Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-11-30 21:23

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur/johanna-paulsson-visst-gar-det-att-dansa-till-domedagsmusik/

Musik

Johanna Paulsson: Visst går det att dansa till domedagsmusik

Valhalla står i lågor. Wagners ”Ragnarök” av Max Brückner.
Valhalla står i lågor. Wagners ”Ragnarök” av Max Brückner. Foto: Niday Picture Library / Alamy Stock Photo

Domedagsmusik förknippas ofta med tung hårdrock. Men det finns så mycket annat! På den deppiga domssöndagen skriver Johanna Paulsson om svavelosande musik i kulturen.

Det är inte lätt med tajmning i dessa tider av inställda konserter. Lagom till kyrkoårets sista och deppigaste söndag – domssöndagen – skulle Stockholms saxofonkvartett förra helgen ha tagit domedagsbasunens plats i tonsättaren Pelle Olofsons nyskrivna körverk ”DOM”. I urvalet av texter – både bibliska och sekulära – fastnar jag för första världskriget-poeten Wilfred Owens ”Anthem for doomed youth”. Att dikten beskriver slagfältets ”vinande körer av granater” är ett närmast ironiskt sammanträffande när körsång på riktigt är bland det mest riskabla man kan ägna sig åt just nu.

Domedagen har genom århundradena fått ett högst varierande soundtrack. Bland moderna musiklyssnare är det förmodligen fler som som hört hårdrockssångare snarare än präster predika om helveteslågor. Den mest uppenbara undergångsgenren är kanske doom metal med sina tunga, trögflytande riff även om black metal har en tendens att vara snäppet mer svavelosande – samt satanisk. Men man ska sannerligen inte underskatta kraften i klassisk musik, vare sig det handlar om Wagners gudaskymning i ”Ragnarök” eller Verdis dödsmässa.

I slagverkaren Roger Svedbergs deckare ”Carmensyndromet” sitter den hetlevrade polisassistenten Anette Hansson i sommarstugan på Värmdö och mår skit. För att kanalisera sin egen ilska och förtvivlan spelar hon ”Dies irae”-satsen ur Verdis rekviem på högsta volym i stereon. ”Varje gång hon lät den brutala musiken dåna tog den fullständigt över henne, den bankade och den skrek, den uttryckte allt och den uttryckte det helt rätt”, skriver Svedberg träffande om ett verk med orkesterstötar ”råa som knytnävsslag”.

Medeltida munkar visste onekligen hur man fick människor att skälva inför tanken på undergången och den yttersta domen. Men man behöver inte vara särskilt religiös för att drabbas av vreden i just den gregorianska sångens stora hit ”Dies irae”, ”Vredens dag”. Inte bara så som otaliga tonsättare citerat den i såväl rekvier som symfonier, utan lika gärna som skräckfilmsmusik i ”The Shining” eller sinistert skorrande elgitarrer hos sludgebandet Melvins. Det är för övrigt ingen slump att musikalmakaren Stephen Sondheim flätade in melodin i balladen om Sweeney Todd – barberaren som skär halsen av sina kunder.

Är det inte seriemördare, krig eller covid-19 så är det klimatkrisen som påminner oss om livets ändlighet och den där heliga vreden. När svenska flower power-pionjärerna International Harvester 1968 spelade in en dystert brölande ”Dies irae” med fågelkvitter var det mot fonden av den redan då framväxande miljörörelsen och gröna vågen. Andra artister har enbart behållit den latinska titeln eller mer specifikt reflekterat över vreden och världens orättvisor i största allmänhet, från den kristna folkmusikern Sara Parkman (”Vreden”) till det sekulära synthbandet Covenant (”Dies irae”).

Franz Liszt gjorde i sin tur en pianoparafras i ”Totentanz” och visst går det att dansa till domedagsmusik. Ta bara sambaklassikern ”Juízo final” (som betyder just domedagen) eller varför inte finska Aavikkos sanslöst svängiga ”Dies irae discodelico”?

Lyssna! Johanna Paulsson väljer soundtrack till domssöndagen

Läs mer om musik och fler texter av Johanna Paulsson

Ämnen i artikeln

Musik
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt