhet förmedlar nyheter på är påverkat av journalistens egna värderingar och politiska uppfattningar.

– Det är helt klart så att en majoritet anser att det sätt som journalister förmedlar nyheter på är påverkat av journalistens egna värderingar och politiska uppfattningar. Det är mer ett konstaterande. Det går inte att utifrån de här resultaten att säga huruvida man anser att det är bra eller dåligt, eller vad i rapporteringen som gör att man uppfattar den som påverkad, säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos.

I vilken utsträckning anser du att det sätt som journalister i allmänhet förmedlar nyheter på är påverkade av journalistens egna värderingar och politiska uppfattningar?
I vilken utsträckning anser du att det sätt som journalister i allmänhet förmedlar nyheter på är påverkade av journalistens egna värderingar och politiska  uppfattningar?
Källa: DN/Ipsos

Viss skillnad i svaren finns mellan olika väljargrupper. Väljare som vid ett riksdagsval i dag skulle rösta på Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna eller Moderaterna anser oftare än andra partiers väljare att rapporteringen är påverkad i stor utsträckning. Det är också något fler män än kvinnor, och fler äldre än unga, som har den uppfattningen.

– Det finns säkerligen en diskrepans mellan journalistskråets syn på sig själva, och nyhetskonsumenternas syn på nyhetsförmedlingen. Min bild är att journalister i allmänhet ser sig själva som professionella och förmögna att separera sina egna åsikter från den rapportering de ägnar sig åt, säger Nicklas Källebring.

Modern svensk journalisttradition bland nyhetsreportrar ger vid handen att man öppet inte gör politiska ställningstaganden eller ger uttryck för sin personliga hållning i ämnen man bevakar. För exempelvis reportrar och programledare på SVT säger reglerna att man inte får göra ”värderande uttalanden eller ta ställning i kontroversiella frågor”.

Det här är också en journalistisk hållning som majoriteten av de svarande i DN/Ipsos-undersökning stöder. Över hälften av de svarande håller med om påståendet ”Jag litar mer på journalister som behåller sina egna värderingar och politiska åsikter för sig själva.”

Bara drygt 2 av 10 håller med om det motsatta påståendet: ”Jag litar mer på journalister som redovisar sina egna värderingar och politiska åsikter.”

Vilken av följande meningar stämmer bäst överens med din uppfattning om journalister?
Vilken av följande meningar stämmer bäst överens med din uppfattning om  journalister?
Källa: DN/Ipsos

– Kontrasten mellan svaren på frågorna i undersökningen är intressant. För även om en majoritet anser rapporteringen vara påverkad av personliga uppfattningar, så finns det inget tryck i väljarkåren för att journalister ska varudeklarera sina åsikter. Utan ju mindre man ser av journalisternas egna uppfattningar, desto bättre, säger Nicklas Källebring.

Liknande frågor har tidigare ställts i USA, då i en undersökning beställd av New York Times. I USA är medielandskapet betydligt mer polariserat än i Sverige, vilket delvis avspeglade sig i resultaten: 41 procent höll med om påståendet att de litar mer på journalister som håller sina politiska och sociala åsikter för sig själva, medan 36 procent höll med om det motsatta.

Publikens förtroende för de traditionella medierna skiftar stort i Sverige, något som är synligt i den årliga förtroendebarometern från Medieakademin. De två senaste åren har man också ställt frågor kring förtroendet för mediernas nyhetsbevakning, 2020 gällande specifika frågor, och 2021 om hur man placerar mediernas nyhetsbevakning på en politisk höger-vänsterskala.

2021 framkom att majoriteten anser de stora traditionella medierna varken är höger- eller vänsterlutande i sin nyhetsbevakning. Undantag i undersökningen var Aftonbladet, vars bevakning en majoritet av de tillfrågade uppfattade som mer vänster än neutral, samtidigt som de angav att Svenska Dagbladets rapportering är mer höger än neutral.

– För de allra flesta medier är det väldigt, väldigt svårt verkar det att säga huruvida det är vänsterlutande eller högerlutande, sa professor Henrik Ekengren Oscarsson, ledamot i Medieakademin, efter undersökningen till Sveriges Radios ”Studio ett”.

Ämnen i artikeln

Journalistik
Mediepolitik

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt