Mitch Fredrikssons debutroman ”Fail” är en gastkramande studie i en småstadsdrottnings fall. Sextonåriga Kattis är populärast på skolan, ihop med den snyggaste killen och tuffare än de flesta. Allting raseras dock när hon söker till tv-programmet Idol. Kattis audition går dåligt, juryn förnedrar henne med elaka kommentarer och hon exploderar av ilska inför kamerorna. När romanen tar sin början sitter Kattis i soffan och väntar på att programmet ska sändas: ”Snart skulle hela stan ha sett auditionen. Den skulle spridas som en löpeld, bli viral. Snapchat. Insta. Messenger. Youtube.” Inom kort infrias Kattis värsta farhågor. Hon vågar knappt gå ut, än mindre ta sig till skolan, och bestämmer sig för att hämnas.

Förr i tiden kunde man göra bort sig i det lokala luciatåget, i dag kan ett misstag spridas över världen på sekunder. Jag googlar ”tjejer som blivit arga på Idol-audition” och upptäcker att vissa klipp har miljontals visningar på Youtube. Fredriksson tar med andra ord upp ett angeläget ämne och därtill på ett originellt sätt. Det finns många ungdomsböcker som handlar om tonåringar som blir uthängda på nätet men ”Fail” har något som andra verk saknar. Kattis visar sig nämligen vara en rätt osympatisk person, något som är mycket ovanligt i ungdomsböcker. Jag uppskattar att Fredriksson låter läsaren vackla mellan medlidande och känslan av att berättarjaget fått vad hon förtjänat.

Tyvärr finns ett försök att psykologisera Kattis personlighet i form av en hopplöst aggressiv och frånvarande pappa. Skildringen av honom är underhållande och han framstår som en modern version av en ”American Psycho”-pedant, åttiotalets kokain och bubbel är bara utbytt mot yoga, meditation och hälsokost. Samtidigt är det något i Kattis beskrivning av och relation till honom som inte känns trovärdigt, kanske för att det går inflation i hippie/hipsterföräldrar i den samtida svenska ungdomsboken. Den stora behållningen med ”Fail” är gestaltningen av berättarjaget. Porträttet av Kattis känns klockrent och hennes röst stannar kvar länge efter att boken tagit slut. Språket är rappt, fyllt av fula ord och lika paranoida som roliga feltolkningar av situationer. Kattis är som en ond tvilling till Elin i Lukas Moodyssons film ”Fuckling Åmål” (1998). ”Fail” är mer ”feelbad” än ”feelgood” men ger upphov till samma sug efter mer.

Läs mer av Lydia Wistisen och mer om ungdomsböcker.