Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-01-18 08:12

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur/malin-persson-giolito-ferdinand-von-schirach-oppnar-avgrunden-med-bara-ett-par-rader/

BÖCKER | KOMMENTAR

Malin Persson Giolito: Ferdinand von Schirach öppnar avgrunden med bara ett par rader

Bild 1 av 3 Ferdinand von Schirach
Foto: Agence Opale / Alamy Stock Photo
Bild 2 av 3 Ferdinand von Schirach
Foto: Panther Media GmbH / Alamy Stock Photo
Bild 3 av 3 Ferdinand von Schirach
Foto: Agence Opale / Alamy Stock Photo

Ferdinand von Schirach är den tyske advokaten som blev spänningsförfattare. Han äger en makalös förmåga att skriva avskalat utan att förenkla. ”Han andas liv i alla som drabbas, alla förtjänar samma omsorg, även de vidrigaste handlingar får flera dimensioner”, skriver Malin Persson Giolito, själv juristutbildad författare.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Öppna dagens tidning, vilken dag som helst, titta på nyheterna, vilken kanal som helst. Budskapet är alltid detsamma: brotten ökar, någon annan bär skulden och straffen måste bli strängare. Kanske är det då inte så konstigt att man ibland kan känna sig en smula orolig.

Författaren och teologen Karen Armstrong har skrivit om hur det tidigare var mytologin som hjälpte oss att härda ut, att förklara det som vi initialt inte kan beskriva med ord. Och det sägs att ett skäl till att litteratur om brott är så populär är att vi i vårt sekulariserade samhälle letar efter sätt att få vår otrygga verklighet att bli begriplig. Myten gav oss hopp om ett evigt liv och hotade med helvetet om vi inte agerade ”rätt”. Dagens historier där den skyldige straffas och de allra svåraste konflikter blir lösta får ersätta det religionen tidigare gav oss. Mördare kanske inte hamnar i helvetet, men de bör akta sig noga för Lisbeth Salander. Spänningsromanerna blir helt enkelt vår tids berättelser om frälsning.

Men jag vet inte vad ni tycker. Topplistorna dignar väl inte direkt av litteratur som kan skryta med sådana kvaliteter? Och de flesta författare som skriver om brott är väl som författare är mest. Några är bra, andra är helt okej, och det stora flertalet kommer makuleras när bokrean är över. Men det är klart, undantag finns – Ferdinand von Schirach, till exempel.

Om personen Ferdinand von Schirach vet jag nästan ingenting förutom den typiska bokflikstexten. Han debuterade år 2009 med novellsamlingen ”Brott”. Då var han 45 år gammal och hade varit aktiv som advokat i Berlin i 20 år. Sedan dess har han skrivit ytterligare två novellsamlingar som kommit ut på svenska (”Skuld” och ”Straff”), romaner (”Tabu”, ”Fallet Collini”), drama, film och essäer. Att hans farfar Baldur von Schirach var Hitlerjugends ledare, satt på de anklagades bänk i Nürnberg och blev dömd till 20 års fängelse, det vet jag eftersom den arvsskulden fått ta stor plats i von Schirachs författarskap, inte minst i romanen ”Fallet Collini”.

Ur filmen ”Fallet Collini”
Ur filmen ”Fallet Collini” Foto: Constantin Filmverleih

Men annars får von Schirach självaste Greta Garbo att framstå som typen som skulle söka till den där dejting-tv-showen där alla är nakna (”Naked attraction”). För Ferdinand von Schirach renoverar inte sitt hus på Instagram, han har ingen hund med eget Facebook-konto eller sponsoravtal med parfym som luktar rökelse och kryddig kanel. Hans hemsida är på tyska och ser ut som ett protokoll från skatteverket, designat av… tja, en tysk.

Och visserligen hittar jag ett par intervjuer på Youtube, men trots att jag inte kan mer tyska än den jag lärt mig av Mel Brooks (och sålunda inte begriper ett ord av det som sägs), känner jag mig säker på att han inte pratar om sitt liv som sugen singel. Och om de svenska läsarna fått bestämma hade författaren von Schirach antagligen varit lika svåråtkomlig. För trots stora internationella framgångar har han aldrig slagit igenom här. Enbart tack vare det lilla envisa förlaget Lindelöws finns han att köpa på svenska.

”Brott”, ”Skuld” och ”Straff” är titlarna på Schirachs tre novellsamlingar. Det är där man ska börja om man vill lära känna honom. 38 noveller där gott och ont inte är huvudsaken och där författaren aldrig blir sentimental. ”Man står inte längre ut med falska tonfall, gråtmildhet och konstlade formuleringar”, säger försvarsadvokaten i ”Etiopiern” (ur ”Brott”). ”Tyskarna vill inte längre ha sådant, det har helt enkelt funnits för mycket av det gamla.” På försättsbladet till ”Skuld” citerar von Schirach Aristoteles. ”Tingen är som de är.”

Ur filmen ”Fallet Collini”
Ur filmen ”Fallet Collini” Foto: Constantin Filmverleih

Trots det, eller kanske just därför, blir det aldrig annat än djupt gripande och oavbrutet fängslande. von Schirach skriver om den djupaste förtvivlan och de mörkaste tragedier. På några enstaka rader, ibland bara en mening, öppnar han avgrunden och blottlägger katastrofen.

”Fähner” (ur ”Brott”) är en novell om hur en omtyckt allmänläkare efter 40 års äktenskap slår ihjäl sin fru med en yxa. ”Egentligen skulle det inte ha funnits så mycket att säga om Fähners liv”, skriver han. ”Om det inte hade varit för det där med Ingrid.”

I novellen ”En klarblå dag” (ur ”Straff”) döms en kvinna till tre och ett halvt års fängelse för att ha dödat sitt barn. Fyra gånger, står det i domen, slog hon hans bakhuvud mot väggen. ”Domaren sa hela tiden spädbarnet och barnet, men hon hade gett sin bebis ett namn.” Kvällstidningarna skriver att domen var för mild, kallar henne Skräckmamman. ”Men det finns en helt annan berättelse, som hon nu inte får berätta.”

Novellen ”Barn” (ur ”Skuld”) handlar om Holbrecht, en man som döms för 24 fall av sexuellt utnyttjande av barn. En flicka i grannskapet anklagar honom, en jämnårig kompis stödjer hennes berättelse. Hans liv förstörs. Först tio år senare får han resning efter att flickan, nu en vuxen kvinna, erkänt att hon ljög. Novellen avslutas med orden: ”Holbrecht köpte ett litet kafé i Charlottenburg, där serverar man hemgjord choklad och gott kaffe. Han lever tillsammans med en italienska som älskar honom. Ibland dricker jag en espresso på kaféet. Vi pratar aldrig om det förgångna.”

Men trots den avskalade stilen blir det aldrig enkelt. Många av novellerna handlar också om försvarsadvokatens utmaning, känslan av skuld som drabbar även den som bara gör det han är satt att göra.

Narges Rashidi och Peter Kurth i tv-serien ”Glauben”, med manus av von Schirach.
Narges Rashidi och Peter Kurth i tv-serien ”Glauben”, med manus av von Schirach. Foto: Stephan Rabold

I ”Stadsfest” (ur ”Skuld”) tar en ung advokat sig an sitt första stora brottsmål. ”Att försvara är en kamp, en kamp för det åtalades rätt”, står det i hans handbok. En 17-årig flicka har blivit våldtagen och misshandlad av en grupp medelålders män i en blåsorkester. En av männen ringer polisen, de andra lämnar henne naken i leran under scengolvet, ”våt av sperma, våt av urin, våt av blod.” Advokaten försvarar en av de åtalade männen. Han rekommenderar sin klient att tiga. Den tekniska bevisningen har blivit förstörd. Ingen av de åtalade döms.

”Jag trodde på den där meningen”, säger advokaten. ”Jag tänkte att jag visste vad den betydde.” Den unga kvinnans far väntar utanför rättegångsbyggnaden när våldtäktsmännen släpps fria. Advokaterna pratar med journalisterna, ”mikrofonerna glänste som fiskar i solen”. Pappan till den våldtagna flickan sätter sig på trappan till domstolsbyggnaden och gömmer sitt huvud i armarna. ”Vännen”, den allra sista novellen i ”Straff”, avslutas med en förklaring till varför försvarsadvokaten börjar skriva. ”Det hade blivit för mycket. De flesta människor känner inte till den våldsamma döden, de vet inte hur den ser ut, hur den luktar och vilken tomhet den lämnar efter sig.”

von Schirach har också förmågan att beskriva hur de mörkaste tragedier kan vändas till något hoppfullt

Men von Schirach har också förmågan att beskriva hur de mörkaste tragedier kan vändas till något hoppfullt. Novellen ”Tur” (ur ”Brott”) handlar dels om styckningen av en tjock politiker, dels om hur två människor mot alla odds återtar sina liv. Irina har flytt sitt hemland efter att soldaterna dödat hennes bror och våldtagit henne. ”I den ordningen. Det var fyra soldater.” I Tyskland lär Irina känna Kalle som tigger på gatan där hon jobbar som prostituerad. ”Kalles byxor var tunna, han frös medan han värmde hunden.” De flyttar ihop. När Kalle kommer hem och hittar en död man i lägenheten styckar han kroppen, cyklar med delarna till stadsparken och begraver dem där. ”Skaftet på spaden gick av. Kalle satte sig på knä och grävde direkt med bladet.” När Irina kommer hem och ser vad Kalle har gjort ringer hon polisen. Ändå slutar det lyckligt, för alla utom möjligen den styckade torsken.

”Brott”
”Brott” Foto: Lindelöws

Blir det lättare att förstå det obegripliga av att läsa hans noveller? När jag läser om verklighetens 17-åriga polismördare, Nytorgsmannen och Kyle Rittenhouse, då tänker jag i alla fall att de flesta historier är mer komplicerade än de verkar.

För när von Schirach tecknar sina levnadsöden, då ger han inte bara en röst åt dem som tidigare var hans klienter. Han andas liv i alla som drabbas: offer och gärningsman, domare, nämndemän, anhöriga, vittnen, polisen och försvarsadvokater. Alla förtjänar samma omsorg, inget lämnas åt slumpen. Även de vidrigaste handlingar får flera dimensioner. Det är en mycket kärleksfull handling, kanske till och med ovärderlig. Och även om den kanske inte frälser oss läsare, så är det ytterst ovanligt att en författare lyckas komma så nära.

Ämnen i artikeln

Böcker

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt