Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-06-18 07:37

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur/hardkokta-objekt-och-dromska-fargrymder-pa-moderna-i-malmo/

KONST | RECENSION

Hårdkokta objekt och drömska färgrymder på Moderna i Malmö

Bild 1 av 3 Zvi Goldstein, ”Sirocco Day 4”, 1996-97 .
Foto: Helene Toresdotter
Bild 2 av 3 Zvi Goldstein, detalj från ”Reconstructed Memories (Lariam B)”, 2001-05.
Foto: Ron Amir
Bild 3 av 3 John Zurier, ”Fårö”, 2018
Foto: Nina Zurier

Israelen Zvi Goldstein och amerikanen John Zurier ställer ut parallellt på Moderna museet i Malmö. Magnus Bons ser stora skillnader men också likheter i hur de bearbetar minnen.

Detta är en recension. Skribenten svarar för åsikter i texten.

Få saker tycks förena Zvi Goldstein och John Zurier, konstnärerna som ställer ut på Moderna museet i Malmö över sommaren. För vad kan den förstnämndes hårdkokta konceptuella assemblage ha att göra med den sistnämndes öppna eteriska måleri? I en jämförelse blir Goldsteins kryptiska objekt och mörka blanka metallytor raka motsatsen till Zuriers finstämda atmosfäriska färgrymder.

Två separata utställningar, men heller ingen slump att museet visar dem parallellt. Kanske vill man belysa samtidskonstens olikheter och omfattning? Fast resandet har konstnärerna ändå gemensamt. Goldstein, född i Rumänien men bosatt i Israel, har rest runt mycket i Europa, Afrika och Mellanöstern, enligt utställningstexten alltid ensam och utan bagage. Amerikanen Zurier är från Kalifornien men tillbringar mycket tid på Island, där han har en ateljé tillsammans med sin fru.

Båda konstnärerna bearbetar reseintryck och minnen, fast med helt skilda resultat. Goldsteins utställning, hans första presentation i Sverige, har två delar. Som en inledning visas ett stort antal montrar med arkivmaterial: kopierade texter, foton, föremål insamlade på resande fot. Ett förstadium till den andra avdelningens förtätade objekt, men också en punkt där Goldsteins verk fortfarande pulserar av liv.

Framför hans avlånga objekt ”Sirocco – Day 4” känner jag igen former och strukturer från arkivet, men här har berättelsen slutit sig. Jag ser olika slags perforerade ytor och en persienn, och läser mig till att Goldstein velat skildra den varma ökenvinden genom att kombinera vindskydd från olika kulturer. En bild av möjlig samexistens? Det kompakta objektet har en exemplarisk finish, fast blir ingen smältdegel. Tvärtom ger Goldsteins rätt svårforcerade konst intrycket av att vara en fasad som döljer att världen redan rämnat.

Annat är det hos Zurier, som lyckas få den att framstå som ny och fylld av frisk luft. Om Goldstein vill undvika känslor så tycks Zurier uppsöka dem. Han gör här sin första museiutställning utanför USA med runt tjugo mindre målningar, alla i olika delikat uppsvepta monokroma toner. Tunna genomsiktliga skikt från pastelligt rosa och gult, över mintgrönt till djupaste blått.

Det finns något drömskt och längtansfullt över dukarna, de flesta målade på Island men sprungna ur upplevelser från specifika platser. Målningen ”Fårö” är ett skummande hav och ett bra exempel på Zuriers lågmälda minnesteknik.

Vindens skälvning och ljusets förflyttning över landskapet blir tillfälligt fixerat i Zuriers målningar. De är samtidigt påtaglig materia och refererar tillbaka mot sig själva. Det upplösta bildrummets synliga penselföring, de diskreta markeringarna i kanten skapar närvaro och nerv, med dukens gräng och ton en lika viktig beståndsdel som färgen.

Där Goldstein krampaktigt greppar sin obevekliga systematik, förefaller Zuriers oemotståndliga måleri existera utan metod. Hans verk är ett slags jordnära nollpunkter som bjuder in till reflektion, på en gång tomma och uppfyllda.

Ämnen i artikeln

Konst
Malmö

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt