Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-06-24 05:57

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur/konstfacks-studenter-bygger-nya-alternativ/

KONST | RECENSION

Konstfacks studenter bygger nya alternativ

Bild 1 av 5 Lovisa Axéns examensprojekt
Foto: Lovisa Axén
Bild 2 av 5 Detalj från Lovisa Axéns examensprojekt
Foto: Lovisa Axén
Bild 3 av 5 Kibandu Pello-Essos examensprojekt
Foto: Sandra Vitaljic
Bild 4 av 5 Virkad sagoskulptur av Hilma Olivia Nordén
Foto: Hilma Olivia Nordén
Bild 5 av 5 Virkad sagoskulptur av Hilma Olivia Nordén.
Foto: Hilma Olivia Nordén

Konstfacks vårutställning har i år delats upp i fyra visningsperioder på skolan respektive Konstnärshuset. Annica Kvint gläds åt många genomtänkta projekt och en hög hantverksskicklighet.

Detta är en recension. Skribenten svarar för åsikter i texten.

Festen är över. På Konstfack har den textila midsommarstången rasat. Vid dess sida ligger några tillknycklade ölburkar av siden och skräpar. Och ryamattan med svenska flagg-motiv, som också hör till textilstudenten Lovisa Axéns examensprojekt, har flaggkors som skevar betänkligt åt alla möjliga håll.

Det är ett Sverige i gungning som skildras. Och efter ett år vars motsvarighet ingen av oss varit med om tidigare är det knappast något som förvånar. Det gör däremot själva hantverket i det här kandidatprojektet. Vilken kvalitet!

Konstfacks examensutställning sker i år i fyra olika etapper under maj och början av juni och involverar dessutom två olika platser. Allt med hänvisning till pandemin. Konststudenterna visas på Konstnärshuset, där kandidatutställningen är sist ut (besökstid bokas på skolans hemsida, öppet till och med söndag). Studenterna på övriga utbildningar har fått ställa ut på Konstfack och samtliga projekt presenteras även på skolans hemsida.

DIna Isaeus-Berlin, ”The Second Now First & The First Now Again”
DIna Isaeus-Berlin, ”The Second Now First & The First Now Again” Foto: DIna Isaeus-Berlin

Slående många av de 175 studenterna visar precis som Lovisa Axén prov på hantverksskicklighet. Kanske har den överdos av egentid som den sociala distanseringen fört med sig trots allt resulterat också i något positivt?

Att även tid är ett genomgående tema känns helt i linje med det gångna året, då tiden ju på något märkligt vis både stått still och tagit ett skutt. Att vi plötsligt befinner oss i en mycket mer digitaliserad värld med fler hemmajobbare, ökat villasug och allt större intresse för naturen går i alla fall att spåra i många av projekten.

Hilma Olivia Nordén undersöker traditionell folktro och skogens plats i en urban verklighet med en samling fullständigt bedårande, virkade sagoskulpturer, som även inkluderar gamla hantverkstekniker som tovning, vävning och broderi.

David Lundberg zoomar också han in den svenska skogen och de möbler den kan resultera i, samtidigt som han reflekterar över de ”monster”, här i form av granbarkborrar, som vi människor skapar när vi stör ekosystemen. Och Vilde Stampe bygger hus tillsammans med sommararbetande ungdomar av hårt ihoppressad jord, ett material som liknar betong men inte alls har samma miljöpåverkan.

Naturintresset är dock långt ifrån det enda som vittnar om vår tid. Dagens mansroll undersöks i två lika inkännande som professionellt utförda animerade kortfilmer av Vidar Francke. Och Namkhang Anomasiri lyckas, med utgångspunkt från kasserade textilier, skapa lika tredimensionella som dekorativa rumsavdelare.

Kibandu Pello-Esso använde istället en pall från Nigeria som utgångspunkt för sitt tankeväckande projekt om relationen mellan estetik och etnisk bakgrund. Hur hamnade pallen från Benin City på Etnografiska museet, där Pello-Esso hittade den? Och hur har den påverkat vårt sätt att se på ”afrikansk design”?

Sahar Al-khateebs installation ”Re-Konstruktion Nu…Här”.
Sahar Al-khateebs installation ”Re-Konstruktion Nu…Här”. Foto: Bengt Rahm

Trots rekordmånga genomtänkta projekt på Konstfack är det på de båda utställningarna på Konstnärshuset jag dröjer mig kvar längst.

I Dina Isaeus-Berlins färgstarka oljemålningar får de abstrakta ytorna i sig representera tid. I de komprimerade partierna har tiden packats tätt – lång tid har ägnats åt en liten yta. I ytorna med töjd tid är det tvärtom. Ett förhållningssätt som visar sig lyckat om man som Isaeus-Berlin vill få processen bakom verken att eka i mötet med dem.

Sebastian Eklunds finstämda naturfilm om dagsländan, den vingburna och kortlivade varelse som trots allt funnits som art i 300 miljoner år, blir ytterligare en betraktelse över tid, liv och död.

Jag fastnar också framför Sahar Al-khateebs installation ”Re-Konstruktion Nu…Här”, som består av en samling märkligt mänskliga gamla stolar, som liksom kliver på och klamrar sig fast vid varandra.

”Vi står alla på våra förfäders axlar”, hinner jag tolka, innan min slot-tid på Konstnärshuset är över. Att Al-khateeb vill bygga något nytt av det som redan finns, står i alla fall klart.

Ett budskap som bådar gott för framtiden, om ni frågar mig.

Ämnen i artikeln

Konst

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt