Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-09-23 21:14

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur/jonas-thente-att-raljera-over-boklistorna-ar-att-plocka-billiga-poang/

BÖCKER | KOMMENTAR

Jonas Thente: Att raljera över boklistorna är att plocka billiga poäng

”Det är bara allt för lätt att tappa greppet om den del av litteraturbevakningen som inte i första hand är en diskussion mellan kritiker”
”Det är bara allt för lätt att tappa greppet om den del av litteraturbevakningen som inte i första hand är en diskussion mellan kritiker” Foto: Ivan Nesterov / Alamy Stock Photo

Är dagstidningarnas listor över de bästa böckerna just nu en ”löjeväckande charad” Jonas Thente svarar Aftonbladets Sven Anders Johansson om syftet med listor.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

1990 hamnade översättningen av Walter Benjamins så kallade ”Passagearbete” på DN:s dåvarande kritikerlista över bästa böcker. Eftersom jag skrev mig på litteraturvetenskapliga institutionen i Lund vid den tiden, så hade jag redan, införstådd, förbeställt utgåvan. Men såvitt jag minns toppade Benjamin listan i mer än ett år. Minst 50 personer bara i min närhet köpte den utifrån DN:s uppmärksamhet.

Det är bara allt för lätt att tappa greppet om den del av litteraturbevakningen som inte i första hand är en diskussion mellan kritiker. Det demonstreras i en raljant text om tidningarnas litteraturlistor, författad av Sven Anders Johansson i Aftonbladet (10/9). Han kallar dem för ”en löjeväckande charad” och speglar därmed trött alla andra subkulturer som föraktar mindre erfarna pretendenter (”Heheh … hon hyllar Psychic TV men har aldrig hört talas om Nurse With Wound”).

Så här är det. Om en Bäst just nu-lista faktiskt hade beskrivit vilka böcker som är ”bäst” just nu, så hade det varit konstigt om inte klassikerutgåvorna hade dominerat listorna. Är det inte märkligt att nyutgåvan av exempelvis den argentinska mästaren Ernesto Sabatos stora romantrilogi, som utkom härom veckan, inte ligger före Kerstin Ekmans ”Löpa varg”?

Och översättningarna av utländsk litteratur över huvud taget – som ju med viss självklarhet torde utgöra gräddan av den utländska utgivningen – är väl rimligen ”bättre” än svenska debutromaner?

I skrivande stund ligger Johanna Hedmans debutroman ”Trion” på DN:s kritikerlista. Jag recenserade den själv och var ganska ljum. Men min recension gav tillsammans med några andra ljumma reaktioner upphov till en debatt, vilket gör att romanen känns viktig att läsa om man vill hänga med i den svenska diskussionen om litteratur.

För det är ju detta det är frågan om. En lista över ”bästa” böcker just nu svarar snarare på frågan: Vilka böcker är för tillfället mest intressanta att uppmärksamma för mig som svensk normalläsare med begränsad tid? Det borde var och en begripa.

Tio professionella läsare och DN-kritiker plitar varje vecka var för sig ihop en lista som poängsätter de böcker som utkommit på svenska de senaste tre månaderna. Poängen räknas samman och listan som framkommer ger en bild av vad dessa tio läsare anser vara mest intressant just nu.

Den publiceras på lördagar.

Man kan göra vad man vill med den listan. Man kan uppfatta den som en snitslad bana för den som inte är helt inläst på kartan. Om man är en helt inläst kartograf så kan man håna den. Om man vill ta billiga poäng så kan man raljera med den.

Det finns många problem med den här sortens listor. Ett av problemen är det Sven Anders Johansson pekar på – att hela juryn aldrig kan läsa hela utgivningen. Det skulle ingen kunna. 8 000 böcker per år är ingen picknick. Ett annat problem är att de största förlagen har helt andra medel när det kommer an på att bistå med läsexemplar, men det finns mekanismer för att motverka denna ojämlikhet.

Litteraturkritiken har att uppfylla en i det närmaste orimlig mängd uppgifter

Å andra sidan demonstrerar en lista vad juryn har varit mest angelägen att läsa och efter läsningen kan rekommendera, vilket enkannerligen bör inspirera även icke-proffs. Och utan tvekan bjuder åtminstone DN:s lista på mer udda titlar som kunde hamnat i skuggan, men som härigenom fått en ytterligare chans – bortom recensionen – att uppmärksammas av nyfikna läsare. På så sätt får man hoppas att några av läsarna av DN:s lista hittat författare som Fernanda Melchor, Maria Stepanova och Lion Feuchtwanger – författare som Sven Anders Johansson säkert har järnkoll på.

Litteraturkritiken har att uppfylla en i det närmaste orimlig mängd uppgifter, men tre av dem är instrumentalitet, ett allmänt tilltal och grundläggande journalistik. Om man vill slippa dessa instanser så bör man nog söka sig tillbaka till mindre krävande institutioner.

Läs fler texter av Jonas Thente.

Ämnen i artikeln

Böcker
Boklistan

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt