Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-01-29 12:18

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur/helena-fagertun-vi-behover-lyhorda-oversattare-med-olika-erfarenheter/

KULTURDEBATT

Helena Fagertun: Vi behöver lyhörda översättare med olika erfarenheter

”I dag är den svenska översättarkåren anmärkningsvärt vit och medelålders”, skriver Helena Fagertun.
”I dag är den svenska översättarkåren anmärkningsvärt vit och medelålders”, skriver Helena Fagertun. Foto: Patrik Österberg/TT

Språk är aldrig neutrala och alltid i rörelse. Det kräver att även översättarkåren har bredd och olika erfarenheter. Desto större och bättre kommer den att bli, skriver Helena Fagertun i en replik.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

I en text i Ord & Bild skriver jag om Nils Håkansons ”Dolda gudar”. Där ifrågasätter jag vissa förlags tro att man synliggör översättarskrået genom att låta vissa särskilt uppmärksammade böcker översättas av personer som inte sedan tidigare är verksamma som översättare men däremot kända på andra sätt.

Vesna Prekopic undrar i DN (15/12) om jag med det vill uttrycka en oro för att översättningarnas kvalitet utarmas eller rentav ”kategoriskt underkänner och avfärdar vissa val av översättare”. Retoriskt frågar hon om man aldrig ska få chansen att göra sin första översättning.

Men min kritik handlade snarare om den uppmärksamhet som dessa kändisöversättare får, både av sina förlag och i medierna, något som andra översättare aldrig ser skymten av, och detta oavsett om de är debutanter eller etablerade.

De flesta översättare förväntas fortfarande bli glada över att över huvud taget bli omnämnda – i många fall missar förlagen detta både i sina inlägg på sociala medier och i nyhetsbrev. Jag tror inte att översättarnas generella synlighet gynnas av att ett fåtal kändisar som översatt sin första bok haussas, hur välvalda de än skulle vara för uppdraget.

I dag är den svenska översättarkåren anmärkningsvärt vit och medelålders

I Prekopics artikel väcks vidare frågan om vilka särskilda kunskaper en översättare har, något som översättarvetaren Elin Svahn i sin replik (DN 21/12) utvecklar ytterligare; i stället för ”textuell och kontextuell kunskap” betonar hon vikten av utbildning inom ämnet.

Ytterligare ett förslag ges av kritikern Valerie Kyeyune Backström i ett nyutkommet nummer av Översättarcentrums tidskrift Med andra ord (nr 109/2021). Kyeyne Backström frågar sig om erfarenhet kan vara en av flera grunder till kunskap och betonar också något som jag tänker är den kanske allra viktigaste egenskapen hos en översättare: hens förmåga att få syn på sina egna blinda fläckar och att inse var den egna kunskapen brister.

I dag är den svenska översättarkåren anmärkningsvärt vit och medelålders, och det är en utmaning för utbildningarna, förlagen och andra intresseorganisationer att både bredda rekryteringen av översättare och sedan se till att nya översättare får en bra väg in i branschen.

Behovet av att få in fler översättare med andra erfarenheter och bakgrunder handlar mindre om att endast den översättare som delar en författares erfarenhet skulle kunna översätta hen, och mer om att språk aldrig är neutrala och alltid i rörelse. Ju fler kunskaper och erfarenheter, språkliga likväl som andra, vi får in i översättningsbranschen, desto större och bättre kommer den att bli. Och således även den svenska litteraturen.

Läs mer:

Vesna Prekopic: Får vem som helst översätta vad som helst?

Elin Svahn: Översättararbete kan inte reduceras till textuell och kontextuell kunskap

Ämnen i artikeln

Kulturdebatt
Böcker

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt