Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-02-28 04:39

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur/interna-forslaget-pa-konstfack-byt-namn-pa-vita-havet-till-havet/

Kultur

Interna förslaget på Konstfack: Byt namn på ”Vita havet” till ”Havet”

Konstfacks vårutställning 2019 i lokalen ”Vita havet”.
Konstfacks vårutställning 2019 i lokalen ”Vita havet”. Foto: Gustav Karlsson Frost

Utställningslokalen ”Vita havet” på Konstfack borde inledningsvis byta namn till ”Havet”. I samarbete med konstnärskollektivet Brown Island bör också en bronsplakett till minne av namnbytesprocessen sättas upp i lokalen.

Det är några av förslagen som just nu behandlas av lärosätets ledning, visar dokument som DN tagit del av.

Arbetet för att motverka strukturell rasism på Konstfack har utmynnat i en kulturdebatt, främst i DN, de senaste veckorna. Internt har frågorna diskuterats betydligt längre än så, sedan de förts upp på agendan av det separatistiska konstnärskollektivet Brown Island.

Rektor Maria Lantz tillsatte 2019 en arbetsgrupp med syfte att arbetet skulle konkretiseras, däribland kring hur lärosätet skulle ställa sig till kravet på ett namnbyte på utställningslokalen ”Vita havet”. I slutet av 2020 lämnade arbetsgruppen in sina förslag, som nu behandlas av ledningen på Konstfack.

DN har tagit del av rapporten från arbetsgruppen, som kallats för ”Our spaces/våra rum” (OSVR). Dokumentet är 13 sidor långt och skrivet på engelska. Förslagen berör fyra olika delar av arbetet på Konstfack: de demokratiska strukturerna, namnet på ”Vita havet”, hur offentliga utrymmen ska utformas, samt det pedagogiska arbetet.

I frågan om ”Vita havet” föreslår arbetsgruppen OSVR att namnet på utställningslokalen inledningsvis ändras till ”Havet”. Det är ett namn man menar redan har fått fäste inne på lärosätet, ”i korridorerna och rummen på Konstfack, i våra mejltrådar och på affischerna till studenters utställningar”.

”Havet”, skriver man, föreslås inte vara ett namn ”hugget i sten”, utan man öppnar för att det ska kunna ändras många gånger igen i framtiden. Att byta namn ska enligt gruppen ses som ett startskott för en förändringsprocess ”mot en betydligt bredare och essentiell nyorientering av Konstfack i stort”.

I samband med namnbytet bör man enligt arbetsgruppen vara kritiska till hur det medför att man ”suddar ut benämningen av vithet”. Därför borde det uppmärksammas i en ceremoni att namnbytet har skett:

”Till minne av processen föreslår vi att en permanent bronsplakett designas och placeras inom ’Havet’. Processen bör utföras i samarbete med Brown Island. Vi föreslår att ett rituellt evenemang äger rum för att inviga denna plakett. Det här borde också planeras i samarbete med Brown Island”, skriver arbetsgruppen, som föreslår att kompensation ska utgå till de inblandade.

DN har sökt rektor Maria Lantz för frågor kring förslaget, men hon tackar nej till en intervju genom kommunikationsavdelningen:

”På en statlig myndighet maler kvarnarna lite långsamt men i en korrekt, demokratisk ordning så Marias personliga åsikt blir ointressant. Vissa av förslagen är dock sedan länge påbörjade med bland annat bättre orienteringssystem, ommöblering och kunskapsspridning”, skriver biträdande kommunikationschefen Susanne Helgeson i ett mejl.

I en text på Konstfacks hemsida skriver Maria Lantz att man inte längre skickar ut meddelanden av typen ”Välkommen till Konstfack på upprop, vi ses i Vita havet kl 9”. Hon fortsätter: ”För vem förstår vad det är för slags plats – om hen inte känner till Konstfack? Vi säger istället ’...vi ses på Konstfack i utställningsrummet Vita havet…’.”

Även i minnesanteckningarna från ledningsgruppens möten på Konstfack har man markerat mot namnet ”Vita havet”, visar handlingar som DN tagit del av. I anteckningarna efter möten under 2019 finns ordet ”vita” förvisso med i namnet men är i flera dokument överstruket.

Enligt Susanne Helgeson har man ”ibland har experimenterat med namnet på olika sätt”. Hon tillägger: ”Det överstrukna vita var ett slags konstnärlig gestaltning av en fråga. Ett sätt att i minnesanteckningarna citera en fråga som kom upp från en grupp studenter som skrev just så för att visa och pröva namnet. Ett konstnärligt experiment, en lek med ord, bild och rubrik.”

Arbetsgruppen OSVR har inte haft någon ordförande. Konstfacks ledning beskriver den som en grupp där deltagarna varierat från termin till termin, och att den förutom lärare, studenter och doktorander också inkluderat medlemmar från studentkåren samt en representant från Brown Island.

En av lärarna som återkommande deltog i gruppens arbete var Tor Lindstrand, som är lektor i inredningsarkitektur och möbeldesign. Han menar att arbetet varit betydligt bredare än att diskutera namnfrågan kring ”Vita havet” och att man även tagit avstamp i den undersökning kring arbetsmiljön som studenter svarade på under 2019.

– Namnfrågan var inte en central punkt för oss. Det har offentligt blivit en förenklad debatt som jag inte känner igen mig i. Som jag förstår det var Brown Islands förslag till namnändring en konstnärlig aktion, som syftade till att väcka diskussion och debatt, säger Tor Lindstrand och fortsätter:

– ”Vita havet” blev en symbol i det konstnärliga arbetet med att uppmärksamma frågan om snedrekryteringen till Konstfack och andra konstnärliga utbildningar. Havet av vita medelklassmänniskor med föräldrar som har akademisk bakgrund. Det är frågor man har pratat om länge men som inte har lett till förändring.

Han betonar att arbetsgruppen OSVR inte har något mandat att fatta beslut, utan att det är upp till ledningen att bestämma vilka åtgärder som ska genomföras.

– Allt det här handlar egentligen om komplexa frågor, bland annat kring att konstskolor i väldigt liten utsträckning representerar hur befolkningen ser ut, och vad detta betyder för vilken konst som produceras. I detta sammanhang är diskussioner om huruvida färgen vit är rasistisk i sig ointressant, istället för viktiga reformer blir det plakatpolitik, säger Tor Lindstrand.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt