Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-01-21 09:34

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur/klimatkrisande-luzzu-andas-medelhav-och-tjuvfiske/

FILM | RECENSION

Klimatkrisande ”Luzzu” andas Medelhav och tjuvfiske

”Luzzu”.
”Luzzu”. Foto: Edge Entertainment

Den lovande debuten ”Luzzu” sätter Malta på filmkartan. Ett havsdoftande uppväxtdrama om klimat- och fiskekrisen i fokus.

Detta är en recension. Skribenten svarar för åsikter i texten.

Drama

Långfilmsdebutanten Alex Camilleri gör ett tappert försök att sätta Malta på filmkartan med sitt medelhavsbrisande uppväxtdrama ”Luzzu”. Även om berättelsen leder mot skuggorna blundas det inte för vykortsvackra vyer. Här syns delar av det som utlovas i resebroschyrer, inte minst det kristallblåa havet. En vågig skönhet som nog lär locka fler turister än de obekväma sanningar om klimatförändringar som ligger som en våt filt över filmen.

Den gamla skolans fiskare på Malta uppmuntras lämna spöet åt sidan i utbyte mot stödpengar för att byta yrkesbana. En av bakåtsträvarna är Jesmark, en nybliven förstagångsfar som jobbar och sliter ombord sin ”luzzu”, en traditionell fiskebåt målad i starka färger. När luzzun måste tas iland för reparationer försöker han hitta nya sätt att tjäna snabba cash.

”Hur många fiskar tror du lever om tjugo? Så som temperaturen stiger”, säger ledaren för tjuvfiskeligan som Jesmark börjar jobba för. Även boven i dramat är alltså miljömedveten nog för att förstå att inte bara ett yrke står på spel. Det gör även fiskarna, havet – i förlängningen hela jorden. Utan plakatpolitiska brandtal presenteras detta som en självklarhet, vilket ju i sig är ett retoriskt val som tjänar filmens egentligen rätt enkla premiss. Indirekt mår huvudpersonen dåligt för att miljön gör det.

Runt filmkonstens födsel, innan människan hade medel och möjligheter att upptäcka världen i dagens takt, samlades nyfikna biobesökare framför reseskildringar. Den vita duken blev ett unikt slags fönster mot världen. Är den på väg att bli det igen? Kan filmen bli ett framtida plåster på såren, när allt fler avbokar sina ”icke nödvändiga resor”?

”Luzzu” är inte filmen som tvingar fram några svar med fiskekroken mot strupen. Klimatkrisen används främst som en fond mot vilken huvudpersonens dilemma dramatiseras. Sälja ut eller satsa på sin passion? Mer oklart är varför just Jesmark skulle vara den rätta rollfiguren för att utforska den här slitningen, då det verkar ha varit mer passiv pliktskyldighet än passion som fått honom att föra vidare familjearvet. Han är en rätt trist huvudperson, helt enkelt. Blott ett offer för omständigheterna.

Det personliga ödet blir därför inte lika medryckande som den vackra värld som målas upp. Båtarna, fiskarna, havet – vad ska det bli av allt? Även när Jesmark inte ser längre än näsan räcker präglas skapandet av en nyfiken framåtblick. Det här är en lovande långfilmsdebut, med löften om en ljus framtid. Mer än vad man vågar säga om vår planet.

Se mer. Tre filmer om klimatförändringar: ”Soylent green – USA år 2022” (1973), ”Snowpiercer” (2013), ”Don’t look up” (2021).

Läs fler film- och tv-recensioner i DN.

Ämnen i artikeln

Film

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt