Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-10-26 03:15

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur/helena-lindblad-filmkonsten-maste-fa-sta-pa-egna-ben/

Film

Helena Lindblad: Filmkonsten måste få stå på egna ben

Mads Mikkelsen med flera i ”Druk”.
Mads Mikkelsen med flera i ”Druk”. Foto: Henrik Ohsten

Filminstitutets fokus på jämlikhet gagnar en uppfattning om film som i första hand ett politiskt redskap för att förbättra samhället, skriver Helena Lindblad i sin replik till Jonas Holmberg.

”Den svenska filmen har helt enkelt inget kvalitetsproblem som beror på för mycket mångfald, men däremot ett publikt relevansproblem. Trots att otaliga spekulationer i bästsäljande romaner och älskade folkhemsikoner tilldelats mångmiljonbelopp utan knussel eller kvotering har den breda svenska filmen svårt att klara konkurrensen i den digitala uppmärksamhetsekonomin”.

Det skriver Jonas Holmberg, konstnärlig ledare för Göteborgs filmfestival i debattartikeln med rubriken ”Svensk film plågas inte av någon genusdoktrin” (Expressen 12/10). Och det är alldeles sant. Det är också bra att han lyfter fram att Svenska Filminstitutet just nu försöker vässa den svenska filmpolitiken så att den blir bättre anpassad för en allt mer betydelsebärande strömningsmarknad. Det tillhör deras uppdrag.

Samtidigt vill han spela ned den kritik som jag och andra filmskribenter lyft fram och som gäller vd:n Anna Serners upptagenhet vid jämställdhetsfrågor. Visst, som Holmberg, påpekar: de flesta stora produktionsstöden går ändå till manliga regissörer. Men ett par saker är ändå djupt problematiska med det som Holmberg kallar ”genusdoktrinen” och de handlar inte om teknik utan om innehåll.

Det andra är den tystnadskultur som uppenbart genomsyrar svensk filmbransch

Det ena är att den gagnar en uppfattning om film som i första hand ett politiskt redskap, något som ska användas för att göra samhället bättre. Intressant filmkonst speglar oftast sin samtid, men den måste vara fri och stå på egna ben. Det andra är den tystnadskultur som uppenbart genomsyrar svensk filmbransch. Jag har fått väldigt många tillrop på sms och mejl från regissörer, producenter med flera efter min artikel i DN 18/9 med rubriken ”Filminstitutets Anna Serner bör bredda sin repertoar eller lämna vd-stolen”.

Men vågar någon enda ta debatten offentligt? Nej. En av de ledande producenterna skriver till och med: ”Beklagar att branschen är tyst, alla är rädda!” En rädd filmbransch är ingen bra garant för konkurrenskraftiga filmer med kvalitet och som kan locka tillbaka publiken till de fortfarande ekonomiskt viktiga biograferna. Nyligen har 320.000 danskar, trots pandemin, gått på bio för att se Thomas Vinterbergs nya film ”Druk” (”Another round”) som handlar om fyra manliga gymnasielärare som genomför ett ”frigörande” spritexperiment.

Den skulle, som Jon Asp skriver i en artikel i den digitala filmtidskriften Point of view, förmodligen inte gjorts i Sverige. Av flera skäl. Men den är i alla fall ett talande exempel på att det går att få publik till lokal film om man hittar relevant och engagerande innehåll.

Läs mer:

Helena Lindblad: Filminstitutets Anna Serner bör bredda sin repertoar eller lämna vd-stolen

”Något gott kan komma ur krisen”, skriver Filminstitutets vd Anna Serner

Ämnen i artikeln

Film
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt