Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-09-27 15:19

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur/medieforskaren-public-service-kan-forlora-sitt-existensberattigande/

Svensk politik

Medieforskaren: Public service kan förlora sitt existensberättigande

Foto: Christine Olsson/TT

Vid ett eventuellt regeringsskifte vill Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch göra nedskärningar inom public service, rapporterar Expressen. Uttalandet väcker diskussioner kring konsekvenserna av ett sådant beslut. Medieforskaren Maria Norbäck ser en framtid där public service kan tappa sin folkliga förankring.

Utformningen av public service har de senaste åren varit ett omdebatterat ämne. I fjol beslutade Kristdemokraternas partistyrelse att de ska arbeta för att uppdraget ”smalnas av”.

KD ifrågasatte bland annat det årliga anslaget på omkring 8,5 miljarder kronor, och argumenterade för att public service bör fokusera på kärnverksamhet – bland annat nyheter – och överlåta bred underhållning till kommersiella aktörer.

Nu har frågan återigen aktualiserats. Partiledare Ebba Busch meddelade nyligen att KD vid ett eventuellt regeringsskifte vill skära ner på public service under nästa mandatperiod. Även Moderaterna och Sverigedemokraterna har sedan tidigare tagit tydlig ställning mot verksamhetens nuvarande utformning.

Maria Norbäck, medieforskare på Göteborgs universitet, säger att snävare ramar för public service kan resultera i att institutionen tappar sin folkliga förankring.

– Förespråkare av public service trycker ofta på vikten av det breda anslaget. Att Melodifestivalen och andra nöjesprogram är en förutsättning för att befolkningen ska acceptera ett skattefinansierat public service. Om verksamheten blir smalare minskar förmodligen tittarsiffrorna, och då är det svårare att hävda att alla ska vara med och betala.

– Det är inte osannolikt att public service i framtiden slutar vara en allmän angelägenhet. Risken finns att man förlorar sitt existensberättigande, säger Maria Norbäck.

Bild 1 av 2 Kristdemokraternas Ebba Busch.
Foto: Magnus Hallgren
Bild 2 av 2 Maria Norbäck är medieforskare vid Göteborgs universitet.
Foto: Hillevi Nagel

Jan Scherman, tidigare vd på TV4, kopplar samman Ebba Buschs uttalande med det beslut som nyligen fattades av en parlamentarisk kommitté bestående av samtliga riksdagspartier.

Gruppen samlades i augusti för att diskutera om de svenska public service-bolagen behöver ett starkare skydd mot politisk styrning. Frågan väcktes mot bakgrund av utvecklingen i bland annat Ungern och Polen, där nationalkonservativa politiker minskat oberoendet och handlingsfriheten för medier inom public service.

Efter oenighet i kommittén föll idén om ett grundlagsskydd. Enligt Jan Scherman är hotet nu ”mer reellt än någonsin”.

– Nu finns det ingen garanti lagligt sett att den avgiftsskatt man beslutat om ska vara intakt utan det ligger öppet för en ny riksdagsmajoritet att sänka avgiften. Det gör att KD, Moderaterna och SD:s likartade mål att smalna av public service betyder något på riktigt.

Vilka konsekvenser kan detta få?

– Man kan i framtiden få statskontrollerad radio och tv, och därmed förlora sitt oberoende. Börjar man vandra på den stigen, vilket Ebba Busch nu gör, har man anträtt en väg som är oförenlig med vårt samhällssystem. Det har bara sin parallell i Polen, Ungern och andra länder där styrningen är total. Visst, Sverige är på många sätt långt från de länderna, men det är samma väg man har beträtt, säger Jan Scherman.

Jan Scherman.
Jan Scherman. Foto: Hugo Nabo

Medieanalytikern Olle Lidbom driver tillsammans med Emanuel Karlsten ”Mediepodden”. Lidbom menar att diskussionen om public service innehåll inte nödvändigtvis bör sammankopplas med det nedröstade förslaget om grundlagsskydd.

– Jag tror att man ska vara försiktig med att binda ihop de två sakerna. Ebba Busch skjuter in sig på frågan kring huruvida nöjesutbudet hör hemma i public service. Hon talar inte om nyhetsbevakning. De som vill smalna av public service hävdar ju att det kanske snarare ger badwill åt samhällsjournalistiken att samsas med tramsiga program eller annan underhållning.

Vidare ifrågasätter han liknelsen med utvecklingen i bland annat Ungern.

– Man ska alltid oroa sig över journalistikens oberoende och den är alltid kopplad till finansiering. Men tittar man på situationen i Ungern handlar det inte om att anslagen sänkts utan om att det har inrättats chefer som går regeringens ärenden. KD talar ju om hur brett public service-uppdraget bör vara, inte vem som ska genomföra uppdraget.

Läs mer:

Ebba Buschs attack mot SVT måste tyvärr tas på allvar

KD om mediepolitiken: Dags att smalna av public service

Socialdemokraterna: KD begriper inte det nya medieklimatet

Ämnen i artikeln

SVT

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt