Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-09-27 10:21

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur/forskare-det-saknas-tydliga-ideal-for-kulturpolitiken/

KULTUR

Forskare: ”Det saknas tydliga ideal för kulturpolitiken”

Sverigedemokraternas vill lägga ner Världskulturmuseet i Göteborg.
Foto: Beatrice Törnros

Kulturpolitiken för ofta en undanskymd tillvaro i valrörelsens debatter och utfrågningar, och det är sällan några förslag får större utrymme. Men ett parti sticker ut.

– Sverigedemokraterna har en mer genomgripande ideologisk syn på kulturpolitik än de andra partierna, säger Linnéa Lindsköld, föreståndare för Centrum för kulturpolitisk forskning i Borås.

VAL 22

När Statistiska centralbyrån listar de viktigaste valfrågorna inför riksdagsvalet 2022 handlar det om försvaret, energipolitik, miljö och klimat, integration – men inga kulturpolitiska frågor.

De får heller inget större utrymme i debatter, dueller eller utfrågningar. Egentligen är det inte så märkligt, säger Linnéa Lindsköld, föreståndare för Centrum för kulturpolitisk forskning i Borås – kulturpolitik är sällan en valvinnare.

– Däremot är det kanske förvånande i relation till den senaste fyraårsperioden, där flera kulturpolitiska frågor har fått stor uppmärksamhet i debatten: utbildade skolbibliotekarier, konstens frihet, yttrandefrihet för konstnärer, författare och institutioner samt arbetsmiljö på biblioteken, säger hon.

Linnéa Lindsköld, föreståndare för Centrum för kulturpolitisk forskning i Borås.
Foto: Sussi Wilén

Tidigare i veckan rönte det dock viss uppmärksamhet när Sverigedemokraternas kulturpolitik sammanfattades i en artikel i Svenska Dagbladet. Bland annat vill man lägga ner Världskulturmuseet i Göteborg och stänga teaterscenen Unga Klara i Stockholm, samt göra en storsatsning på Skansen.

Enligt Lindsköld är SD även de som sticker ut vad gäller kulturpolitiskt engagemang.

– Sverigedemokraterna har en mer genomgripande ideologisk syn på kulturpolitik än de andra partierna. Sedan finns det såklart eldsjälar i alla partier som driver sina hjärtefrågor på kulturens område. Jag tycker att de övriga partierna i stort har börjat intressera sig mer för kulturpolitik det senaste decenniet, men det saknas fler tydliga, ideologiskt grundade ideal för kulturpolitiken.

Kan politikerna göra något för att kulturfrågor ska lyftas upp mer på agendan?

– Ja, men jag tror att det saknas vilja. Kulturpolitik i smal bemärkelse, det vill säga styrning av konst och kultur, är inte ett högt prioriterat område, säger Linnéa Lindsköld.

Hon berättar att Sveriges kulturpolitik har sin grund i en administrativ konstruktion från 1970-talet. Och det har förändrats på flera sätt sedan dess hur konst och kultur produceras, distribueras och konsumeras. Det kan tala för ett behov av förändring, säger hon.

Kerstin Brunnberg har arbetat som styrelseordförande i Statens kulturråd och vd på Sveriges Radio.
Foto: Paul Wennerholm/TT

Kerstin Brunnberg har både varit med och utformat kulturpolitik, i egenskap av styrelseordförande i Statens kulturråd, samt innehaft befattningar där hon påverkats av den, bland annat som vd på Sveriges Radio och chef för Arkdes.

Hon tycker att kulturpolitiken i dag fungerar ”så där”. Framför allt vill hon se mer pengar till kultursektorn – en extra miljard i nästa budget, med kontinuerliga ökningar för varje år.

– Statens ekonomiska ansvar måste öka och styrningen minska. Sluta snacka om att konsten är nyttig och betala bra för den i stället. Ge incitament för privat finansiering som komplement – inte i stället för offentlig finansiering.

Läs mer:

Så vill partierna förändra kulturpolitiken

Ny strategi ska säkra Sveriges framgångar i kulturbranschen

Har politiken tappat sin kulturella bildning?

Ämnen i artikeln

Val 2022

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt