Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-01-17 05:12

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur/forfattare-oroade-over-ljudbokens-effekter-pa-bockernas-kvalitet/

BÖCKER

Författare oroade över ljudbokens effekter på böckernas kvalitet

Illustration: Helena Shutrick

DN Kultur har frågat 22 svenska författare om hur de ser på ljudbokens dominans. Svaren varierar, men det är tydligt att många av dem uppfattar ökande krav på ett förenklat berättande. ”Vad händer med den konstnärliga friheten?”, undrar Monika Fagerholm.

År 2020 blev ljudböcker större än tryckta böcker sett till antal sålda exemplar; bara 43 procent av alla sålda böcker var fysiska. Att det litterära landskapet genomgår en digital omdaning påverkar även litteraturens form. Ljudböcker sägs lämpa sig bäst för renodlade berättelser: korta kapitel, inga tidshopp, få rollfigurer, få berättarperspektiv – helst bara ett enda, i jagform.

Eller kortast sammanfattat av Håkan Rudels på Bonnierförlagen redan för fyra år sedan: ”Nobelpristagare underpresterar digitalt”.

Men om ljudboken blivit det största formatet, och det inte passar för komplext berättande, hur påverkar det författarna och deras sätt att skriva om de fortfarande vill kunna nå en läsarkrets?

DN har pratat med 22 svenska författare för att ta reda på om de i och med ljudbokens dominans blivit mer medvetna om sitt sätt att skriva eller försökt ändra på det; om de fått beskrivet för sig hur de bör skriva för att fånga läsare i de digitala formaten; vad de anser om att anpassa sitt skrivsätt efter format.

Vissa säger sig inte ha reflekterat nämnvärt över den digitala utvecklingen, vissa säger att författarskap självklart kommer anpassas till ny teknik, men kan inte svara på om det är bra eller dåligt. Vissa menar att anpassning efter hur berättelserna konsumeras är bra, eftersom verket uppstår först i kontakt med läsaren eller lyssnaren.

Men många är, som enkäten visar, också upprörda, oroade eller frustrerade över utvecklingen.

Författaren Ola Nilsson berättar till exempel hur han med ljudbokens mallar i bakhuvudet försökt förändra sitt skrivande till att bli mer storydrivet, men att det bara blivit sämre av det.

En kvinnlig författare och dramatiker, som vill vara anonym för att undvika konflikt med sitt förlag, berättar om när hon i arbetet med den senaste romanen fick förslag på förändringar i manuset, som ett tecken på en tid av överbeskyddande oro för att läsaren inte ska hänga med.

– Det gällde ett hopp mellan tidsperspektiv. Men förslaget kändes mer som en ryggmärgsreflex snarare än som en bedömning av texten ifråga. Jag får ofta känslan av att man är orolig för att låta lyssnaren/läsaren sväva i ovisshet i ens ett ögonblick – vilket är märkligt eftersom folk i dag är vana vid att konsumera väldigt komplicerade narrativ.

En snarlik debatt om digitaliseringens påverkan på litteraturen hittas i The New Yorker-artikeln ”Is Amazon changing the novel?” från oktober i fjol.

Texten handlar om hur nätjättens arvodessystem på Kindle-tjänsten baseras på hur många sidor som har lästs. Romanerna måste erbjuda omedelbar tillfredsställelse, vilket får författare att skriva mer funktionaliserat och cliffhangerbetonat. De avråds i Amazons egen guide från ”innehåll som inte ger en njutbar läsupplevelse”, där definitionen av vad en sådan är tycks allmän och självklar. ”Författaren är död, länge leve tjänsteleverantören”, konstaterar artikeln krasst.

En annan återkommande kritik hos de författare som DN pratat med gäller ersättningsnivåerna för ljudböcker

Men att tillgodose väldigt specifika krav för hur man ska skriva skapar ett fattigt litterärt klimat, menar författaren Sigrid Combüchen.

– Idén att anpassa sig till att ”funka” i något som är en monokultur, av språket adlad till ”digitalisering”, känns som att – för att citera Ezim Erdogan i ”Tunna blå linjen” – någon kräks i min hjärna.

Trots att ljudboken är det mest framgångsrika formatet är det långt ifrån alla som får ges ut i ljudform, i synnerhet om boken inte anses ha tillräckligt stor kommersiell potential. De författarna går därmed miste om den största marknaden. Poeten och författaren Jörgen Gassilewski menar att det är ett demokratiproblem.

– Underhållningslitteratur kommer alltid att finnas, i alla statsskick, men när förmedlingen av den litteratur som försöker vara något annat stryps för huvuddelen av befolkningen, är det en katastrof för demokratin.

En annan återkommande kritik hos de författare som DN pratat med gäller ersättningsnivåerna för ljudböcker. Författaren och journalisten Jens Liljestrand, som fick lyssnaromdömen om att det var förvirrande med de olika berättarperspektiven i hans senaste roman, säger att även om det är skillnad på att läsa och att lyssna på en bok så skulle det inte påverka hans sätt att skriva, av ekonomiska skäl:

– Min ”marknad” på ljudbokssidan är så pass liten att antalet lyssningar är av mindre betydelse. Royaltyn där har som mest varit kanske runt 10 000 kronor, så det är ju inget jätteincitament att försöka göra en bok mer njutbar som ljud.

Eftersom ersättningen är lägre för ljudböcker än för fysiska böcker, samtidigt som ljudboken nu säljer mer, så faller författarnas arvoden. Det straffar särskilt en viss sorts litteratur, påpekar Monika Fagerholm:

– Redan nu har inkomsterna sjunkit drastiskt för författare som inte är bästsäljare, vilka är de enda som vinner på den här utvecklingen – och det formar förstås litteraturen. Den stora frågan är alltså om den konstnärliga litteraturen kommer finnas över huvud taget, och därmed den viktiga konstnärliga friheten?

Läs mer: Svenska författare: Så slår ljudboksrevolutionen mot litteraturen

Ämnen i artikeln

Böcker
Amazon
Ljudböcker

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt