Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-04-22 04:06

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur/expressen-och-aftonbladet-blir-morgontidningar/

Kultur

Expressen och Aftonbladet blir morgontidningar

Bild 1 av 2 Tisdagens kvällstidningar var de sista som trycktes sent på kvällen.
Foto: Paul Hansen
Bild 2 av 2
Foto: Paul Hansen

Kvällstidningarna har i årtionden tryckts och distribuerats på nätterna, men nu är eran av dramatiska deadlines kring nattliga nyhetshändelser borta. Expressen och Aftonbladet byter distributionssystem och blir snarare morgontidningar – men känslan av kvällstidning vill de inte släppa.

I februari stod det klart att Expressen och Aftonbladet gemensamt övergår till att distribuera sina tidningar inom samma system som morgontidningarna. Expressen och Aftonbladet överger därmed nattliga pressläggningar för att likt morgontidningarna tryckas tidigt på kvällen. Detta innebär att även kvällstidningarna numera kommer att finnas tillgängliga hos återförsäljare när butikerna öppnar på morgonen.

DN har talat med representanter från båda kvällstidningarna och ingen av dem vill gå närmare in på hur förändringen påverkar tidningarnas ekonomi. Michael Fristedt, affärsansvarig för Aftonbladets papperstidning, medger dock att det nya systemet innebär stora besparingar för koncernen.

– Lägger man ner ett distributionsnät som åkt 3.000 mil om dagen så händer det så klart något i kassan. Vi har valt att inte gå ut med exakta belopp men det blir en betydande besparing, vilket gör att vi nu kan investera ännu mer i vår journalistik, säger Michael Fristedt.

Michael Fristedt, affärsansvarig för Aftonbladets papperstidning.
Michael Fristedt, affärsansvarig för Aftonbladets papperstidning.

De tidigarelagda trycktiderna påverkar den slutliga produkten. Nyhetshändelser kvällstid och olika typer av idrott, som ofta spelas på kvällarna, hamnar efter pressläggning. Den rapporteringen följer man numera bäst i mobilen eller digitalt, menar Magnus Alselind, redaktionschef på Expressen.

– Tänker man på en jättestor händelse som terrordådet på Utøya, där omfattningen av vad som skett stod klart mitt i natten, så känns det lite speciellt att vi inte skulle ha fått med det i papperstidningen med dagens system. Men Expressen når i dag över fem miljoner läsare i mobilen och både snabba nyheter och längre analyser går att finna via mobilen och på nätet, säger Magnus Alselind.

Det nya systemet gör det även möjligt för läsare att teckna prenumerationer på kvällstidningarna.

– En positiv sak, förutom att papperstidningsläsarna nu kan köpa tidningen redan på morgonen, är att man kan prenumerera på tidningen. Vi har märkt av detta behov under en tid, och inte allra minst under pandemin. Vi har faktiskt en del läsare som redan nu har tecknat en prenumeration och vi hoppas att de som redan har en morgontidning unnar sig en helgprenumeration. Vi bedömer att fördelarna överväger nackdelarna, och vi skulle aldrig göra detta om vi inte trodde att vår publik skulle förbli nöjda, säger Magnus Alselind.

Magnus Alselind, redaktionschef på Expressen.
Magnus Alselind, redaktionschef på Expressen. Foto: Olle Sporrong

Även Michael Fristedt betonar vikten av att nu kunna erbjuda prenumeration på Aftonbladet.

– Många människor vill ha tidningen i brevlådan, inte minst de som kanske är lite äldre och bor en bit från en butik. Det känns väldigt bra att vi kan göra den förändringen. Och att vi tappar ett par timmars nyhetsfönster på kvällarna tror jag inte att våra läsare kommer att reagera särskilt över, eftersom vi fortsätter att publicera som vanligt på nätet, säger Michael Fristedt.

Trots ändringarna menar både Magnus Alselind och Michael Fristedt att de tydliga skillnaderna mellan morgon- och kvällstidningar kommer att bestå.

– Skillnaderna handlar ju mer om hur man presenterar nyheter, hur rubrikerna ser ut, vilket bildspråk man använder. Allt sådant. Och det förändras inte för att man byter distributionssystem, säger Michael Fristedt.

Läs mer:

Martin Jönsson: Är ”snabba nyheter” en tillräcklig överlevnadsstrategi för Aftonbladet?

Ämnen i artikeln

Aftonbladet

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt