Journalistförbundet om dold kamera-domen: ”En fara för pressfriheten”

Domen handlar om en antivaccinaktivist som stämt staten för brott mot Europakonventionen. Det efter att hon skildrats i SVT:s dokumentärserie ”Dokument inifrån: Vaccinkrigarna”. I dokumentären använde sig journalisterna av falska identiteter och filmade kvinnan med dold kamera.

Tingsrätten dömde staten att betala ett skadestånd på 100 000 kronor till kvinnan eftersom ”dokumentären inneburit ett ingrepp i kvinnans rätt till privatliv, såvitt avser publicering av material från inspelningar med dold kamera och genom användningen av falska identiteter”.

Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert säger att man är mycket kritiska till flera delar i domen. Samtidigt tror hon att den kommer att överklagas till hovrätten.

– Det finns många delar i den som utmanar hur vi har det i Sverige i dag. Vi har en lång tradition av tryck- och yttrandefrihet, sedan har vi också något som är grundlagsskyddat som heter anskaffningsfrihet. Det innebär att det är upp till var och en att samla in information på valfritt sätt om det är avsett för publicering, säger hon.

Om domen vinner laga kraft tror Journalistförbundet att det kommer få allvarliga konsekvenser för möjligheterna att utföra granskande journalistik.

– Då är det en fara för pressfriheten och den yttrandefrihet som vi har i Sverige i dag.

Varför då?

– Det handlar om synen på journalistiska arbetsmetoder men också hela det självreglerande systemet för yrkes- och medieetik. I dag har journalister möjlighet att arbeta med wallraffande, att man går under falsk identitet eller med dold kamera.

Samtidigt är hon tydlig med att det är metoder som endast används när det inte finns några andra möjligheter att få fram informationen. Samt att nyhetsredaktioner i dag har rutiner och riktlinjer för att dessa metoder inte ska utnyttjas i onödan.

– Det är en etablerad arbetsmetod, men den sker i undantagsfall. För det är klart att det är obehagligt att vara den som blir utsatt för det, säger hon och fortsätter:

– Det ska finnas ett syfte med att använda metoden och vid publiceringen ska det finnas ett stort allmänintresse.

Efter att dokumentären sändes anmäldes den till Granskningsnämnden, som är en del av Myndigheten för press radio och tv. Nämnden granskar innehåll i tv- och radiosändningar och friade alla tre delarna av dokumentären när det gäller opartiskhet, saklighet och respekt för privatlivet.

Tingsrätten skriver i domen att det självregleringssystem som finns för medier i dag inte räcker till för att väga den journalistiska yttrandefriheten i relation till den enskildes rätt till privatliv.

– Tingsrätten anser att det finns brister i det självreglerande systemet för yrkes- och medieetik som det ser ut i dag. Det är ett välfungerande system. Vi har det här systemet för att politiker inte ska lagstifta om arbetsmetoder eller publiceringar och för att domstolar inte ska döma i det, säger Ulrika Hyllert.

Även Fredrick Malmberg, ansvarig utgivare för TV4 Nyheterna och det granskande nyhetsprogrammet ”Kalla fakta”, anser att domen är problematisk. Han tror också att den kommer att överklagas till högre instans. Men om den vinner laga kraft anser Fredrick Malmberg att det får konsekvenser för de journalistiska arbetsmetoderna.

– Om användning av dold kamera anses vara en kränkning av mänskliga rättigheter då utesluter det att vi gör vissa reportage. Det innebär att medborgare inte skulle få ta del av vad som händer i slutna rum där journalister inte är välkomna.

Strax innan riksdagsvalet sände ”Kalla fakta” granskningen ”Partiernas hemliga pengar”. I programmet avslöjades att flera partier var villiga att kringgå lagen om partifinansiering på olika sätt. Journalisterna bakom granskningen tilldelades under hösten Stora journalistpriset för sitt arbete.

– Där använde vi en mullvad som hade möten med dold kamera. Det avslöjandet hade inte varit möjligt om den här domen slår igenom fullt ut. Nu tror jag inte att den kommer göra det, men det är klart att det är oroande att det gnags från olika håll mot journalistiken, säger Fredrick Malmberg.

SVT:s vd Hanna Stjärne skriver i ett uttalande att det är viktigt att påminnas ”om att SVT inte har varit en part i den rättsliga processen i tingsrätten”.

”Frågan handlar inte om SVT:s dokumentärserie i sig, utan om principiella frågor kopplade till hur privatpersoner kan få intrång i privatlivet prövat”, skriver hon.

Också hon lyfter att dold kamera är en etablerad journalistisk metod som ska användas sparsamt.

”Många betydelsefulla avslöjanden hade aldrig kunnat göras utan det sättet att arbeta.”

Mårten Schultz, professor i civilrätt, kallade domen för ”fantastisk” på sociala medier.

– Den spänner över flera områden, som mänskliga fri- och rättigheter, skadeståndsrätt och yttrandefrihet, säger han.

Han berättar att för nästan 20 år sedan slog Högsta domstolen fast att svenska domstolar kan utdöma ideellt skadestånd utan stöd i svensk lag, om det gör att Sverige lever upp till Europakonventionen. Det har skapat vad han kallar en ”intensiv” rättsutveckling inom ansvarsrätten.

Tingsrättens beslut i det här ärendet sammanfattar han som att det svenska systemet för skydd för journalistisk verksamhet är oförenligt med Europakonventionen eftersom det saknas möjlighet att pröva det civilrättsligt.

– Domstolen säger att ingenstans i det självsanerande systemet finns en möjlighet för den här personen att få sin sak och intrånget i privatlivet prövat, och inte heller har möjlighet att få skadestånd.

Men han tycker inte att journalister behöver vara oroliga i dagsläget.

– Ingenstans kommer domstolen i närheten av journalisternas ansvar. Det här är mer tekniskt och smalare, säger han.

Justitiekanslern, som representerar staten i målet, uppger för DN att de ännu inte beslutat i fall de kommer att överklaga tingsrättens dom. Men om målet rör sig hela vägen till Högsta domstolen och de går på tingsrättens linje så ser Mårten Schultz två möjligheter.

– Om lagstiftaren inte gör någonting så kommer Sverige att förlora i Europadomstolen och så får man betala kostnaderna vartefter. Men oftast brukar lagstiftaren åstadkomma förändringar i regelverket för att uppnå Europakonventionens krav.

Det kan enligt Schultz handla om att tillföra nya brott vad gäller yttrandefrihet eller utöka Granskningsnämndens mandat.

– Jag kan förstå att det kan uppfattas som hotfullt utifrån ett journalistiskt perspektiv. Men det finns ingenting i den här domen i sig, om man är intresserad av journalistisk frihet och yttrandefrihet, att vara orolig för.

Jan Rosén, professor i civilrätt på Stockholms universitet, tycker att det finns fog för viss oro om resultatet blir ett brett civilrättsligt ansvar för den här typen av journalistiska metoder.

– Om det skulle vara så som tingsrätten hävdar, att de här metoderna krockar med Europakonventionens skyddsregler för privatlivet, så lär journalister helt enkelt inte vilja använda det om man riskerar en konflikt och skadeståndsanspråk mot medieägare eller, till sist, staten.

Det svenska självregleringssystemet i kombination med de möjligheter till skadestånd som redan finns, såsom för förtal, olaga fotografering, räcker till för att väga intressena mellan privatliv och yttrandefrihet, anser han.

– Från min horisont är det där det hör hemma.

Läs mer: Antivaccin-aktivist får rätt till skadestånd