Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-01-16 11:47

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur/dokumentara-isolation-har-bade-lattsamma-och-fracka-ingangar-till-pandemin/

FILM | RECENSION

Dokumentära ”Isolation” har både lättsamma och fräcka ingångar till pandemin

Michael Winterbottom karantänar tillsammans med en asylsökande mor och hennes son i ”Isolation”
Michael Winterbottom karantänar tillsammans med en asylsökande mor och hennes son i ”Isolation” Foto: Njutafilms

Antologifilmen ”Isolation” låter fem europeiska regissörer ge sin bild av chocken, förvirringen och isoleringen som följt i det lilla coronavirusets väg på kontinenten. Olivier Guerpillions svenska bidrag är lättsamt och rappt, medan Michael Winterbottom ger isoleringspaniken fingret.

Detta är en recension. Skribenten svarar för åsikter i texten.

Om döden vore en stor, ful insekt som landade på oss skulle en förbipasserande kunna se den och borsta bort den: ”Signore, ett ögonblick, du har råkat få döden där, så, nu är den borta.”

Istället vet vi inte var den är och vem som har den och kan inte hjälpa, bara frukta varandra. Filmaren Michele Placido går runt i ett öde Rom och försöker hantera dödsångest och lockdown-isolering med lösryckt prat och skakiga, sneda mobilbilder av folktomma piazzor. Påven talar för ingen, Andra Bocelli spelar Månskenssonaten och diskuterar Augustinus liv, skyltdockor i Via Venetos fönster stirrar ut på tomma, julskyltade gator. Ibland glimmar det till, men som helhet är det slarvigt, mysigt och irriterande pompöst. Jakten på de rätta formuleringarna är en lika begriplig som misslyckad överlevnadsstrategi.

I den ojämna men givande dokumentär-antologin ”Isolation” har fem europeiska regissörer gjort ett försök att berätta om chocken, förvirringen och isoleringen som följt i det lilla coronavirusets väg på kontinenten. Ibland verkar temat pålagt efteråt, som i tyska Julia von Heinz film, som egentligen handlar en dotter som inser att hennes pappa var homosexuell, isolerad med hemligheter.

Belgaren Jaco van Dormael fångar förvirringen i en tragikomisk hopklippning av lika tvärsäkra som motsägelsefulla utlåtanden från belgiska experter och politiker. När döden kommer närmare slår han om till konstlad och oskarp ultrarapid, men en bild, ett farväl med handen på bildskärmen där en far sluter sina ögon för sista gången, bränner sig fast.  Minnet av de gamla som dog.

Det svenska bidraget ”Frihet, jämlikhet, immunitet” av svensk-franska Olivier Guerpillon, kommer som en befrielse. Lättsam, rapp och med ett tydligt fokus: Den absurda ideologiska isolering många hamnade i när de inte genast tog för givet att Sverige och Tegnell satt på mer exakt och vetenskaplig information än andra länder. Guerpillons rörande beundran för den svenska sammanhållningen blandas upp med dödsångest: Hur svensk är han beredd att bli, och kan man dö på kuppen?

Britten Michael Winterbottoms bidrag är det fräckaste. Han ger hela isoleringspaniken fingret genom att tillbringa lockdownperioden med en asylsökande mor som lever tillsammans med sin son i ett rum med delat kök i väntan på beslut, utan att få arbeta eller studera. På tv:n vädjar Boris Johnson och finansministern Rishi Sunak till folket om uthållighet i isoleringen ytterligare ett par veckor. Mamman har varit isolerad där i sju år. Grymt, smart och gripande.

Se mer. Tre filmer av Michael Winterbottom: ”In this world” (2002), ”24 hour party people” (2002), ”The trip” (2010).

Läs fler film- och tv-recensioner i DN.

Ämnen i artikeln

Film

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt