Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-07-27 12:50

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur/en-hastbok-for-radda-och-allergiska/

BOKRECENSIONER | RECENSION

En hästbok för rädda och allergiska

Bild 1 av 2 Lisa Zetterdahl debuterar som poet med diktsamlingen ”Hästar”
Foto: Joel Andersson
Bild 2 av 2

Diktsamlingen ”Hästar” handlar om tillvaron bland de stora, glänsande djuren, om oro och livet som blir kvar när en mamma dött. Lisa Zetterdahls debut är poesi för alla, skriver Ulrika Milles.

Detta är en recension. Skribenten svarar för åsikter i texten.

”Till mamma” är debuterande Lisa Zetterdahls diktsamling ”Hästar” dedicerad.

Läsaren förstår direkt att mamma aldrig kommer att läsa sin dotters poesi, som inleds med dikten ”Efteråt”. Åtta rader om ett hus fullt av vardagens alla ting, livets ordning som måste sparas, slängas, ges bort. Barnteckningarna av hästar, men inga som föreställer henne.

Hur såg hon ut? Frågan om en mammas väsen är diktens kärna.

Men lika avgörande är barnets blick, dottern som skriver fram sin mor.

Den vagt hotfulla, vackra långdikten ”Vi är flickor med ansikten” följer det snitslade spåret av en barndom på väg att upphöra i skuggan av hästarna. Deras stora kroppar, deras hemliga språk och våldet de kan få fram, när livet är en karta vars gränser måste dras upp.

Lisa Zetterdahl beskriver hästvärldens kategoriseringssystem, hur stallflickor knappologiskt studerar raser, färger, temperament, men också i fantasin återanvänder och omladdar hierarkierna, med plasthästar, cyklar, käpphästar. Medan mödrarna sitter i bilen och väntar och gråter, eller om det är hämtar och regnväder? Den sammanblandningen återkommer som ett dis i Zetterdahls bok: sexualiteten, friheten och de lämnade mödrarna. Vad gråter de över? Ska gråten en dag ärvas, eller gråtas redan nu?

Det är så mycket en flicka ännu inte vet, trots alla ansträngningar. Vem hon är, ska bli, och vad hästarna med sorgsna ögon tänker på – vilket redan Nils Ferlin undrade – de som denna tid står närmast och ändå är mysterier. Hästarna som möjligen inte ens kan åkallas korrekt, för att de fått namn av sina mödrar ”som vi inte kan”, som Zetterdahl skriver i en vibrerande förtröstansfull ton.

Den tonen bryts av skolans ordning som samplas med en flickas dagbok om ridläger, kompisar, oro i kursiv: ”Det ska bli roligt i inbördeskriget/Virginia var en av de första tretton staterna med jullov. i USA.”

Det blir i några stycken komiskt, inte riktigt bra, och just därför dikt om att växa i den oron, om hur oro förskjuter perspektiven. Det finns allergier, det finns orättvisor, en del har massor av hästar och en del ingenting. ”Nu skall vi byta ämne.”

Jag tycker så mycket om den här tunna sorgsna boken, som vet så mycket om hur ”våra flickhänder har gripit/efter halmstrån/det står aldrig något/om detta”, och hela tiden rör sig fram och tillbaka mellan döden och den odödlighet som finns bland hästar.

Till slut blir oron konkret, det som återstår är att dela upp livet som blir kvar när en mamma dött, hon som såg hästar i trädgården medan hon dog. Dikten blir rakare, besöker dödens alla idiotiska stationer i ett automatiserat konsumtionssamhälle som vårt, räkningar för bårhustransport, välkommen tillbaka som kund.

Lisa Zetterdahls debut är poesi för alla, en hästbok för rädda och allergiska, där också den välbekanta overallen i bävernylon skickar en omsorgsfull hälsning till varje sörjande människa. Allt handlar om det som kan bära.

Läs fler litteraturrecensioner:

Ämnen i artikeln

Poesi

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt