Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-07-28 06:01

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur/michael-winiarski-jens-stoltenberg-talar-om-utoya-och-tar-stallning-i-den-infekterade-debatten/

KULTUR | KOMMENTAR

Michael Winiarski: Jens Stoltenberg talar om Utøya – och tar ställning i den infekterade debatten

Jens Stoltenberg, tidigare ledare för norska Arbeiderpartiet och statsminister.
Jens Stoltenberg, tidigare ledare för norska Arbeiderpartiet och statsminister. Foto: Tom Vantorre/Sveriges Radio

Jens Stoltenberg var Norges statsminister och förste tröstare av ett Norge i chock efter attentaten i Oslo och Utøya. I sitt sommarprat uppehåller han sig mycket vid terrordådet – och knyter ihop sin livshistoria till en sammanhängande parabel, skriver DN:s Michael Winiarski.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Inför tioårsdagen av massakern på Utøya har medierna fyllts av tillbakablickar och minnesord. Få är väl bättre lämpade än Jens Stoltenberg att tala om tragedin den 22 juli 2011. Han var då förste tröstare av ett Norge i svår chock.

Det är helt följdriktigt att den före detta ledaren för Arbeiderpartiet, statsministern och numera generalsekreteraren i den västliga försvarsalliansen Nato i sitt sommarprogram uppehåller sig mycket kring terrordådet – ”den värsta dagen i mitt liv”.

Tonen är sympatisk, och han talar lite ”svorska”, som en salut till den svensk-norska närheten. Stoltenbergs livsberättelse formar sig till en sammanhängande parabel; från en uppväxt fylld av föräldrarnas och mor- och farföräldrarnas berättelser om andra världskriget, ockupationen och motståndsrörelsen, över det dubbla terrordådet i Oslo och Utøya, till den dag då Angela Merkel ringde och erbjöd honom jobbet som Natochef.

Atlantpakten grundades för över sjuttio år sedan i syfte att fungera som USA:s och Västeuropas försvar mot hotet från det totalitära Sovjetunionen. Paktens mål var att ”hålla ryssarna ute, amerikanerna inne och tyskarna nere”, enligt en av Stoltenbergs företrädare.

”Inte var det detta jag trodde att jag skulle bli när jag var ung och protesterade mot atomvapen”, säger han. Som 13-åring demonstrerade han också mot USA:s krig i Vietnam.

Men han kom fram till att försvarsalliansens syfte just är att säkra freden och förhindra ett kärnvapenkrig.

Det gamla kalla kriget var då sedan länge över, och Nato hade övergått till militära insatser utanför sitt traditionella operationsområde. Han menar att ”ibland är det nödvändigt att kriga för freden”. Men också att den svåra frågan är: När är det rätt? Att inte göra det vid folkmorden i Rwanda och Srebrenica anser han var fel, men det var rätt på Balkan, i Afghanistan och i ”kriget mot terrorn”.

Vad ska då Nato göra framöver? Det, säger Stoltenberg, är svårare att svara på i dag, när det inte är så tydligt var och när en konflikt börjar och slutar. Han listar ändå tre nya hot; cyberangrepp, konsekvenserna av diktaturen Kinas framväxt och klimatet.

Han tar också ställning i den infekterade debatten om huruvida terrordådet var ett politiskt angrepp riktat mot socialdemokratin. Ja, är hans svar.

Och så berättar han att han har kvar en papperslapp från den mörka dagen, med noteringen: ”Gärningsmannen är norsk.”

Läs mer:

Birgitta Rubin: Lap-See Lam gör proffsig radioteater parallellt med en magisk tidsresa

Kristina Hedberg: Henrik Ekman låter betryggande även när han pratar om massutdöende

Hanna Fahl: Hanna Wallensteen talar rakt och osentimentalt om adoption och rasism

Ämnen i artikeln

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt