Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-10-19 01:11

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur/drommen-om-att-fa-ga-pa-konsert-ar-nara-att-forverkligas/

KULTUR

Drömmen om att få gå på konsert är nära att förverkligas

Joppe Pihlgren var med och startade bandet Docenterna. Nyligen hörde han av sig till en bandkollega och frågade om de kanske ska spela ihop snart igen.
Joppe Pihlgren var med och startade bandet Docenterna. Nyligen hörde han av sig till en bandkollega och frågade om de kanske ska spela ihop snart igen. Foto: Beatrice Lundborg

Efter 18 månaders tystnad reser sig livemusiken nu ur askan. Joppe Pihlgren, verksamhetschef på Svensk Live, vågar knappt tro att det är sant att konserter ska genomföras som vanligt. ”Det känns helt jävla overkligt”, säger han efter den tuffaste arbetsperioden i livet.

Joppe Pihlgren har på kvällarna under pandemin i bland räknat ihop antalet telefonsamtal han haft under dagen. Som för att fatta var livet och tiden tog vägen. Någon gång blev det 62, andra dagar ännu fler.

Det värsta samtalet fick han den 5 juli i år.

Efter att ha deltagit i ett seminarium under digitala Almedalen nåddes han av beskedet att nära vännen och kollegan Lars Sillrén drabbats av plötsligt hjärtstillestånd på väg hem från kontoret. Han avled, 67 år gammal.

Sillrén, som var styrelseordförande för Storsjöyran och en av festivalens grundare, hade dittills varit Joppe Pihlgrens viktigaste stöttepelare under pandemin. De drömde tillsammans om dagen när allt skulle öppna igen.

– Vi tog oss igenom krisens alla labyrinter tillsammans, säger Joppe Pihlgren och tar ett andetag.

– När man är inne i den här skiten måste man också kunna garva åt hela situationen. Med honom kunde jag göra det. Han är en hjälte för mig.

Som verksamhetschef för Svensk Live har Joppe Pihlgren under pandemin varit sambandscentralen för en kultursektor i monumental kris. Från att arrangörerna sammanlagt omsatt nära sex miljarder kronor årligen stannade allt upp.

Arrangörer och kollegor har ringt Joppe Pihlgren för att uttrycka sin frustration eller få svar. Om vad restriktionerna egentligen innebär, om vilka krisstöd som är möjliga att söka, och om man kanske kan sätta press på politikerna på något sätt.

Samtidigt är det han som i stort sett varje vecka fört direkta samtal med kulturministern och hennes stab. Och svarat på journalisternas frågor varenda gång nya restriktionsbesked kommit. Nära 2 000 gånger har hans namn nämnts i medierna sedan mars 2020.

Joppe Pihlgren insjuknade själv i förmodad covid-19 tidigt i mars 2020. Han smittades troligen under musikkonferens i London: ”Många som var där blev sjuka”, berättar han.
Joppe Pihlgren insjuknade själv i förmodad covid-19 tidigt i mars 2020. Han smittades troligen under musikkonferens i London: ”Många som var där blev sjuka”, berättar han. Foto: Beatrice Lundborg

– Jag har alltid varit en person som jobbar mycket… men jag har aldrig jobbat så mycket som under de senaste 18 månaderna, säger Joppe Pihlgren.

Vid två tillfällen har han tvivlat på om han orkar gneta på längre. Först i sorgen i somras efter vännens död. Och sedan, när beskedet om huruvida restriktionerna för publika sammankomster skulle avvecklas eller inte drog ut på tiden under början av hösten.

– Då växte frustrationen bland arrangörerna. Jag kände också att jag kanske inte längre orkar hålla i varenda dag. Men när beskedet väl kom den 7 september, att restriktionerna skulle tas bort, då blev lättnaden enorm.

Så där har krisen ofta varit, säger han: en känslornas bergochdalbana. I stunder har det kommit larm om att stora livemusikarrangörer är på väg att gå under. Men nu, när man når fram till en första slutpunkt och har viss överblick, ser man ändå att strukturerna finns kvar, säger Joppe Pihlgren.

Svensk Live har under coronapandemin fört nära samtal med bland annat Svensk Scenkonst och Riksidrottsförbundet.
Svensk Live har under coronapandemin fört nära samtal med bland annat Svensk Scenkonst och Riksidrottsförbundet. Foto: Beatrice Lundborg

– Arrangörerna är vingklippta, kantstötta och har tappat pengar, men ingen av våra medlemmar har gått under, säger han och fortsätter:

– Det hade kunnat vara väldigt mycket värre: utan stöden hade i princip allt riskerat att försvinna. Men tack vare de riktade kulturstöden och korttidspermitteringarna så kommer vi i Sverige relativt väl ur den här tiden. Det har fungerat även i Tyskland och Norge, medan arrangörer i länder som Spanien och Storbritannien har det otroligt jobbigt.

Mycket tyder i nuläget på att 2022 blir ett år späckat med konserter och festivaler. Dagligen kommer besked om nya bokningar. Men inför framtiden finns samtidigt både farhågor och flaskhalsar.

Redan sedan tidigare råder brist på kompetent på-golvet-personal, som ljudtekniker – en yrkeskategori där många drabbades hårt av pandemin. Dessutom ska man på scenerna in med den stora mängden uppskjutna spelningar, vilket riskerar att leda till att nya, oetablerade akter har svårare att få utrymme.

Den tuffa ekonomiska situationen för många svenska musiker kommer också, enligt DN:s uppgifter, uppmärksammas i utredningen ”Återstart för kulturen”, som nu på torsdag överlämnas till regeringen.

”Kulturdepartementet har inte alltid gjort som vi har velat, men de har alltid gått att få tag på och lyssnat med respekt”, säger Joppe Pihlgren.
”Kulturdepartementet har inte alltid gjort som vi har velat, men de har alltid gått att få tag på och lyssnat med respekt”, säger Joppe Pihlgren. Foto: Beatrice Lundborg

– Vi behöver diskutera hur vi kan öppna upp för det som är nytt, säger Joppe Pihlgren. Ett alternativ skulle kunna vara att utöka antalet förband under konsertkvällar, från ett till två.

– Samtidigt har vi under pandemin sett tecken på att det finns en gräsrotsrörelse i branschen. Man har visat att de småskaliga spelningarna, med 100 personer i en trädgård eller i en lada, kan vara ekonomiskt gångbara. Det kan skapa ännu fler speltillfällen.

Bland det sista Joppe Pihlgren gjorde våren 2020, innan livemusiken stängde ned, var att delta i branschens stora globala konferens i London. Då, berättar han, var det få som fullt ut förstod allvaret med det virus som börjat få spridning från Kina till Europa.

Nu, 18 månader senare, är det i stället svårt att greppa att den djupaste krisen kan vara över. Han tror att många arrangörer, artister och besökare kommer att bära med sig en känsla av att allting när som helst kan ta stopp igen.

– Det känns helt jävla overkligt. Att man ska få stå nära varandra, kramas och lyssna på musik. Vad som kan gå fel? Förmodligen ingenting, för vi är inställda på att det här inte är sant egentligen.

Om det kommer en backlash så finns också nu för första gången en plan på förhand, menar han. En nödlösning med så kallade vaccinpass. Det gör att Joppe Pihlgren tror på en sommar 2022 där de stora festivalerna kommer att äga rum.

– Det är de stunderna jag själv drömmer om just nu. Att människor samlas under en kulturfana, och att man kan gå runt och få ett flöde av nya musikintryck till sig. Det är hela grunden till att jag började med det här, och att jag orkar fortsätta hålla på.

Läs mer: Här är artisterna som ger sig ut på turné när restriktionerna lyfts

Ämnen i artikeln

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt