Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-09-19 08:45

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur/kristina-lindquist-i-dag-ar-det-flyktingbarnen-som-sover-pa-bar-mark-i-morgon-kan-det-vara-vi/

Kultur

Kristina Lindquist: I dag är det flyktingbarnen som sover på bar mark, i morgon kan det vara vi

Bild 1 av 2 Alabden Al Asle, ett av barnen från det nedbrunna flyktinglägret Moria på grekiska Lesbos, gör sig redo för att gå och lägga sig vid sidan av landsvägen.
Foto: Alexander Mahmoud
Bild 2 av 2 Kvinna passerar Golden Gate-bron i San Francisco allt medan eldrök färgar himlen orange.
Foto: BRITTANY HOSEA-SMALL

Såväl EU som Sverige sitter fullkomligt handlingsförlamade efter brandkatastrofen i flyktinglägret Moria på grekiska Lesbos. Tydligen uppfattas det nu som normalt att flyktingbarn sover på marken i Europa.

En gång gick jag en utbildning i hjärt- och lungräddning. Och med tanke på hur lite jag kommer ihåg av heimlichmanövrar och kompressioner borde jag kanske hitta en ny kurs snart. En sak minns jag dock väl, att kursledaren konstaterade att den som behöver akut hjälp kanske inte alls är någon i din omedelbara närhet. Det kan vara någon du bara passerar, som är hemlös eller påverkad. ”Många drar sig för att gripa in i ett sådant läge.”

Berusning, smuts och sjukdom kan avskräcka en främling från att skynda sig fram – och kanske är steget också längre till att hjälpa den som uppfattas som redan utslagen, där det utsatta tillståndet blivit en normalitet. När stockholmarna öppnade sina dörrar efter terrorattacken 2017 var det ju i regel för människor som inte kunde ta sig hem från jobbet, snarare än för människor som helt saknade hem.

Och just nu kan man säga att Europas politiska ledare så att säga drar sig för att gripa in i den fruktansvärda situationen för flyktingarna på grekiska Lesbos. Läget efter branden i Moria är visserligen akut, med människor som förlorat allt och sover under bar himmel med sina barn. Men det vi har framför oss är också något mer än en ren akutsituation, eftersom lägrets tusentals invånare har levt i obeskrivlig misär i åratal. En brand i helvetet är något annat än en brand hos oss.

Ingen ordning har rubbats i grunden, inga krafttag sätts i verket, och ingen första hjälpen.

Det är väl den slutsatsen man måste dra av att bara ett tiotal EU-länder har lovat att ta emot ett par hundra barn från det nedbrunna lägret. Sverige är inte ett av dem – justitieministern hänvisar till grundlagen och hälsar via sin pressekreterare att en omflyttning bara kan bli aktuell om EU-kommissionen går ut och säger att alla medlemsstater ska ta emot personer från lägret: ”Men vi är inte där, EU-kommissionen har inte sagt något sådant.” (SVT 12/9).

Naturligtvis är vi inte där. Och jag är inte rätt person att bedöma juridiken här. Men Eva Edwardsson, hovrättsråd och docent i offentlig rätt, skriver på Twitter att hon är ”uppriktigt förvånad” och att frågan inte handlar om att ”lägga sig i Migrationsverkets myndighetsutövning, bara att flytta människor hit så att deras ansökning prövas här. Fram med bussarna!”

Sådan handlingskraft existerar ju, och brukar kunna aktiveras inför en plötslig krissituation. Jag kan bara konstatera att det tydligen uppfattas som normalt att flyktingbarn sover på marken i Europa. Ingen ordning har rubbats i grunden, inga krafttag sätts i verket, och ingen första hjälpen.

På USA:s västkust färgas himlen sjukt röd av de värsta skogsbränderna i modern tid

Vad som är normalt kan dock komma att ändras. Glöm det förresten, det ändras nu. På USA:s västkust färgas himlen sjukt röd av de värsta skogsbränderna i modern tid. ”Den där draken, tjock av röken från tusentals bränder, blockerade solljusets alla blå toner och svepte in staden i brandgul halvdager”, som Expressens Anna Hellgren skriver om de apokalyptiska scenerna från San Francisco. (11/9)

Luften går inte att andas, och i delstaten Oregon har elden tvingat en halv miljon att lämna sina hem. Inför detta scenario fångar Portlandaktivisten Kat McKelvey något oerhört centralt om utsatthet och solidaritet: ”Om du tror att din hemlöshet kommer att vara annorlunda än den hemlöshet som människor på gatan lever i just bara för att du förlorat ditt hem i en skogsbrand så har du fel.” (Twitter 10/9)

När volontärerna slutade komma efter ett par veckor var förödelsen kvar

Hon beskriver hur hennes egen familj förlorade sitt hus efter en översvämning när hon var femton år. Frivilliga strömmade till för att hjälpa i detta brott med normaliteten, där människor slagits till marken utan uppenbar egen förskyllan. Men när volontärerna slutade komma efter ett par veckor var förödelsen kvar. Många familjer saknade rätt försäkringar och blev just hemlösa; kanske trodde de att folk skulle minnas att de alldeles nyss varit väletablerade samhällsmedborgare?

För en sak kan vi räkna med: klimatförändringar och mer extremt väder kommer snart att utsätta fler människor för risken att förlora hus och hem, även i vår del av världen. Fler kommer kanske att få sova på marken med sina barn. Och som Kat McKelvey skriver: ”Folk glömmer snabbt orsaken, och de glömmer dig.”

Läs fler Josefin Skölds och Alexander Mahmouds reportage från brandkatastrofen på Lesbos och andra artiklar av Kristina Lindquist.

Ämnen i artikeln

USA
Grekland
Klimatet
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt