Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-08-14 07:41

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur/lotta-olsson-tipsar-har-ar-fem-bocker-att-fynda-pa-loppis/

BÖCKER | KOMMENTAR

Lotta Olsson tipsar: Här är fem böcker att fynda på loppis

Tre av Lotta Olssons fem boktips.
Tre av Lotta Olssons fem boktips.

Åh! Loppisar! Doris Lessings ”Sommaren före mörkret”, en Maria Lang med snyggt omslag, Hjalmar Bergman i skolupplaga, Fay Weldons succéroman och ”Alfred Hitchcock och Tre Deckare löser gröna vålnadens gåta”.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Det är en njutning att gå och rota i böcker på loppisar, och på semestern brukar jag äntligen ha tid att göra det. Förr kom jag alltid hem stjärnögd, nedtyngd av kassar med gamla favoriter jag hade återfunnit, numera händer det allt oftare att jag mest bara umgås en stund med böcker som finns även i min egen bokhylla.

Länge levde jag i lycklig okunskap om verkligheten och tänkte mig att alla böcker hamnar på loppis eller antikvariat vad det lider. Men så småningom insåg jag den fruktansvärda sanningen: loppisförsäljarna måste sortera bort en hel del.

Det kom en hemsk dag när jag höll på att kasta mig ner i en container på vår lokala återvinningsstation, för det var en container för böcker som ingen längre ville ha.

Hur vet de det? De vet inte! Där kan folk slänga vackra gamla femtiotalsdeckare i tron att ingen bryr sig om dem, där kan böcker som bara getts ut i pytteupplagor gå förlorade för att ingen förstår vilka skatter de är.

Varför har inte svenskarna förstått storheten hos den amerikanska deckarförfattaren Laurie R King?

Nå, man ska inte tänka för mycket på sånt, man blir bara ledsen. Och förhoppningsvis är det mesta som slängs böcker som tryckts i onödigt stora upplagor och ändå finns kvar i omlopp.

Förr var loppisar och antikvariat som att besöka en äldre släkting, en avspegling av gångna tiders utgivning. Numera är jag själv den där äldre släktingen, och hittar min ungdoms böcker som ”Pesthundarna” av Richard Adams, Jean M Auels ”Grottbjörnens folk”, Minette Walters deckare och romaner av Heinrich Böll och de flesta arbetarförfattarna. Många är bokklubbsböcker som såldes i jätteupplagor på sjuttiotalet.

En del författare finns där för att de är bästsäljare, och det finns alltid metervis med Liza Marklund, Håkan Nesser och Stephen King. Andra återkommande gäster i loppishyllorna är tvärtom såna som aldrig har slagit igenom ordentligt. Varför har inte svenskarna förstått storheten hos den amerikanska deckarförfattaren Laurie R King?

Men det går alltid att hitta något. Shopping av bästa sort: billigt, när man ledsnar är det bara att lämna till nån annan loppis. Och ibland lyckas man ju få tag på just den där boken man saknade.

5 x loppisfynd

Doris Lessings ”Sommaren före mörkret”
Doris Lessings ”Sommaren före mörkret”

Livet förändras totalt för fyrtiofemåriga Kate Brown, när hon en sommar inte behövs längre. De fyra barnen har blivit unga vuxna och reser ivrigt åt olika håll, medan maken Michael, som är neurolog, arbetar några månader i USA. Det finns ingen anledning för Kate att stanna kvar ensam i det stora Londonhuset, så huset hyrs ut. Kate får bli inneboende i stan och arbetar en kortare period som tolk åt en biståndsorganisation. Porträttet av de välbeställda som ägnar sig åt bistånd är skoningslöst.

Det är inledningen på en sommar när Kate återupptäcker sig själv. Eller blir fruktansvärt ensam och blir lite galen, det beror på hur man ser på saken. Hon har tappat bort sig själv efter alla år med ansvar för barn och hushåll, och hon börjar också komma upp i den ålder när kvinnor blir osynliga.

Doris Lessing (1919-2013) fick Nobelpriset 2007. Det fnös hon mest åt.
Doris Lessing (1919-2013) fick Nobelpriset 2007. Det fnös hon mest åt. Foto: Fredrik Funck

Men Doris Lessing är den skarpaste författare jag vet, egensinnig och sträv. Kate går visserligen från sitt trygga familjeliv med invanda mönster till ett nytt liv, där hon måste ta reda på vem hon är, men det handlar mer om en inre utveckling än om att konstruera en ny yttre roll. Vem är man när man bara är sig själv? När man inte presterar längre, inte är viktig för någon annan? Kate har återkommande drömmar där hon hittar en säl som hon måste försöka rädda, en stor, otymplig sak som hamnat långt uppe på land.

Hela romanen beskriver en värld i gungning, där allt håller på att förändras såväl politiskt som miljömässigt. När jag läste ”Sommaren före mörkret” första gången var jag tonåring och såg den som en skicklig politisk inlaga. Nu, när jag har fyllt sextio, har den också blivit en berättelse om förfrämligandet jag själv känner i en samtid där jag inte hänger med. Men den fortsätter att vara oroande aktuell och pricksäker i sin analys. Eller om det är världen som är sig lik, trots all förändring?

Hjalmar Bergmans ”Flickan i frack”
Hjalmar Bergmans ”Flickan i frack”

En fin skolupplaga av Hjalmar Bergmans klassiker från 1925, med vackert omslag av Stina Ceder. Hon som har ägt mitt exemplar tidigare har samvetsgrant strukit under ungefär halva förordet med blyerts och linjal: man anar en flitig elev som försökte minnas alla detaljer. I slutet finns instuderingsfrågor och viktiga förklaringar av svåra ord eller begrepp. På baksidan av boken finns en litteraturlista över andra verk för skolan: en intressant liten kanon från den tiden.

”Flickan i frack” är inte en av Hjalmar Bergmans stora verk (läs hellre ”Markurells i Wadköping”, ”Farmor och Vår Herre” eller ”Clownen Jac”), men det är en bra ingång till författarskapet. En lätt berättelse om Katja som vill ha en vacker balklänning, men lånar sin brors frack när pappa inte vill bekosta klänningen. Bergman är en mästare i att skildra småstadslivet och mänskliga tillkortakommanden, både elakt och känsligt.

”De röda kattorna” av Maria Lang.
”De röda kattorna” av Maria Lang.

Det snitsiga sextiotalsomslaget av Svenolov Ehrén gör att jag inte kan motstå den, trots att jag redan har boken. Dessutom är det en av mina Lang-favoriter, berättelsen om de föräldralösa systrarna Bodil och Ingalill. Vuxna, så Bodil befann sig i England över sommaren medan Ingalill arbetade som guide på Selma Lagerlöfs Mårbacka.

Där finns röda kattor, precis som i Selma Lagerlöfs novell ”De sjutton kattorna”. Ingalill skrev ett hastigt vykort till Bodil om dem, ”De finns! Vad ger du mig för det?”

Men bara ett enda vykort. Vad hände sen? Bodil letar i ett Värmland fullt av litteratur, originella personer och turister. Påfallande många har något att dölja.

Svenskläraren Dagmar Lange var fenomenal på att tryffera sina deckare med litterära citat och referenser till diverse klassiska författare. Här spökar till och med Selma Lagerlöf en natt!

”Alfred Hitchcock och Tre Deckare löser gröna vålnadens gåta”.
”Alfred Hitchcock och Tre Deckare löser gröna vålnadens gåta”.

På nästan varje loppis finns det en trave med B Wahlströms röda och gröna ryggar, och jag kan aldrig hålla tassarna borta. Det är underbar masslitteratur för barn! Särskilt de tidiga, där omslagen är suggestiva äventyrsbilder, ofta imponerande konstnärliga (även om Edward S Ellis ”Hjortfot” inte har åldrats särskilt väl).

”Alfred Hitchcock och Tre Deckare”-serien är oemotståndlig även om Alfred Hitchcock verkligen inte har varit inblandad annat än med sitt namn. Tre amerikanska grabbar varav Jupiter är tjock och smart, Peter är stark och Bob är biblioteksanställd (det borde finnas fler biblioteksanställda i äventyrsböcker: här lär man sig hur viktigt arkivarbete är). De är med om ett otal äventyr i Kalifornien, där de bor.

Läsvärd även för den festligt tidstypiska översättningen.

”En hondjävuls liv och lustar” av Fay Weldon.
”En hondjävuls liv och lustar” av Fay Weldon.

Minns ni Fay Weldon? Hon var en sällsynt rolig brittisk feministisk författare, som skrev ironiska romaner om kvinnor. Hon lever faktiskt fortfarande, 90 år gammal, men det var på åttiotalet hennes böcker var som mest populära.

Det här är hennes mest kända bok, den blev tv-serie 1986 och filmades 1989 med Meryl Streep och Roseanne Barr. Huvudpersonen är Ruth, som är gift och har två barn, hund och ett marsvin som hon inte tycker om. Och så är Ruth ful, stor och klumpig, vilket är en viktig del av intrigen.

Maken sticker med en vacker, nätt och framgångsrik författare, Mary Fisher, varpå Ruth inte blir lika ledsen som arg. Hon bränner ner familjens hus och bestämmer sig för att hämnas och få maken tillbaka, bland annat genom att plastikoperera sig så att hon blir lika vacker som Mary Fisher.

Läs mer om böcker och fler texter av Lotta Olsson.

Ämnen i artikeln

Böcker

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt