Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-09-24 18:46

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur/las-gammalt-litteraturen-skulle-ma-bra-av-att-agna-ett-ar-at-atervinning/

BÖCKER

Läs gammalt! Litteraturen skulle må bra av att ägna ett år åt återvinning

Antikvariska böcker går fortfarande att läsa.
Foto: Karin Wesslén / TT

Det trycks fler böcker än någonsin, men är det bra böcker? När Bokmässan i Göteborg nu drar igång frågar sig Ludvig Köhler om det inte är dags att hellre återvinna de böcker som vi inte har hunnit läsa.

I dag öppnar Bokmässan i Göteborg. Några dagar då den svenska bokvärlden blir mer som ett vilt torg i Marrakech än ett avslaget författarbesök i Tierp. Trots sin minskande (?) status förblir boken en artefakt med något betydelsefullt över sig. Åtminstone finns fortfarande krafter som går ihop för att med bestämdhet manifestera detta, mest konkret i Bokmässan, som ironiskt nog präglas av motsatsen till läsningens stillhet och koncentration.

Ironiskt är också att det trots ett sinande intresse för litteratur trycks fler böcker än någonsin. I Expressen den 20/9 riktar poeten Malte Persson ett varningens finger för att blanda ihop kvantitet och kvalitet. För Persson är ämnet ödesbetonat. Och kanske ger han oss en förklaring till varför den tryckta boken, där denna konflikt liksom är inbakad i varje exemplar, förblir en så laddad produkt som fortsätter att locka och trollbinda läsare, även om många dissar pärmen och väljer att streama eller läsa sina berättelser digitalt.

Bokvärlden har annars fått något rikspolitiskt över sig, där klyftan mellan läsare och icke-läsare alltmer liknar den mellan stad och land. Polariseringen är tydlig. Samtidigt förväntas man i de lite finare vrårna av de tryckta pärmarnas kosmos hålla ett visst avstånd till det något populistiska evenemanget Bokmässan, som i sin energi och iver nästan liknar ett gigantiskt bokbål, även om det är fråga om motsatsen. Och i den stora mittfåran finns alla som bara vill vara med.

Litteraturen skulle må bra av att ägna ett år åt återvinning.

Svaret på klyftan mellan stad och land, ursäkta, läsare och icke-läsare, är kanske att bokvärlden behöver öka förtroendet. Både bland läsarna och internt, bland alla litteraturens grovjobbare. För annars blir kvaliteten lidande: slarvigare gjorda böcker, litteratur som nästan inte är litteratur. Ungefär som när postgången bara blev sämre på det brevbärarkontor jag jobbade på då ledningen slutade bry sig om de anställda och styrde rätt in i förändringens dimma. Kunderna, adressaterna, blev surare och surare. Få skickar gärna brev i dag.

Vi lär vara på väg mot dystrare tider vad gäller papperstillgång, energibesparing och så vidare. Varför inte prova att läsa något annat än nytryck? Litteraturen skulle må bra av att ägna ett år åt återvinning. Kanske skulle man upptäcka att Bengt Ohlssons författarskap var mer levande under slutet av 1980-talet än vad det är i dag. Agneta Klingspor lever inte längre, men alla hennes böcker finns kvar och går lätt att hitta antikvariskt. Billigt!

Det konservativa skiftet i svenskt kulturliv behöver inte handla om att alla börjar skriva som Marguerite Duras eller Ernst Jünger, utan kan också gå ut på att fler odlar ett ideal av en kulturintresserad person som diskret deltar i samhället, kanske inte köper så mycket nytt men däremot befinner sig i ständig dialog med gamla favoriter? Någon som åker runt med en ”Ombyggd Volvo” av Göran Greider och ”Bensin” av Karin Ström.

På nätet finns gamla kvalitetsböcker för en tjugolapp, så ingen behöver säga att bildning kostar.

Litteraturen, precis som samhället i stort, borde sluta vara så frenetiskt framåtblickande och istället förkovra sig i vad som redan har blivit utgivet och kanske har några år på nacken. Det behöver inte vara lastgamla grejer, kanske bara en bok från 2017? Det låter kanske som en mardröm för alla förlag, men faktum är att det finns hyllmil av äldre titlar som bara väntar på att hitta hem till folks bokhyllor. Våga läsa onytt! Och pröva second hand.

Fortfarande har Sverige en väldigt fin infrastruktur av antikvariat. På nätet finns gamla kvalitetsböcker för en tjugolapp, så ingen behöver säga att bildning kostar. Per Wästberg formulerade det hela ganska simpelt en gång: böcker lever bara när de blir lästa. Jag har själv haft många av mina bästa läsupplevelser med böcker som jag har hittat på Myrorna och andra loppisar. Lars Noréns dagbok, Klara Johansons kritik och Kristian Petris ”Resan till Sachalin” som jag hittade i ett garage i Halmstad för fem år sedan. Litteraturen kommer inte att hinna ikapp det ständigt galopperande nuet utan borde istället vårda sin identitet som tidlöst spejande, ömsom bakåt, ömsom framåt.

Läs mer: Små bokhandlar fick medvind av pandemin.

Ämnen i artikeln

Böcker
Bokmässan
Göteborg

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt