Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-09-27 09:22

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur/med-hold-the-girl-kan-rina-sawayama-na-den-breda-publiken/

MUSIK | RECENSION

Med ”Hold the girl” kan Rina Sawayama nå den breda publiken

Rita Sawayama är en brittisk artist, född i Japan. ”Hold the girl” är hennes andra album.
Foto: Charlotte Rutherford

Likt Lady Gaga har Rina Sawayama också ett i grunden intellektuellt sätt att förhålla sig till sitt artisteri. Med rötterna i akademin och queer-kulturen vänder hon sig medvetet mot estetik och ljud som ratas av samtiden, skriver Sara Martinsson om ”Hold the girl”.

Detta är en recension. Skribenten svarar för åsikter i texten.

Om någon händelsevis funderar över varifrån Lady Gaga lånat den vräkiga rockestetik som präglade senaste turnén kan Rina Sawayama ge viss vägledning. Den 32-åriga brittiskan dök upp i Gagas universum redan på remixplattan ”Dawn of chromatica” från i fjol. När hon nu släpper sitt andra album cementerar hon släktskapet med den arenafyllande föregångaren.

Likt Gaga har Sawayama också ett i grunden intellektuellt sätt att förhålla sig till sitt artisteri. Med rötterna i akademin och queer-kulturen vänder hon sig medvetet mot estetik och ljud som ratas av samtiden. På debuten från 2020 lade hon sig således (provocerande) nära symfonisk metal i uttrycket. Influensen finns kvar på uppföljaren, men lättas upp av ett lustfyllt utforskande av millennieskiftets topplistor.

Referenserna sträcker sig hela vägen från Shania Twain till Garbage till Britney Spears till Bon Jovi. I centrum finns ett starkt melodispråk som får spår som ”This hell”, ”Frankenstein” och balladen ”Send my love to John” att flyga högt, trots att texterna lämnar en del att önska.

Visst är stilgreppet aningen utmattande i längden. Maximalism som denna kräver odelad uppmärksamhet från lyssnaren. Men Rina Sawayama genomför sin idé till fullo. Ingen bör bli förvånad om ”Hold the girl” är hennes biljett till den bredare publikens hjärtan.

Bästa spår: ”This hell”

Läs mer om musik och fler av veckans skivrecensioner

Ämnen i artikeln

Musik

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt