Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-10-22 20:54

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur/manskligt-att-lata-djur-agera-konstnarer/

KONST | RECENSION

Mänskligt att låta djur agera konstnärer

Christine Ödlund, stillbild ur videon ”The Chemical Language of Plants & The Plant Drummer”, 2010.
Christine Ödlund, stillbild ur videon ”The Chemical Language of Plants & The Plant Drummer”, 2010. Foto: Olof Nimar/ Lunds konsthall

Grupputställningen ”I panterns pupill” på Lunds konsthall innehåller verk av konstnärer som synliggör djurens kommunikation med omvärlden. Det gör knappast djur till konstnärer men är ändå intressant, skriver Dan Jönsson.

Detta är en recension. Skribenten svarar för åsikter i texten.

Kommer man bara tillräckligt nära blir minsta insekt nästan mänsklig. I Christine Ödlunds video ”The Plant Drummer” följer kameran hur en fjäril trummar med sina framben mot ett nässelblad, troligen för att få det att utsöndra en substans som avslöjar om det går att lägga ägg där eller ej. Ödlund har sin vana trogen tagit det hela steget vidare, ljudsatt bilderna och skrivit ett trumpartitur utifrån de rytmiska sekvenserna – vilket alltså gör dem till något helt annat, nämligen musik.

Om Joseph Beuys påstod att varje människa är en konstnär, så gäller det för Ödlund alltså även insekter.

Magnus af Petersens ”I panterns pupill” på Lunds konsthall tar sin konsthistoriska utgångspunkt bland annat just i Beuys och hans försök att ta konsten bortom det mänskligas begränsningar. Beuys schamanistiska umgänge med prärievargar och döda harar visar sig också fortfarande ställa frågorna om kreativitet och mänsklighet med en skärpa som är svår att matcha.

Petrit Halilaj, del av installationen ”Poisoned by men in need of some love”, 2013-2021.
Petrit Halilaj, del av installationen ”Poisoned by men in need of some love”, 2013-2021. Foto: Olof Nimar/ Lunds konsthall

För vad är konsten utan människan? De posthumanistiska idéer som brett ut sig i konsten på senare år har bidragit med många fängslande perspektiv men, tycker jag, haft svårt att gestalta dem. Så även här. Petrit Halilaj möblerar utrangerade montrar från naturhistoriska museet i Pristina med djur av kodynga i ett slags postapokalyptisk scenografi, och Kristina Buch tecknar närgångna porträtt av humlor och grodor för att få syn på deras individualitet. Visst är det fint – men det är fortfarande väldigt mycket konst.

Och därmed väldigt mänskligt.

Bild 1 av 2 Petrit Halilaj, ”Several birds fly away when they understand it (Inventory Cards VI)”, 2013.
Foto: Olof Nimar/ Lunds konsthall
Bild 2 av 2 Blyertsteckningar av Kristina Buch ur serien ”A table full of strangers, (the end of cosmic loneliness), 2021.
Foto: Olof Nimar/ Lunds konsthall

Vad jag till sist måste fråga mig inför exempelvis Ödlunds trumpartitur för fjärilar är ju trots allt hur det egentligen fungerar som musik? Eller ta Henrik Håkanssons sockerpreparerade målardukar, där getingar och andra insekter agerat konstnärer? Kul idé förstås, men som måleri?

Nej, verk som dessa gör knappast djur till konstnärer. Vad de gör är snarare att de infogar deras beteenden som konceptuella readymades i den estetiska ekonomin. Alltför mänskligt, som det heter. Och just därför väl så intressant.

Läs fler texter av Dan Jönsson, och DN:s konstrecensioner.

Ämnen i artikeln

Konst

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt