Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-01-16 21:10

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur/gabriel-itkes-sznap-polen-fortsatter-att-kriminalisera-desperation-och-livsforhoppningar/

KULTURDEBATT

Gabriel Itkes-Sznap: Polen fortsätter att kriminalisera desperation och livsförhoppningar

Gabriel Itkes-Sznap skriver om situationen vid den polsk-belarusiska gränsen.
Gabriel Itkes-Sznap skriver om situationen vid den polsk-belarusiska gränsen. Foto: Khashayar Naderehvandi och Tass

Situationen vid Polens östra gräns har inte förbättrats. Nyligen hittades en förfrusen och uttorkad gravid kvinna död i skogen. När en demokrati utfärdar undantagstillstånd bör man fråga sig vad för slags normalläge detta tillstånd reflekterar, skriver Gabriel Itkes-Sznap.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Läkarna kunde inte göra något för Avin Irfan Zahir, som dog för drygt två veckor sedan på ett sjukhus i den lilla polska staden Hajnówka. Volontärarbetare hade hittat den 38-åriga kurdiska kvinnan förfrusen och uttorkad i skogen. Hon låg på rygg och skrek av smärta, bredvid henne satt hennes man med korsade händer och parets fem barn. På sjukhuset konstaterades att hon varit gravid med ett sjätte; i tjugo dagar hade hon burit det döda fostret, sedan la kroppen av.

Tänk om allt hade blivit bra. Om situationen vid Polens östra gräns, efter att flyktinglägren på den belarusiska sidan tömts, flygbolagen stängt ner rutterna mellan diverse städer i Mellanöstern och Minsk, och de västeuropeiska journalisterna åkt hem, hade löst sig. Det har den inte.

Den 8 december, ett par dagar efter att Zahir dött, hittades liket efter en nigeriansk man. Det var minusgrader, han hade sannolikt frusit ihjäl. I brist på ytterligare information om mannen från gränspolisens sida frågade en av de boende i området på Facebook: ”Hur många lik kommer vi att behöva upptäcka innan detta tar slut på riktigt”?

I somras, när rapporterna om vad som försiggick vid gränsen började komma och PIS-regeringen fick frågor om varför utmärglade människor undanhölls grundläggande förnödenheter och i stället packades in i långtradarbussar för att prompt köras bort, svarade man att alla som ville hade möjlighet att ansöka om asyl i Polen och att landet alltid var redo att bistå med humanitär hjälp.

Efter ett tag blev lögnerna överflödiga. Undantagstillstånd utfärdades visserligen, journalister och människorättsorganisationer nekades tillträde till gränsområdet, men stödet från EU var så solitt, det melodramatiska och heroiska tonfallet så effektfullt att regeringen också tillät sig att tala allt öppnare om vad den sysslade med.

Sedan slutet av oktober är det fullt lagligt, stipulerat i två separata förordningar, att köra ut migranter, vuxna och barn, ur landet, utan att ta hänsyn till deras eventuella önskemål om att få sina asylskäl prövade.

Att dessa förordningar skulle upphävas nu, när antalet människor som korsar gränsen kraftigt reducerats, är inte troligt. Deras överordnade funktion är inte värnandet om den polska suveräniteten, som under hösten aldrig varit i närheten av allvarligt hotad, utan kriminalisering av desperation och livsförhoppningar.

En komplikation är att PIS-regeringen under hela den tid som den försökt hålla gränsen stängd för flyende kurder, afghaner och syrier, hållit den öppen för belarusier på flykt undan Lukasjenko. Det senare är dock lika mycket ett uttryck för denna regerings solidaritetskänsla, som det förra är för dess rasism. Att hylla det ena är att göra sig blind för det andra.

När en demokrati utfärdar undantagstillstånd kan det finnas skäl att fråga vad för slags normalläge detta tillstånd reflekterar. I fallet Polen – där undantagstillståndet i praktiken förnyats en andra gång och nu gäller fram till mars – är det enkla svaret en auktoritetstro, självdyrkan och paranoia som påminner mycket om den fascistiska granndiktaturens.

Läs mer:

Gabriel Itkes-Sznap: Polens patriotism har blivit EU:s skrattspegel

Syriska migranter börjar återvända från Belarus

Ämnen i artikeln

Kulturdebatt
Belarus
Polen

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt