Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-06-22 13:24

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur/minari-skildrar-utanforskap-med-svarta-och-humor/

FILM | RECENSION

”Minari” skildrar utanförskap med svärta och humor

”Minari”
”Minari” Foto: BFA / Alamy Stock Photo

Kulturkrockar, utanförskap, pengaångest och odlingsdrömmar står i fokus för ”Minari” där en koreansk-amerikansk familj kämpar för sitt uppehälle. Det blir förfärliga och roliga duster, i synnerhet när den koreanska svärmodern ställer till det.

Detta är en recension. Skribenten svarar för åsikter i texten.

En ung familj lämnar Kalifornien och flyttar till Arkansas för att börja om – ännu en gång. För mamman och pappan har en mycket större omstart redan skett. Den från Korea till Amerika. Nu har två barn tillkommit, en dotter och hennes lillebror. Men det nya livet har inte blivit gladare, bara svårare. Pappa Jacob och Mamma Monica har jobbat med att avgöra kön på kycklingar. Man tar en sprattlig liten dunboll, vänder den upp och ner, kollar utrustningen och slänger blivande tuppar på brasan. Framtida höns sparas. Ett sorgligt skitjobb de vill fly.

Jacob har hittat en bit land och en så kallad villavagn – ”mobile home” – där familjen skall bo medan han får fart på växtligheten. Monicas drömmar går i kras när hon ser den stora husvagnen. Det var inte detta hon längtade efter när hon och Jacob flyttade till Amerika.

Regissören Lee Isaac Chung har hämtat historien från sin egen barndom. Han är uppvuxen på en bondgård i Arkansas och har sett sina koreanska föräldrar kämpa. I filmens början ser vi en liten kille som heter David och som ligger och sover i familjebilen som är på väg från Kalifornien till det nya livet. Det är 1980-tal, pojken är 6 år gammal, har ett litet hjärtproblem och ingen aning om att han om många år en dag skall bli regissör och berätta sin historia, sina föräldrars historia, amerikanska invandrade koreaners historia.

Lilla pojken David är född i Amerika, han är amerikan, men börjar gradvis förstå att hans utseende gör honom till en främling. Andra barn frågar fördomsfulla frågor, han passar inte riktigt in någonstans och allt förvärras när hans mormor lämnar Korea och flyttar in i det redan trångbodda hemmet. David vill verkligen vara amerikan. Mormor är mycket fäst vid att vara korean. Det blir förfärliga och roliga duster. Mormor känner sig också utanför och någonstans i alla gräl: Mellan mamma och pappa, syster och bror, mormor och David, finner de sistnämnda varandra.

Filmen ”Minari” blev en skräll på filmfestivalen i Sundance 2020. Koreansk film har redan etablerat sig internationellt genom Park-Chan Wook och Bong Joon-ho, men detta är något annat. Det är en amerikansk independentfilm som utspelar sig bland koreanska invandrare. Och just nu, när amerikaner med asiatiskt ursprung utsetts för alla möjliga förfärliga trakasserier blir ”Minari” extra viktig.

Men det här är ingen mörk film. Jag sitter ofta och ler, särskilt åt mormor som i Youns tappning är underbar och irriterande. Hon bakar inte bullar, är jobbigt och lite tjatig men väldigt kul. Och jösses vad hon ställer till det.

I ”Minari” finns också en berättelse om den allmänna fattigdomen i Amerika som vävs in på nästan ett osynligt sätt. Filmen handlar inte bara om en koreansk familj, utan mest om utanförskapet man hamnar i när man inte har pengar. Den religiösa fanatikern Paul som hjälper med jordbruket är en fin, fattig och missförstådd person. Och kyrkan familjen besöker blir en symbol för alla de utsatta.

Se mer: Tre andra filmer om kämpigt jordbruk: ”Utvandrarna” (1971), ”Moskitkusten” (1986), ”The Martian” (2015).

Läs fler film- och tv-recensioner i DN.

Ämnen i artikeln

Film
Oscarsgalan

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt