Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-12-02 11:10

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur/lotta-olsson-fem-historiska-kvinnoromaner-att-lasa-just-nu/

BÖCKER | KOMMENTAR

Lotta Olsson: Fem historiska kvinnoromaner att läsa just nu

Brittiska Stacey Halls växte själv upp i Lancashire. I Sverige är hon mest känd för boken "Hittebarnet".
Brittiska Stacey Halls växte själv upp i Lancashire. I Sverige är hon mest känd för boken "Hittebarnet". Foto: Ollie Groove

Häxprocesser i ett medeltida England, australiska krigsbrudar, svenska hembiträden på 30-talet, andra världskrigets kvinnliga brittiska lantarbetare och unga kvinnor i Helsingfors 1912.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Det kommer ut väldigt många böcker som utspelar sig i historisk tid. Ofta under andra världskriget, som är en ständig inspirationskälla. Vad är det historiska skildringar gör som inte samtidsskildringar gör? Och varför är det så ofta kvinnliga huvudpersoner?

Först tänker jag att det mest handlar om ett slags eskapism: att få läsa om en tid när motsättningarna var tydligare och mer begripliga än de är i dag. Andra världskriget-böckerna beskriver till exempel en tid när kvinnorollen förändrades i grunden, när kvinnorna tog över männens arbeten för att få samhället att fungera medan männen dog i skyttegravarna.

Men de historiska kvinnoromanerna berättar ofta mer än så. Även när det gäller hemmafruar, hembiträden, häxor, krigsänkor, överklassdöttrar och modister fördjupar de bilden, och handlar om en komplex verklighet med oväntade möjligheter eller hinder. Påfallande ofta beskriver de hur kvinnorna lär sig lösa motsättningar och ställa krav genom att gå samman, i fackföreningar och annan gemenskap. Det fungerade ju! Vad var det som gjorde att vi glömde bort kraften hos ett kollektiv?

Historiska romaner är en genre med åtskilliga stora verk. Ta till exempel Sigrid Undsets klassiska trilogi ”Kristin Lavransdotter” (utgiven 1920-1922), om en kvinnas liv i 1300-talets Norge. Eller den relativt nyutkomna ”Matrix” av Lauren Groff, en överväldigande roman om en kvinna som blir förvisad från det brittiska hovet på 1200-talet, och blir en synnerligen egensinnig abbedissa.

Historiska tider är förstås en trygghet när samtiden är osäker, vi vet ju hur det gick. Men de säger också mycket om vår tid, och kanske också om samtidslitteraturen. Plötsligt längtar jag efter en historisk roman om nutiden, hur den nu skulle se ut. Men med just de där ingredienserna som kännetecknar en bra historisk kvinnoroman: de myllrande noggranna beskrivningarna av inredning, kläder, matvanor och till och med hygien, den detaljerade skildringen av hierarkier och umgängesmönster.

Fast dåtidens hierarkier kan gärna få stanna i det förflutna.

5 x historiska kvinnoromaner

”De sammanbundna”
”De sammanbundna”

Stacey Halls – ”De sammanbundna”

Övers. Sara Jonasson, Bokfabriken

Det är 1600-tal i jordbrukslandskapet runt Pendle Hill i brittiska Lancashire, och sjuttonåriga Fleetwood Shuttleworth är desperat. Hon lyckas inte föda barn åt sin man Richard, utan har fått tre missfall sedan de gifte sig – när hon var tretton. Vad är en kvinna värd om hon inte producerar barn?

Richard drar sig undan, och Fleetwood blir allt räddare. Hur ska hon klara sig om hon inte duger som kvinna? Hur ska hon stå ut med att vara ensam om nätterna med mardrömmarna som plågat henne sedan hon giftes bort för första gången, när hon bara var fyra år? Dessutom är hon skräckslagen för att själv dö när (och om) barnet föds, för hon har hittat ett brev från en läkare som Richard har konsulterat. Läkaren varnar för att hon kommer att dö vid en barnafödsel.

Men så stöter Fleetwood på en lätt underlig kvinna när hon är ute och rider. Alice Gray visar sig vara jordemor, med dekokter som kan motverka missfall. Kanske går barnet att rädda.

Det visar sig vara förenat med problem att anlita en klok kvinna, för Alice Gray blir anklagad för häxeri tillsammans med en rad andra kvinnor runt Pendle Hill. Just det är baserat på verkliga händelser, tio av de tolv anklagade Pendle Hill-häxorna hängdes 1612 i Englands mest kända häxprocess, där ett barns vittnesmål spelade stor roll.

”De sammanbundna” är Stacey Halls debutroman, och koncentreras kring Fleetwood Shuttleworth och hennes försök att rädda Alice Gray. Men runt detta tema flätas en bild av Lancashire på 1600-talet, där katolikerna fortfarande hukar efter reformationen och där det kan vara farligt att inte delta i den anglikanska mässan. Även om det blir lite väl skissartat ibland lyckas Stacey Halls bygga upp en obehagligt trovärdig bild av den tidens hierarkier, där domare plötsligt kan använda häxprocesser som en del av sitt eget maktspel.

”Bortom horisonten”
”Bortom horisonten”

Jojo Moyes – ”Bortom horisonten”

Övers. Ann Björkhem, Printz publishing

Nyutgåva av den numera storsäljande Jojo Moyes roman som bygger på verkliga händelser. Hennes mormor kom från Australien som ”krigsbrud”, nygift med en brittisk man som hon knappt hunnit träffa innan han förflyttades.

Det var så: efter kriget fanns det många kvinnor i Australien som gift sig med brittiska soldater. En del av kvinnorna skickades till Storbritannien med ett fartyg från Sydney 1946, 650 kvinnor som inkvarterades huller om buller på ett skepp med manlig besättning.

Resan var svår på flera sätt, bland annat för att ingen av kvinnorna riktigt visste vad som väntade dem. De kände inte männen de hade gift sig med, de visste inte om männen hade berättat sanningen om sina liv. Några av männen ångrade sig dessutom och telegraferade, varpå de ratade kvinnorna sattes av i närmaste hamn för att flygas hem.

”Räkna hjärtslag”
”Räkna hjärtslag”

Katarina Widholm – ”Räkna hjärtslag”

Historiska Media

Imponerande debutroman om tonåriga Betty från Hudiksvall som får tjänst som hembiträde i Stockholm år 1937. Katarina Widholm beskriver en vardagstillvaro som helt formas efter doktorsfamiljen där Betty arbetar, med absurda arbetstider, orimligt hårt slit och ett dubbelt förhållande till arbetsgivarna som också är dem man träffar mest. Och arbetsgivarna har också ett dubbelt förhållande till sitt hembiträde, med snabba växlingar mellan vänlighet och nedlåtande elakheter.

Det är en vardagsskildring, men så spännande berättad att man hoppar högt när dörren till våningen på Östermalm öppnas vid fel tid. En middag med inbjudna gäster blir ett nervpirrande drama, och Bettys liv utvecklas inte alls som man tror. Hon växer upp, hon förälskar sig häftigt, och komplikationerna radar upp sig.

Förhoppningsvis blir det flera böcker om Betty.

”Alltid vid din sida”
”Alltid vid din sida”

Nikola Scott – ”Alltid vid din sida”

Övers. Ingmar Wennerberg, Historiska Media

I nutiden blir unga Frankie anställd som journalist på London Post – provanställd, ska det visa sig, för här styr en obarmhärtig redaktionschef som bara vill behålla de bästa. Frankie uppmanas att utnyttja sin relation till mormor Violet, en äldre kändis som undviker medierna.

Parallellt berättar Nikola Scott om Violets ungdomstid, när hon rymde från överklasslivet för att under kriget ansluta sig till Women’s Land Army. Organisationen är välkänd: unga kvinnor blev ett slags jordbruksbrigader, och arbetade i lantbruket när männen var inkallade. Ofta beskrivs det som en positiv upplevelse.

Nikola Scott berättar om den mörkare sidan, när kvinnorna kunde bli utnyttjade som billig arbetskraft under extremt svåra arbetsvillkor. Violet hamnar på ett gods där lantarméflickorna styrs av en maktfullkomlig förman.

”Galanterna”
”Galanterna”

Mia Franck – ”Galanterna”

Förlaget

Säregen, fascinerande berättelse om unga kvinnor i Helsingfors 1912, och flera gånger tänker jag på Jessica Schiefauers Augustbelönade ”Pojkarna” när jag läser. Dagmar, Hilma, Ebba och Klara tröttnar på att aldrig kunna röra sig fritt i staden utan att riskera ovälkomna närmanden, och börjar i stället klä ut sig till män. Ett annat liv! Men med det ständiga hotet om avslöjande, förstås.

Dagmars bröder kunde utbilda sig till konstnärer, men Dagmar själv på sin höjd fick använda sina konstnärliga talanger till att bli modist. Mia Franck dröjer inte vid orättvisan utan framhåller hur mycket Dagmar ändå kunde utveckla sitt eget konstnärskap.

”Galanterna” kretsar kring kvinnornas dubbelliv: de fortsätter att vara män när andan faller på, och uppskattar det olika mycket, visar det sig. För någon blir det allt mer omöjligt att återvända till kvinnorollen.

Läs mer om böcker och mer av Lotta Olsson.

Ämnen i artikeln

Böcker

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt