Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-11-28 16:56

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur/murda-den-turkiska-hiphopen-ar-universell-just-nu/

MUSIK

Murda: ”Den turkiska hiphopen är universell just nu”

”Om du skulle sagt för fem år sedan att det här skulle hända, hade jag inte trott dig”, säger Murda om genomslaget i Turkiet.
”Om du skulle sagt för fem år sedan att det här skulle hända, hade jag inte trott dig”, säger Murda om genomslaget i Turkiet. Foto: Jesse Koch

Att vända sig till den turkiska publiken gav den nederländske rapparen Murda ett internationellt genombrott. Med ett modernt europeiskt hiphopsound, vill han nu bli en världsangelägenhet. DN har mött den Sverigeaktuella artisten.

I en studio i Haag, pågår inspelning. En av Europas och Turkiets stora hiphopartister jobbar på sitt kommande album och ger en intervju på mobilskärmen.

Murda, eller Önder Dogan, som han egentligen heter, är en 37-årig nederländsk rappare med turkisk bakgrund. Murda hade redan en mångårig och framgångsrik karriär i ryggen, framför allt på hemmaplan i Nederländerna, när allt för ett par år sedan tog en ny vändning.

Efter ett utbyte av beundrande sociala medier-kommentarer mellan Murda och den turkiske rapstjärnan Ezhel, ledande inom Turkiets unga generation hiphopartister, föddes inte bara ett musikaliskt samarbete. Kombinationen Murda och Ezhel blev en omedelbar succé i Turkiet: för Murda öppnades en ny marknad i en nation med 80 miljoner invånare och en mycket ung, enormt hiphopintresserad demografi.

Den reggaetondrypande singeln Aya kom 2019 och följdes av Murdas och Ezhels gemensamma album ”Made in Turkey” (2020). Och plötsligt var Murda en av Turkiets största artister i en genre som exploderat de senaste åren. En rad hitlåtar, arenaspelningar och hundratals miljoner strömningar, har lett till att han knappt kan röra sig på turkiska gator utan att möta fans som vill prata och fotografera sig tillsammans med honom.

– Det är otroligt speciellt för mig som är född och uppvuxen här i Nederländerna där jag redan hade en karriär. Om du skulle sagt för fem år sedan att det här skulle hända, hade jag inte trott dig. Det har varit fantastiskt att få dela min musik med publiken i mitt eget land, på mitt språk. Det är en ära, en hederssak. Jag är så tacksam för möjligheten.

Önder ”Murda” Dogan, född 30 januari 1984 är en nederländsk hiphopartist med turkisk bakgrund.
Önder ”Murda” Dogan, född 30 januari 1984 är en nederländsk hiphopartist med turkisk bakgrund. Foto: Jesse Koch

Han har lämnat studion, vinkat till den nederländske hardstyle-dj:n Outsiders (Cem Alici) på väg ut till sin bil, som han nu rattar genom Haags gator under intervjun efter löfte om att köra försiktigt.

Det är mycket på gång nu. Murda har de senaste veckorna uppträtt bland annat i Köpenhamn och till helgen väntar gig i Oslo och Stockholm tillsammans med svenska artistkollegorna Linda Pira, Sinan och Rami Bazi.

Ett annat uppdrag Murda haft under året är att sitta i juryn för underhållningsprogrammet ”O ses Türkye rap”, den turkiska versionen av musiktävlingen The Voice, men med fokus på nya, turkiska raptalanger. Ännu ett exempel på den plats hiphopen tagit i ett musikland, där till och med den stora mainstreampopen fått maka lite på sig för rapparnas intåg. Men det är inte bara i Turkiet som framgångarna märks.

– Den turkiska hiphopen är ganska universell just nu. Den når ut till en publik utanför Turkiet som inte kan turkiska. Den nya generationen driver en evolution. De hämtar influenser och stöper i en turkisk form. Det finns otroligt mycket talang.

Han återkommer ständigt till det där universella, som i högsta grad gäller den egna musiken. Den vill han ska vara just universell. Att inte förstå turkiska ska inte hindra lyssnaren från att dras till låtarna och deras ljudbild.

Att Murda lyckats med just det här, bekräftas av en svensk hiphopgigant, Salla Salazar, som tillsammans med sina bröder driver Redline recordings och är en av Latin Kings grundare.

– Många av de svenska artisterna vi jobbar med känner till Murda. Vi jämför med hans stil när vi tar fram sound. Jag gillar produktionerna, det är en schyst blandning av trap, moombathon och reggaeton, men inte så kommersiellt som reggaeton kan vara. Däremot låter det väldigt klubbaktigt med ett bra hiphopflow. Stilen är europeisk och modern. När vi vill att det ska ”låta Europa”, använder vi Murda som exempel och alla kan referera till honom. Vi är inne på samma grej med våra artister och uppmuntrar dem också till att använda sin egen bakgrund i musiken, så att man till exempel hör inslag av turkisk musik, säger Salla Salazar.

Han pratar om en fokusförskjutning, att USA-centreringen inom hiphopen dämpats. Nu hittar lyssnarna på egen hand nya favoriter från fler språksfärer, och rap på turkiska är ett framgångsrikt exempel, enligt Salla Salazar.

Och hans resonemang ligger i linje med Murdas egna strategi.

– Musik är universellt. Gör du den enligt rätt formula så når den ut. Som min låt ”Aya”. Den är turkisk, men har samtidigt latinamerikansk influens. En spansktalande, eller en reggaetonlyssnare, kan höra ”Aya” och uppskatta den.

”Jag är inte så bunden till en viss plats eller krets”, säger Murda.
”Jag är inte så bunden till en viss plats eller krets”, säger Murda. Foto: Jesse Koch

Som barn hittade han in i hiphopen via amerikanska storheter som N.W.A, Wu Tang Clan Notorious B.I.G och Jay-Z.

– Jag blev kär, säger Murda.

Ungefär samtidigt, i 10-, 11-årsåldern upptäckte han de tyska pionjärerna inom rap på turkiska, Cartel.

Den turkiskspråkiga hiphopen föddes i den europeiska diasporan. Barn till arbetskraftsinvandrare i Tyskland plockade upp sin generations stora kulturella uttryck och använde som verktyg för berättelser som ofta beskrev erfarenheter av rasism och livet som tysk-turk. Det i en tid då gruppen utsattes för dödliga attacker av högerextremister, som i Mölln och Solingen 1993.

Cartel togs emot med öppna armar i Turkiet under 90-talet och banade väg för en första, inhemsk våg av rappare.

Den tekniskt skicklige Ceza från Üsküdar i Istanbul, kom under början av 2000-talet att bli Turkiets första stora rapstjärna. Snabbspola fram till cirka 2017 och Ezhel tar med sin reggaebakgrund och sitt trapinfluerade sound, plats som ledande för en ny våg. Diasporatemat om att leva i mellanförskap, eller ”turkarna i Europas berättelser”, som Murda kallar det, har bytts ut mot andra narrativ.

– Jag är inte så bunden till en viss plats eller krets, utan försöker vara mer universell. Diasporatemat dyker upp här och var i mina texter, men jag har bott i Spanien, gått i engelskspråkiga skolor och ser mig mer som en världsmedborgare. Men i egenskap av turk. Jag är en ”turkish world citizen”, en turkisk världsmedborgare.

Läs mer:

Turkiska sångerskan Gaye Su Akyol: Konstnärer som ser samtidens smärta är skyldiga att vittna

Ämnen i artikeln

Musik
Hiphop

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt