För tio år sedan var det kris för bokhandeln i USA, allt var hotat av nätet och den digitala tekniken. Nu ökar försäljningen av romaner dramatiskt. Och över 170 nya och oberoende boklådor har öppnat sedan pandemin.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2023-03-28 17:47
Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur/martin-gelin-ny-var-for-den-amerikanska-bokhandeln/
Få ut mer av DN som inloggad
Du vet väl att du kan skapa ett gratiskonto på DN? Som inloggad kan du ta del av flera smarta funktioner.
Följ dina intressen Nyhetsbrev Har du redan ett konto? Logga in Skapa konto gratisI USA råder det ingen kris för skönlitteraturen. Försäljningen av romaner har ökat med 45 procent sedan pandemin. Det kan bero på att bokbranschen här samtidigt blivit både mer inkluderande och mer elitistisk.
På min lokala bokhandel i New York är det fullt av unga människor. De läser högt ur nya Cormac McCarthy, bläddrar i gamla Annie Ernaux-pocketar, en biografi över Helen Frankenthaler.
Var håller alla medelåldersmännen hus? Kanske sitter de hemma och skriver artiklar om att ingen vill läsa seriösa romaner längre.
Unga amerikaner är i alla fall ute och köper böcker. Minst 172 nya oberoende bokhandlar öppnade i USA under pandemin. På promenadavstånd från mig öppnade fyra nya, underbara bokhandlar. Oftast blir det förvånade rubriker i lokalpressen. Öppna bokhandel, 2023?! Ägarna får tålmodigt förklara att jo, folk köper faktiskt böcker fortfarande.
Sedan 2019 har försäljningen av skönlitteratur ökat med 45 procent i USA, enligt NPD BookScan. Romanförsäljningen har på samma period vuxit från 31 till 40 procent av den totala bokförsäljningen.
Det är de unga som driver försäljningen, säger Kristen McLean, analytiker på BookScan, till Bloomberg. Föryngringen av USA:s litterära kultur verkar paradoxalt nog innebära att bokbranschen både blir mer navelskådande och mer inkluderande.
Å ena sidan är allt fler amerikanska debutromaner autofiktiva skildringar av författare som fått ett fellowship i Berlin eller Siena och går runt och muttrar om skrivkramp. Å andra sidan är USA hemvist för en mängd väldigt stora, kommersiella förlag, som ivrigt jagar nya målgrupper.
De senaste åren verkar de yrvaket ha insett att även hbtq-personer, svarta och asiater köper skönlitteratur. Enligt en granskning av New York Times var 95 procent av alla romaner som publicerades av de stora förlagen i USA mellan 1950 och 2018 skrivna av vita författare. I dag är siffran 74 procent.
Det har samtidigt skett en uppluckring av genrebegreppen. När författaren Colson Whitehead gav ut den postapokalyptiska zombieromanen ”Zone one” 2011 var det många kritiker som rynkade på näsan. Varför skrev en seriös författare en töntig bok om zombier? I dag framstår sådana frågor som förlegade, när författare som Marlon James, NK Jemisin, eller kanadensiska Emily St John Mandel och Margaret Atwood vinner litterära priser.
BookTok, den litterära gemenskapen på Tiktok, har förstås också varit en faktor i den ökade försäljningen.
Det är knappast lösningen på skönlitteraturens utmaningar, men utgör inte heller något hot mot litterär kvalitet. Tvärtom tycks plattformen ofta fungera som inkörsport till seriös litteratur. Mycket av innehållet speglar en romantisk syn på boken som objekt, vilket inte behöver vara ytligt. Bokens taktila egenskaper är en del av förklaringen till att unga trängs på små charmiga antikvariat och drömmer om förstautgåvor av Virginia Woolf. Där finns omätbara värden som inte går att hämta hem på internet.
BookTok lyfter inte bara dussinproducerad ungdomslitteratur utan de unga användarna strävar ofta aktivt efter ett mer globalt litteraturperspektiv, vilket bidragit till renässansen för författare som Osamu Dazai eller Clarice Lispector här.
Vi befinner oss därmed långt från den existentiella kris som präglade bokbranschen i USA för tio år sedan, då ingen verkade tro på romanens integritet, utan allt handlade om att blidka Amazon, ”ställa om till läsning i mobilen” och sälja fler Kindle-singlar.