Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-01-23 10:31

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur/musikaliska-akademien-fyller-250-da-ska-sverige-fa-upp-musiken-pa-dagordningen/

Musik

Musikaliska Akademien fyller 250: Då ska Sverige få upp musiken på dagordningen

Bild 1 av 2 Flera av evenemangen under ”Musikens år 2021” kommer att strömmas för allmänheten.
Foto: Arne Hyckenberg/Musikaliska Akademien
Bild 2 av 2 De två Jenny Lindstipendiaterna Elin Rombo och Tessan-Maria Lehmussaari sjunger en Mozartduett tillsammans med pianisten Anna Christensson under Kungl. Musikaliska akademiens högtidssammankomst 2020.
Foto: Arne Hyckenberg/Musikaliska Akademien

2021 är det 250 år sedan Kungliga Musikaliska Akademien grundades. Under tolv månader ska musikens betydelse manifesteras med nyskriven fanfar, en bok och en lång rad evenemang. Redan före pandemin tog man höjd för att strömma sitt jubileumsprogram.

En pandemi som lagt merparten av musiklivet i malpåse är ingen vidare upptakt för ett 250-årsfirande. Men ständige sekreteraren Fredrik Wetterqvist misströstar inte inför Kungliga Musikaliska Akademiens stundande jubileum.

– 2020 har varit begränsningarnas år och nu måste vi komma in i möjligheternas år i stället, säger han.

Tanken är att 2021 ska bli ett ”Musikens år” med en lång rad konserter, konferenser och andra evenemang i samarbete med drygt 50 musikorganisationer. Av Gehrmans musikförlag har akademin dessutom fått en nyskriven jubileumsvinjett som gåva. Den är komponerad av Fredrik Högberg och kommer att klinga i alla möjliga arrangemang. Men under tolv månaders tid hoppas man framför allt att man lyckas skapa en diskussion om musikens betydelse i samhället.

Kompositören Fredrik Högberg har skrivit en jubileumsvinjett till 250-årsjubileet.
Kompositören Fredrik Högberg har skrivit en jubileumsvinjett till 250-årsjubileet. Foto: Marco Feklistoff/Musikaliska Akademien

– Det viktigaste är att hela Sverige för upp musiken på dagordningen. Redan för två år sedan var vi på akademin allvarligt bekymrade över att de estetiska ämnena skärs ned. Det är en utveckling som går stick i stäv med forskningsevidens för att man lär sig bättre och mår bättre i ett samhälle som består av mycket kultur och inte minst musik för inlärning och integration, menar Wetterqvist.

Vilken musik ingår i ”Musikens år”?

– Vi sätter inga gränser alls för det. Däremot kan man självkritiskt konstatera att vi är dåliga på att välja in ledamöter från alla musikgenrer. Det finns ett fokus på konstmusik, jazz och folkmusik.

Så rent teoretiskt skulle akademin kunna välja in exempelvis en förortsrappare?

– Ja, absolut och vi sökte faktiskt medel för att bygga upp en kärnverksamhet i kranskommunerna till Stockholm tillsammans med musikskolan El Sistema. Tanken är att vidga konceptet från orkester till kör just för att komma in på ett annat genreområde, säger Wetterqvist och avslöjar att Musikaliska akademien alltjämt är ganska fast i det konstmusikaliska tänket.

Fredrik Wetterqvist är Musikaliska Akademiens ständige sekreterare.
Fredrik Wetterqvist är Musikaliska Akademiens ständige sekreterare. Foto: Fabian af Petersens/Musikaliska Akademien

En hörnsten i firandet är utgivningen av den stora jubileumsskriften ”250. Kungl. Musikaliska Akademien 1771–2021”, ett praktverk med illustrationer, anekdoter och essäer. Här gör bland annat musikprofessor Mattias Lundberg en gedigen genomgång av akademins historia, från grundandet (som egentligen bara formellt sett kan tillskrivas Gustav III) till modern tid. Fram till 1971 hade man huvudansvaret för all högre musikutbildning. Sedan dess har även musikbiblioteket knoppats av. I dag är Musikaliska Akademien en fristående institution utan statliga administrativa uppdrag. Men det gjorde inte att man undgick kritik för hanteringen av två ledamöter i samband med metoo 2017. Boken är en sorts inventering av hela verksamheten.

Foto: Sofi Sykfont

– En slutsats jag drar är att vi måste vara relevanta i vår tid. Man kan inte vila på några lagrar och ska vi spela någon roll så måste vi vara aktiva och lyhörda. Där är våra stadgar bromsande. Man skulle önska att det gick att välja in betydligt fler ledamöter och därmed åstadkomma större jämställdhet och mer balans. Men det tar sin tid, konstaterar Wetterqvist.

Vad är akademins främsta syfte i dag?

– Portalparagrafen är att främja musiken och tonkonsten. Jag tycker att vi ska vara en kraftfullare spelare för hela musikområdet. Vi är redan en viktig remissinstans och vi märker i kontakter med Kulturdepartementet att man uppskattar att ha en fristående partner som inte är rädd för att ta sig ton.

Musikaliska akademin har samtidigt små ekonomiska muskler.

– Vi är en av de fattigaste av de tio nationella kungliga akademierna. Ett av mina stora uppdrag är att hela tiden själv söka pengar för att vi ska kunna bedriva våra verksamheter, säger Wetterqvist.

Levande musikarv, en databas för äldre svensk konstmusik, och den nya satsningen ”Sjungande barn” är exempelvis helfinansierade av ett stort antal stiftelser. Privata donationer är i övrigt inriktade på avkastning till stipendier. Under 2020 har Musikaliska Akademien delat ut drygt sex miljoner kronor. Men medlen går framför allt till musikstuderande eftersom man inte får bryta mot donatorernas testamenten och plötsligt dela ut krisstöd.

I december livesändes för första gången den årliga högtidssammankomsten offentligt, men utan publik på plats. Så har Musikaliska Akademien tänkt inför hela det nya året även om man givetvis önskar sig ett fullsatt konserthus när den stora jubileumskonserten äger rum i september. Vid Stockholm early music festival i juni hoppas man kunna sätta upp en svenskspråkig 1700-talsopera med musik av Francesco Antonio Uttini. Under året kommer också samtliga akademier att belysa musik ur sitt perspektiv.

Tonsättaren Britta Byström har skrivit ett blåsmusikverk för jubileumsåret inspirerat av fåglarnas språk i ”Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige”. Verket är skrivet för att kunna spelas av landets samtliga professionella blåsorkestrar och musikkårer.
Tonsättaren Britta Byström har skrivit ett blåsmusikverk för jubileumsåret inspirerat av fåglarnas språk i ”Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige”. Verket är skrivet för att kunna spelas av landets samtliga professionella blåsorkestrar och musikkårer. Foto: Hans Kronbrink

Redan före pandemin tog man höjd för att kunna strömma eller åtminstone filma i princip allt som görs under jubileumsåret eftersom en stor del av publiken finns ute i landet och inte har möjlighet att ta sig in till Stockholm eller ens Göteborg och Malmö.

– Det enda sättet att skapa en demokratisk tillgänglighet är att finnas digitalt för dem som har tillgång till internet. Där har vi ett samarbete med Kulturarenan för att komma ut på alla vårdhem och sedan har vi naturligtvis våra egna digitala kanaler, säger Wetterqvist.

Han har ett förflutet som diplomat på UD och ser särskilt fram emot en konferens om utlandets betydelse för den svenska musikens utveckling.

– Det är väl nästan ett politiskt statement. Utan utlandet hade vi inte haft samma musikaliska bredd och djup i dag. Både alla svenskar som har pluggat utomlands och den mycket stora mängd utländska musiker och tonsättare som sedan 1500-talet har kommit hit och hjälpt oss bygga upp musiklandet Sverige.

Därtill kommer tävlingen Blåsmusikpriset och Eric Ericson award i samarbete med Sveriges Radio. Men Wetterqvist sörjer inte att det saknas ett Nobelpris i musik.

– Jag tycker att det skulle vara större om vi lyckades vända skutan om de estetiska ämnena i grundskolan och få tillbaka till exempel sång som ämne. Inte minst på förskolenivå. Men även att låta barnen våga stå på scen och göra sin röst hörd. Det är för sjutton en demokratifråga, det handlar inte bara om att bli en duktig sopran.

Ämnen i artikeln

Musik

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt