Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-01-26 04:50

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur/lars-heikensten-i-maj-2018-holl-akademien-pa-att-implodera/

Kultur

Lars Heikensten: ”I maj 2018 höll Akademien på att implodera”

Nobelstiftelsens vd Lars Heikensten.
Nobelstiftelsens vd Lars Heikensten. Foto: Nicklas Thegerström

Vid årsskiftet lämnade Lars Heikensten posten som vd för Nobelstiftelsen. Han lägger bakom sig tio år med ekonomiska problem, en högljudd konflikt om ett nytt Nobelhus och inte minst Svenska Akademiens kris.

– I maj 2018 höll Akademien på att implodera. Så var det faktiskt.

Chefsjobbet för Nobelprisernas paraplyorganisation blev mer utmanande än vad Lars Heikensten på förhand trodde.

– Men jag har trivts väldigt bra. I grund och botten är jag en person som gillar utmaningar, säger Lars Heikensten.

Han avslutade formellt tjänsten på Nobelstiftelsen vid årsskiftet. Han går i pension men fortsätter sitt uppdrag som ordförande för Finanspolitiska rådet, ett uppdrag den tidigare riksbankschefen inledde under fjolåret.

När han inledde arbetet på Nobelstiftelsen 2010 fick han omgående användning för sin ekonomiska spetskompetens. Kostnaderna behövde sänkas, avkastningen öka. Tillgång till lukrativa hedgefonder och riskkapitalinvesteringar har allteftersom bidragit till ekonomin i organisationen har stärkts.

– Jag överraskades över att situationen var så pass krävande. Det ledde till att vi tvingades sänka Nobelprisets nivå under några år. Men i dag är relationen mellan kostnaderna och kapital återigen nere på en låg nivå, och prissumman har kunnat höjas.

Därutöver har prövningarna inte minst handlat om att försöka stärka Nobelprisernas position i världen. Ett arbete som varit framgångsrikt, enligt Lars Heikensten, men som försvårades av skandalen med kirurgen Paolo Macchiarini, och inte minst av krisen i Svenska Akademien.

Lars Heikensten berättar nu mer än vad han tidigare gjort om sin syn på Akademiens kris.

– I maj 2018 höll Svenska Akademien på att implodera. Så var det faktiskt. Jag minns att jag tänkte: ”Det är kanske lika bra som det nu ser ut.” Men jag hade ett ansvar att göra vad jag kunde för att undvika det.

– För att det skulle lyckas krävdes att alla kort lades på bordet, och att människorna som var mest insyltade inte skulle vara inblandade i Nobelprisarbetet. Jag var även tydlig med att jag gärna såg att de fick ta ansvar och att lämna Akademien.

Vad menar du med att Akademin var på väg att implodera?

– Det var så pass skarpa åsiktsskillnader inom Akademien. Om man inte varit beredda att distansera sig från vad som hänt och ändra regelverket, då tror jag inte man hade kunnat fortsätta spela rollen som utdelare av Nobelpriset. Det hade fått stora konsekvenser för Akademin.

Då hade ni gjort ett allvarligt försök att omtolka testamentet?

– Jag tror att vi hade hamnat där om knutarna inte löst upp sig.

Det var efter krav från Nobelstiftelsen som Svenska Akademien skapade en ny utformning av Nobelkommittén, med fem externa ledamöter. Två av dem lämnade dock i förtid och efter 2020 års pris slopades systemet.

– Det är uppenbart att modellen inte fungerat riktigt som det var tänkt, eller att de personer som valdes inte passade i den modellen, säger Lars Heikensten.

Det första den nya kommittén gjorde var att tilldela Nobelpriset till Peter Handke, något som utmynnade i protester. Vad tyckte du om det?

– Jag har tidigare sagt att man inte gjorde det enkelt för sig. Det står jag för.

Är det inte ett misslyckande för er att Akademien nu slopar modellen?

– Lyckligtvis har Akademien valt in nya ledamöter i ganska stor skala, och etablerat en ny ordning för rotation. Sammantaget har det lagt en ny grund för verksamheten.

Vid upprepade tillfällen under sin tid som chef har Lars Heikensten talat om betydelsen av Nobels värden i en tid av öppet kunskapsmotstånd och vetenskapsförakt. ”Aldrig under min livstid har Nobelprisets grundläggande värderingar varit hotade på det sätt som de är i västvärlden i dag”‚ sa han när vi träffades hösten 2018.

I en tid av allt djupare polarisering befarar han att Nobelpriset på sikt kan utnyttjas som politiskt slagträ. Kanske framför allt i en tid när tron på vetenskapen är grunden för att mänskligheten ska hantera den pågående klimatkrisen.

– Det är en utmaning för dem som ansvarar för priset. Det är viktigt att stå upp för de värderingar som är förknippade med priset, även om det leder till konflikter.

Det kan bli svårare att undvika att bli indragen i politik, menar han. Ett exempel är att Donald Trump både nominerats till och själv framställt sig som värdig mottagare av Nobels fredspris. Ett annat är att Sverigedemokraterna stängts ute från Nobelfestligheterna alltsedan partiet tog plats i riksdagen. Det är en princip som varit ifrågasatt, men som Lars Heikensten har försvarat.

– Jag brevbombas med jämna mellanrum och får ibland hot på grund av det här. Det är ett exempel på hur samhällsklimatet ser ut.

”I maj 2018 höll Svenska Akademien på att implodera. Så var det faktiskt. Jag minns att jag tänkte: ”Det är kanske lika bra.”
”I maj 2018 höll Svenska Akademien på att implodera. Så var det faktiskt. Jag minns att jag tänkte: ”Det är kanske lika bra.” Foto: Nicklas Thegerström

Sverigedemokraterna är landets tredje största parti. Finns det inte ett värde av att de finns på plats?

– När vi avstått från att bjuda in dem har det dels varit utifrån ett resonemang kring partiets historia, och de nazistiska kopplingar som finns. Dels har det varit utifrån beteenden i nutid, att företrädare gång på gång torgfört rasistiska uttalanden, säger Lars Heikensten och fortsätter:

– Ju mer partiet lägger det bakom sig, och gör upp med den här typen av åsikter och stämningar, desto större är förutsättningarna för att ompröva beslutet.

Veckorna innan Lars Heikensten slutade som ordförande skrev han i en debattartikel i SvD att: ”Vårt största och viktigaste projekt just nu är Nobel Center vid Slussen.” Återigen satte han fokus på den dröm om det Nobelhus som han ägnat stor kraft åt att förverkliga.

Men som chef fick han aldrig se byggstarten äga rum. Planerna på ett hus på Blasieholmen gick i stöpet efter flera domstolsprocesser och en politisk tvärvändning. Följetongen fortsatte med att Slussen blev ny föreslagen plats.

– Vi hade skakat hand med staden om planerna, så det är klart att det var svårt att bara skaka av sig allt när staden ändrade sig. Men jag är väldigt nöjd med vi har lyckats lägga det bakom oss och gå vidare med en ny plats, säger han och fortsätter:

– Jag skulle kunna säga väldigt mycket om vad som försiggick i processen kring Blasieholmen. Det är klart att det var tungt. Jag fick stå ut med rätt mycket. Men det är ingen mening att älta det nu.

Är Nobel Center, som du nyligen skrev, verkligen det ”största och viktigaste” projektet för Nobelstiftelsen?

– Det viktigaste som vd för Nobelstiftelsen är så klart att bidra till att prisets position bibehålls och att ekonomin sköts. Men Nobel Center är det största enskilda projektet, och av stor vikt för det utåtriktade arbetet. Om det inte blir av tyder mycket på att tyngdpunkten i det arbetet flyttas från Sverige till andra länder.

Inkluderat i det externa arbete som Nobelstiftelsen redan i dag genomför finns verksamheten på Nobelprismuseet i Gamla stan. Under 2020 gjordes dock stora nedskärningar: drygt 20 av 45 medarbetare fick lämna sina jobb, däribland flera som arbetet på museet under många år.

– Det är en direkt följd av coronapandemin, och att vi har fått stänga museet.

Vad är ditt budskap till dem som förlorar sina jobb där, samtidigt som ni fortsätter att satsa på Nobel Center?

– Det är helt olika frågeställningar. Beslutet kring museet har varit smärtsamt men det handlar om personal som dessvärre inte har något att göra på museet som det ser ut i dag. Det är något som jag antar att ganska många museer i Sverige drabbats av.

Lars Heikensten efterträds på vd-posten av norrmannen Vidar Helgesen. Han säger sig ha förtroende för att organisationen ska utvecklas i en positiv riktning, och hoppas att stiftelsen fortsätter att betona betydelsen av, och stärka tilltron till, vetenskapen.

– Vi måste förstå att kunskapsföraktet i dag hänger samman med att det finns krafter som gör allt de kan för att förstärka det. Ett exempel är i klimatfrågan. Det måste vi bekämpa.

Lyssna på Sanna Torén Björlings intervju med Lars Heikensten i DN:s podcast Studio DN här:

Ämnen i artikeln

Nobelpriset
Nobel Center

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt