Rätt bok vann, även om de tre DN-medarbetare som nominerats i fackboksklassen blev utan pris denna gång. Det var tuff konkurrens – och valet kändes rättvist.

Nils Håkanson essäbok ”Dolda gudar” kan vara en outsider till årets pris, skrev jag i en kommentar när de sex nominerade böckerna presenterades, uppiggad av Kristina Lindquists recension här i spalterna. Vänligt, pedagogiskt och med stigande feber inför materialet skriver han översättningens svenska historia, noterade hon (DN 4/10). Håkansons bok har även legat i topp på DN:s boklista flera veckor i rad.

Det är extra roligt att han lyfter fram just översättarens yrke. De hamnar ofta i skuggan av författaren, men de bästa utövar en svår konst som vi inte klarar oss utan. Ja, kulturen vore otänkbar utan dem, och deras historia är förbluffande oskriven.

Håkanson berättar självklart om alla tidiga Bibelöversättningar, även ett av skälen till att ett kungligt ”translatorsämbete” inrättades redan 1622. Det var de världsliga och andliga hierarkierna som styrde över vilka översättningar som kom till stånd. Statsintresset framför allt.

Med 1700-talets upplysning växer sakta en marknad fram för friare själars tankar och självklart romantik. Man måste ha det senaste från Frankrike och Tyskland. Höga visor eller rena marknadsgycklet.

Nils Håkanson har varit forskningsredaktör på ”Svenskt översättarlexikon” och översätter själv från ryska. Han har överblicken och skriver med lätt hand om knepiga ting. Sade jag att det här är en väldigt rolig och underhållande bok? Det vimlar av kufar och kämpar som gjort allt för att vissa böcker ska nå även svenska läsare.

Till sist visar han hur vi i dag lever i en angloamerikansk monokultur. Engelska översättningar dominerar fullständigt.

Tack för påminnelsen. Det är dags att låta åtminstone de stora världsspråken spanska, portugisiska, kinesiska, arabiska och ryska få chansen att möta svenska läsare.

Läs mer om årets Augustpriser.