Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-06-26 06:24

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur/fascinerande-utbyte-av-guldaldern-i-nordisk-porslinstillverkning/

KONST | RECENSION

Fascinerande utbyte av guldåldern i nordisk porslinstillverkning

Heidi Bjørgan undersöker den estetiska potentialen i bland annat restmaterial från porslinsproduktion.
Heidi Bjørgan undersöker den estetiska potentialen i bland annat restmaterial från porslinsproduktion. Foto: Viktor Fordell/Nationalmuseum

Tretton nutida keramiker har inspirerats av nordisk porslinstradition och visar resultaten i utställningen ”Afterglow” på Gustavsbergs porslinsmuseum. Petter Eklund ser en spännande uppvisning av lerans möjligheter och spännvidd.

Detta är en recension. Skribenten svarar för åsikter i texten.

Den moderna keramiken rör sig framåt i släpljuset från en guldålder. ”Afterglow”, efterglöd, är ett snyggt namn på den utställning med nutida nordisk keramik som nu visas på Gustavsbergs porslinsmuseum.

De skandinaviska porslinsfabrikerna ledde under 1900-talet utvecklingen av både bruksgods och konstkeramik. När industrin stängdes eller krympte till rester uppstod ett vakuum som fortfarande gör sig påmint. Under ett fyraårigt projekt har 13 keramiker från fyra nordiska länder försökt orientera sig och hitta vägar framåt.

Resultatet är en fascinerande uppvisning av lerans möjligheter och spännvidd, med tonvikt på konstobjekt. Projektet har även dokumenterats i en vacker och välmatad bok.

Ane Fabricius Christiansen experimenterar med kaolin, som upptäcktes på Bornholm 1775.
Ane Fabricius Christiansen experimenterar med kaolin, som upptäcktes på Bornholm 1775. Foto: Viktor Fordell/Nationalmuseum

Med workshops och arbete på kvarlevande småfabriker har deltagarna gjort upptäcktsresor längs olika vägar av inspiration och återbruk.

Både Heidi Bjørgan och Michael Geertsen använder överblivet material från tillverkningen av isolatorer på den drygt 100-åriga fabriken Norsk Teknisk Porselen. Danska Ane Fabricius Christiansen använder porslinets grundämne, leran kaolin på Bornholm, och experimenterar fram gåtfulla objekt. Amba Haglund fokuserar på repetitionen i industrins processer. Norske Martin Woll Godal göt av gipsformar till en grupp unika objekt i benporslin som berättar om en försvinnande teknik.

Irene Nordli har inspirerats av fågelfiguriner i Porslinsmuseets samling.
Irene Nordli har inspirerats av fågelfiguriner i Porslinsmuseets samling. Foto: Viktor Fordell/ Nationalmuseum

I gömmorna på porslinsmuseet fann norska Irene Nordli urgamla gjutformar till fåglar i parianporslin, en 1800-talsspecialitet. Hon har gjutit nya fåglar och bearbetat dem. Kolonner och de klassiska figurinerna Venus, Afrodite och Rodins ”Tänkaren” har drabbats av vår samtid; de har krossats, slitits sönder, läcker och blöder. Ukraina-kriget har lagt brutala övertoner till verken.

Svenske Karol Zarbok mediterar i sin tur över det sköra förhållandet mellan människa och natur. Hans egen praktik är också påverkan. ”Så fort jag sätter händerna i leran gör jag ett negativt avtryck på miljön”. Porslinsfabrikerna var förr en naturvidrig, silikosdrabbad låglöneindustri. I Gustavsberg, på Farstavikens botten, ligger många ton bly och tungmetaller.

Karol Zarbock borrar i porslinsindustrins negativa miljöpåverkan och det paradoxala i sin egen praktik.
Karol Zarbock borrar i porslinsindustrins negativa miljöpåverkan och det paradoxala i sin egen praktik. Foto: Dorte Krogh

Deltagarna i ”Afterglow” sökte även efter ett gemensamt nordiskt uttryck i porslin. Är keramiken härifrån av ett särskilt slag? I en globaliserad formvärld produceras ”skandinavisk” stil överallt. Många fascineras av en livsstil med röda stugor, nordic noir, fika och det naturvilda i barrskogsbältet. På utställningen finns melankoliska norska troll, råa brötar, skurna block, fragment och skirt porslin med drömska dekorer.

Allt tycks möjligt, kanske är det just olikheterna som skapar det nordiska – vi är inte så homogena som det påstås.

Keramiken utvecklas i dag i samspel med mediala bildflöden, självklara för att sälja och få uppdrag. Starka effekter och originella uttryck premieras. Hur påverkar det framtiden för de aktiva småfabrikerna? Vad kan produceras lönsamt? Kanske ska förändrade handelsflöden få tillverkningen att vända tillbaka till Norden igen?

Då behövs den keramiska kompetensen. I utställningen är den påtaglig, i föremål som berättar om tekniker och material, ny skönhet väntande på en oviss framtid.

Ämnen i artikeln

Konst

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt