Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-08-14 20:58

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur/minnesdag-for-romska-offren-under-forintelsen-historiens-orattvisor-upprepas/

KULTURDEBATT

Kulturdebatt. Minnesdag för romska offren under Förintelsen – historiens orättvisor upprepas

Kransar och blommor ligger på gräset vid det tidigare lägret Auschwitz II Birkenau på folkmordets minnesdag den 2 augusti 2021.
Kransar och blommor ligger på gräset vid det tidigare lägret Auschwitz II Birkenau på folkmordets minnesdag den 2 augusti 2021. Foto: Wojciech Grabowski/TT

I dag den 2 augusti minns vi de romska offren under Förintelsen. Samtidigt pågår kriget i Ukraina och det rapporteras om hur landets romer på flykt diskrimineras. Det är en påminnelse om att historiens orättvisor mot romer upprepas, skriver Lars Arrhenius och Caroline Källner.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Natten mellan 2 och 3 augusti 1944 avrättades omkring 4 300 romska fångar i det nazityska koncentrations- och förintelselägret Auschwitz-Birkenau. Totalt beräknas ungefär en halv miljon romer ha mördats i Europa under andra världskriget. Under flera årtionden efter kriget erkändes inte romer som offer för rasistisk förföljelse. Minnesdagen den 2 augusti är därför en viktig del av kampen för romers upprättelse och erkännande.

Återigen är det krig i Europa och miljontals ukrainare är på flykt. Enligt uppgifter från romska organisationer finns bland dem mer än 100 000 romer, som nu lämnat Ukraina för att undkomma kriget. En del av dem fastnar i kriget på grund av språkbarriärer och avsaknad av identitetshandlingar, men i rapporteringen framkommer även att romer inte släpps in på mottagningscenter för flyktingar eller att de körs bort från tågstationer. När vi hör att de inte får samma hjälp som andra flyktingar påminns vi om romers utsatthet i Europa genom historien.

Romer har fallit offer för påtvingad assimilering eller direkt diskriminering och folkmord. Under 1920-talet upplevde romerna i Sovjetunionen inklusive Ukraina en kort period av stöd för romsk kultur, men redan i slutet av 1930-talet infördes ett outtalat förbud mot det romska språket i Sovjetunionen där man hade inlett en politik för russifiering.

En föreställning om romer som asociala bidrog till att en del av skulden för den nazistiska förföljelsen överfördes på offren själva.

Nazisterna och deras allierade förintade omkring 30 000 romer på ockuperad ukrainsk mark under andra världskriget. Mer än hälften av offren hade deporterats från Rumänien till Ukraina, till ”Transnistrien” som omfattade flera regioner i Ukraina. Mord på kringresande och bofasta romer genomfördes såväl organiserat som oplanerat.

Enligt den ukrainske historikern Mychajlo Tjahlyj hindrade det sovjetiska narrativet till stor del den sovjetiska allmänheten från att förstå den romska tragedin under andra världskriget. En föreställning om romer som asociala bidrog till att en del av skulden för den nazistiska förföljelsen överfördes på offren själva. Sådana föreställningar i det kollektiva sovjetiska minnet ärvdes av det oberoende Ukraina, vilket delvis förklarar den negativa synen på romer i dagens Ukraina, skriver Tjahlyj.

Positiva åtgärder har vidtagits i Ukraina under senare år, men romer är alltjämt en utsatt grupp. Missförhållanden har blivit synliga och accentuerats med kriget. Överlevande från Förintelsen och deras anhöriga tvingas återigen leva under oacceptabla förhållanden. I dag är det officiella antalet romer i Ukraina ungefär 50 000 men den inofficiella siffran är högre, mellan 200 000 och 400 000. De fattigaste romska grupperna i landet saknar identitetshandlingar och det har funnits en praxis av öppen eller dold diskriminering under olika perioder.

Även i dagens västliga demokratier är romer diskriminerade, inklusive i Sverige, där romer utgör en av fem nationella minoriteter. Majoritetssamhället kan för lite om romers utsatthet i historien och i dag, och om den systematiska diskriminering som leder till ojämlika livsvillkor. För att öka kunskapen om detta har regeringen också beslutat om åtgärdsprogram, vilka initierades hösten 2021 och nu följs upp inom Sveriges ordförandeskap i International Holocaust Remembrance Alliance (IHRA) mellan mars 2022 och 2023.

Centralt är att de romer som utsätts för diskriminering får upprättelse. Att utreda diskrimineringsfall och att ständigt se över skyddet mot diskriminering är viktigt

Diskrimineringsombudsmannen och Forum för levande historia är positiva till initiativen från Sveriges regering, men fler åtgärder behövs i arbetet.

Centralt är att de romer som utsätts för diskriminering får upprättelse. Att utreda diskrimineringsfall och att ständigt se över skyddet mot diskriminering är viktigt. Ett sådant område för översyn är den offentliga verksamheten där en stor del har kommit att falla utanför diskrimineringslagens förbud och där en utredning nyligen föreslagit ett stärkt skydd. För att skapa tillit i kontakten med myndigheter är det också avgörande att en dialog förs där romer får inflytande i de frågor som berör dem.

I dag den 2 augusti brukar en minnesstund hållas i Babij Jar i Kiev, vid det romska minnesmärket ”Romsk kibitka”. Om det står kvar i dag vet vi inte. Men vi vet att historiens orättvisor mot romer upprepas – igen och igen.

Natalija Zinevytj, ukrainsk historiker vid Södertörns högskola, har bidragit som källa till artikeln.

Läs mer: Göteborgaren samlar in pengar för att hjälpa romer på flykt

Ämnen i artikeln

Kulturdebatt

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt