Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-08-04 13:21

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur/harry-bil-for-bil-del-4-teslorna-blomma/

BÖCKER

Harry bil för bil, del 4. Teslorna blomma

Harry Martinson i oktober 1974.
Harry Martinson i oktober 1974. Foto: Folke Hellberg

Författaren och poeten Harry Martinson var en av sin tids viktigaste civilisationskritiker. I en serie för DN Kultur skriver Johan Svedjedal om Harry Martinson och (anti)bilismen. Del 4 av 6.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Som författare var Harry Martinson ovanligt bildad inom teknik och naturvetenskap. Hans intresse uteslöt dock inte skepsis mot tekniken. Redan åren som eldare till sjöss under 1920-talet hade gjort honom tveksam till mycket i den moderna maskinkulturen. När atombombshotet blev en realitet vid mitten av 1940-talet vidgades hans kritik.

Just bilismen fick ofta representera avarterna i denna moderna teknik. När Martinson höll sitt inträdesföredrag om Elin Wägner i Svenska Akademien 1949 lyckades han få in en spetsighet mot motorindustrins globala effekter: ”Den som gör sig blind för det faktum att det går en linje mellan exempelvis motorismen och striden om oljekällor är blind av självmotsägelse”.

Efter utgivningen av ”Aniara” fick han gott om tillfällen att utveckla sin civilisationskritik. Människan måste sluta att vara så kuvad av tekniken, sade han hösten 1956. I stället gäller det att upptäcka naturen: ”Då får vi inte heller slå oss till ro i våra bilar som har tyranniserat oss i tretti år nu.” En annan gång fick bilen materialisera en annan sorts inskränkthet: ”Vi drömde om en människa som då och då skulle ta sig samman och se in i människosjälen – i stället lyfter hon en huv och ser in i motorn.” (Femina 1957).

Problemet med motorismen är att den innebär hastigheter som är onaturliga för människan. ”Explosionsmotorn kom kanske femhundra år för tidigt till världen”, skrev han vid början av 1940-talet. ”Tekniken nådde nog sin höjdpunkt i trampsymaskinen och cykeln”, sade han vid mitten av 1950-talet. ”De maskinerna höll sig i människans naturliga rytm.” Harry Martinson var hetsighetens fiende.

En viss förtröstan på bilismen kunde han faktiskt dock visa ibland. Under de år när han fascinerades av rymdfärder såg han människans längtan till världsrymden som ”ett slags upphöjt motorintresse”, värt att beundra.

Vid början av 1970-talet blev hans teknikoptimism nästan visionär, som om han varit chef för ett utvecklingsteam på en bilfabrik: ”Vi upplever snart en konkurrens om säkerheten, och det är en sund utveckling. Sedan får vi en konkurrens om avgasfriheten. Efter det en tävlan om att få fram bilar med höga farter och samtidigt säkra.”

Vad som här sker i Martinsons skapande fantasi kan förstås bara beskrivas på ett sätt, fastän varumärket ännu låg långt in i framtiden. Teslorna blomma.

Johan Svedjedal är författare och professor i litteraturvetenskap. För tillfället färdigställer han en biografi om Harry Martinson.

Läs mer:

Harry Martinson och bilarna 1

Harry Martinson och bilarna 2

Harry Martinson och bilarna 3

Ämnen i artikeln

Böcker
Biltrafik

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt