Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-01-16 21:24

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur/humor-om-bankran-i-juliga-pusseldeckaren-folk-med-angest/

FILMRECENSIONER | RECENSION

Humor om bankrån i juliga pusseldeckaren ”Folk med ångest”

Alfred Svensson och Dan Ekborg i ”Folk med ångest”.
Alfred Svensson och Dan Ekborg i ”Folk med ångest”. Foto: Netflix

Fredrik Backman-filmatiseringen ”Folk med ångest” på Netflix gör klassisk pusseldeckare av ett misslyckat bankrån med märklig gisslantagning. Sorglöst underhållande, skriver Wanda Bendjelloul.

Detta är en recension. Skribenten svarar för åsikter i texten.

Efter ett taffligt rån mot en kontantfri bank smiter gärningsmannen in på en lägenhetsvisning och tar sju personer som gisslan. När de två småstadspoliserna, far- och sonduon Jim och Jack, slutligen stormar lägenheten visar den sig vara tom. Under de efterföljande förhören kan ingen i gisslan ge ett signalement eller några tillfredställande förklaringar kring vad som egentligen hände.

Felix Herngrens nya Netflixserie bygger på författaren Fredrik Backmans roman med samma namn från 2019. Backman har tidigare bland annat skrivit den omåttligt populära boken som låg till grund för Oscars nominerade ”En man som heter Ove” (2015).

”Folk med ångest” utvecklar sig ganska snabbt till en klassisk pusseldeckare av Agatha Christie-stuk. Alfred Svensson (känd från SVT:s humorserie ”Leif & Billy”) spelar huvudrollen som den nitiske polisen Jack medan Dan Ekborg spelar pappan som är betydligt mer pigg på att fria än fälla. Detta gäller såväl i tjänsten som i förhållande till hans missbrukande dotter som ständigt skapar bekymmer för familjen.

Formatet, med förhör av ett antal misstänkta, är som upplagt för en namnkunnig rollista. Här syns såväl Leif Andrée och Marika Lagercrantz som ett renoveringstokigt par som Per Andersson i rollen som en pervers performancekanin. Det roligaste återseendet är dock charmiga Lottie Ejebrant (som bland annat spelade Majsan i ”Sällskapsresan” 1980) som här spelar den hemlighetsfulla Estelle.

Om det inledande avsnittet bjuder på ren slapstick – Jack rycker ut mitt under pågående klippning och får genomföra sitt arbete i trekvartspage – bjuder resterande fem avsnitt iallafall på en viss karaktärsutveckling.

Varje vittnesmål består av tillbakablickar som på olika sätt beskriver de inblandades enskilda motiv och relation till varandra. Inte sällan är deras handlingar, precis som titeln skvallrar om, rätt ångestdrivna. Det kan röra sig om allt från relationskriser till ekonomiska bekymmer. Men även om de enskilda ödena bitvis är rätt vemodiga landar de aldrig riktigt på grund av seriens extremt höga tempo och genomgående lättsamma ton.

Ett visst överspel tillhör visserligen genren men bidrar också till att det är svårt att engagera sig i alla dessa människors individuella ångest. Som pusseldeckare funge­rar den dock bättre och för den som inte läst Fredrik Backmans roman kommer upplösningen förmodligen som en överraskning. Den juliga inramningen, med granar och klassiska svenska institutionsljustakar i poliskontorets fönster, gör detta till en sorglös serie att sträcktitta på under de kommande helgerna. Dessutom med ett budskap som rimmar rätt väl med högtidens uppmaning om medkänsla.

Läs mer:

Recension: Fredrik Backman skriver alltför tillkämpat om manlig ensamhet

Läs fler film- och tv-recensioner i DN.

Ämnen i artikeln

Netflix
Tv-serier

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt