Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-06-19 17:30

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur/fangslande-mothistorier-pa-narliggande-biennaler/

KONST | RECENSION

Fängslande mothistorier på närliggande biennaler

Bild 1 av 7 Janet Echelmans skulptur på Stora Torget i Borås
Foto: Hendrik Zeitler
Bild 2 av 7 Janet Echelmans skulptur på Stora Torget i Borås
Foto: Hendrik Zeitler
Bild 3 av 7 Skulptur av Shilpa Gupta i Stadsparken i Borås
Foto: Hendrik Zeitler
Bild 4 av 7 Anders Sunnas målning ”Lyxen av att samsas” på Boråsbiennalen
Foto: Hendrik Zeitler
Bild 5 av 7 Salad Hilowles verk på Borås konstmuseum
Foto: Hendrik Zeitler
Bild 6 av 7 Hira Nabis installation på Röda Sten i Göteborg
Foto: Hendrik Zeitler
Bild 7 av 7 Ibrahim Mahamas fotografier på Packhusplatsen i Göteborg
Foto: Dan Jönsson

Konstbiennalerna i Borås och Göteborg har i år öppnat samtidigt och cirklar båda runt alternativa berättelser. Dan Jönsson ser flera anslående och suggestiva verk.

Detta är en recension. Skribenten svarar för åsikter i texten.

I januari 1962 utbröt vad som kallats en ”skrattepidemi” i en missionsskola i det nyss självständiga Tanganyika i Östafrika. Enligt uppgift började den hos några flickor under en lektion och spred sig som en löpeld bland skolorna i trakten. När den ebbade ut efter mer än ett år hade fjorton skolor tvingats stänga och ett tusental personer drabbats.

Fascinerande, onekligen.

På nätet läser jag mig till att masspsykoser som den här oftast är stressrelaterade och att just detta fall kan tänkas ha samband med de kulturkonflikter avkoloniseringen lade i dagen, och som blev särskilt märkbara bland unga kvinnor. Sådana tankar ligger också under ytan i Jacqueline Hoang Nguyens installation på Borås konstbiennal, som illustrerar epidemin i form av tjugofem fritt hängande högtalare – ungefär ett klassrum, alltså – där skratten aktiveras av besökarnas rörelser.

Nguyens verk är både lekfullt och mångbottnat, och jag kan inte låta bli att undra varför det inte har fått fylla konstmuseets entrésal, istället för det bakre rum dit det förvisats – och istället för det visserligen dekorativa men stentrista verk av Renée Green som nu hänger där. Greens ”Space Poems” består av olikfärgade banderoller med broderade poesifragment som enligt utställningstexten ”inbjuder besökaren till dialog”. Hur begriper jag inte; tvärtom måste jag säga att jag sällan sett ett så provocerande monologiskt verk.

Det jag uppfattar är snarare en signal om exklusivitet – vilket känns både onödigt och missvisande, eftersom denna Boråsbiennal på det stora hela utmärker sig för sina många anslående och generösa verk.

Installation av Jacqueline Hoang Nguyen på Borås konstmuseum
Installation av Jacqueline Hoang Nguyen på Borås konstmuseum Foto: Hendrik Zeitler

På torget sveps vi exempelvis in i Janet Echelmans orangerosa nätnebulosa; på väg mot stationen lyser Shilpa Guptas ljusskrift ”Jag lever också under din himmel” på svenska, samiska och urdu. Och över konstmuseets garage sträcker sig Anders Sunnas långa målning ”Lyxen av att samsas” – som riktar sin bitande antikoloniala ironi mot just dialogen som idé.

Den förs nämligen, på något vis, alltid uppifrån.

Med sitt tema ”Deep Listening” vill biennalen istället se konsten som ett språk där andra, undanträngda perspektiv kan bryta in. Jag anar något av det i Tobias Sjöbergs tyngdlösa, genomskinliga måleri i Gustav Adolfskyrkan; liksom i Salad Hilowles filminstallation, som korsklipper mediala arkivbilder från nittiotalet med minnesbilder av uppväxten som flyktingbarn. Men också i Angelica Mesitis fängslande videoverk ”Mother Tongue”, gjort till kulturhuvudstadsåret i danska Århus, där staden porträtteras som en mosaik av musikaliska gemenskaper – från den somaliska inspelningsstudion i en förortslägenhet till lågstadieskolans blonda barnkör.

Stillbild ur Angelica Mesitis ”Mother Tongue” på Borås konstmuseum
Stillbild ur Angelica Mesitis ”Mother Tongue” på Borås konstmuseum Foto: Angelica Mesiti

Liknande tankar om alternativa berättelser och mothistorier ligger till grund även för Göteborgsbiennalen, som detta år slår upp portarna nästan samtidigt. Den koncentrerade utställningen, med bara dussintalet verk, är tänkt som en första sektion av årets biennal, vars andra och betydligt större del tar vid i september. Den i sin tur ska ses som slutsteget i ett tvåårigt utställningsprojekt som velat belysa vissa mer okända sidor av stadens förflutna, med dess kopplingar till globala handelsrutter, koloniala projekt och allt de inneburit av exploatering och övergrepp.

Liksom 2019 tar årets biennal sin historiska utgångspunkt i den så kallade Franska tomten, numera Packhusplatsen, avträdd till Frankrike 1784 i utbyte mot den karibiska ön Saint-Barthélemy som för en tid blev navet i den förvisso blygsamma svenska slavhandeln. Ibrahim Mahamas fotografier av västafrikanska arbetares underarmar, tatuerade med namn och ursprung som ett slags ID-handlingar, blir en svidande, samtida kommentar till den historien.

Hira Nabis installation på Röda Sten i Göteborg
Hira Nabis installation på Röda Sten i Göteborg Foto: Dan Jönsson

Ute på Röda Sten visas så en lågmäld utställning inramad av en suggestiv, skeppsvarvsliknande utställningsarkitektur. Starkast här lyser Hira Nabis fantastiska film om arbetare på en pakistansk containerskeppskyrkogård. Men väl valda är också bilderna från dominikanske Silvano Loras performanceprotest under 500-årsjubileet av Columbus landstigning 1992, när han med en enkel träkanot lyckades stjäla uppmärksamheten från det pompösa officiella firandet.

Här finns en aktuell, finurlig koppling till Göteborg, som just i år firar jubileum med högtidstal och saluter från den ostindiefararkopia som numera plöjer världshaven under stadens namn. Konstnärligt är årets biennal än så länge svår att bedöma, men den kan säkert bli åtminstone en liten sten i skon på den officiella festen.

Ämnen i artikeln

Konst

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt