Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-02-28 05:57

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur/horselproblem-och-drogsug-i-rorigt-missbruksdrama/

Filmrecensioner

Hörselproblem och drogsug i rörigt missbruksdrama

Riz Ahmed i ”Sound of metal”.
Riz Ahmed i ”Sound of metal”. Foto: Triart

”Sound of metal” kretsar kring hörselförlust, missbruk och starka känslor. Riz Ahmed och Olivia Cooke spelar rockparet som kämpar mot förstörda öron och drogsug. Det är för många vändningar i intrigen, men regissören lyckas få fram hur hörande ger livet färg.

Det är hög volym när trummisen Ruben (Riz Ahmed) och sångerskan/gitarristen Lou (Olivia Cooke) spelar. Rubens armar går som pistonger. Hans nakna, muskulösa och rikligt tatuerade – ”PLEASE KILL ME” – överkropp glänser av svett. Ruben och Lou är ett par och deras musik ska göra nästan ont.

Under en spelning försvinner plötsligt allt ljud för Ruben. Öronen har fått nog, hörseln tackar för sig. Omkring 75 procent är borta för alltid, ska det visa sig. Han är i det närmaste döv.

Ruben har tagit sig ur tungt missbruk och varit ren i fyra år. Livrädd för att suget nu ska ta över tar Lou honom till ett lantligt hem för missbrukare med hörselskada. Ruben måste lära sig att leva en ny sorts liv. Men han spjärnar emot.

Det är mycket känslor här. Ruben är intensiv på scenen, intensiv i sitt beroende av Lou, intensiv i läkarmöten. Det blir flera ”maktlöst raseri”-scener, i några förstörs inredning, i ett undermöblerat rum får i stället hans sockrade munk smaka på. Den ena laddade scenen avlöser den andra, tills ”Sound of metal” framstår som två timmar av känslor för känslornas egen skull.

Det blir för många svängar i intrigen. Scener radas upp efter varandra, utan att ge något till varandra.

Regissören Darius Marder är tidigare mest känd för det ihop med bland andra Derek Cianfrane skrivna manuset till Ryan Gosling-filmen ”The place beyond the pines” (2017). Den tragiska solkade hjälten är Marders motiv, och det enda han tycks intresserad av att berätta om.

Varför ska Ruben kämpa både med hörselnedsättning och med hotande återfall? Det är två stora ämnen var för sig. I praktiken visar det sig att Marder inte kan hantera bägge. Det gamla heroinmissbruket blir föga mer än en schattering av Rubenporträttet, och en förevändning för en vända på ett lantligt boende för ex-missbrukare. Efteråt frågar man vad han och vi gjorde där.

Det blir för många svängar i intrigen. Scener radas upp efter varandra, utan att ge något till varandra, medan Riz Ahmed betraktar flickvän, hörselexperter, AA-ledare, och sockrad munk med sin patenterade sårad femåring-blick.

Hörande spelar självfallet en stor roll i filmen. Här åstadkommer Marder något. Långa bitar får vi dela Rubens skadade hörande: det är som att få lastbilstjocka lock för öronen. Så återfår vi hörseln.

Vi hör dropparna falla i kaffebryggaren, syrsor som hörs till och med när Rubens och Lous husbil brummar förbi, vind som går genom trädkronor. Marder lyfter fram ljudlandskapet som omger oss.

Det är vardagligt, inget vi direkt tänker på, men det bidrar till att ge livet färg. Det ska erkännas, här har ”Sound of metal” och Darius Marder en poäng.

Se mer. Tre andra filmer om missbrukare och människorna runt dem: ”Förspillda dagar” (1945), ”Kvarteret Korpen” (1963), ”Requiem for a dream” (2000).

Ämnen i artikeln

Film

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt