Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-01-24 15:05

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur/nina-wormbs-darfor-ar-wikipedia-fortfarande-grabbarnas-arena/

Kultur

Nina Wormbs: Därför är Wikipedia fortfarande grabbarnas arena

Foto: Sebastian Gollnow

Wikipedia fyller 20 år och är fortfarande en helt fantastisk skapelse som sprider kunskap över hela världen. Men den manliga övervikten är fortfarande stark. Teknikhistorikern Nina Wormbs har skapat ett konto och uppmanar andra att göra det också.

Bland världens mest besökta webbsidor är Wikipedia den enda som inte är kommersiell. Det säger något om både nätet och Wikipedia. Nätet har blivit en plats för ekonomiska transaktioner och vi får antingen se reklam eller ge bort vår egen data i utbyte mot information, eller både och. Men på Wikipedia är det annorlunda. Där tjänar ingen pengar, där finns ingen reklam och alla kan delta.

Wikipedia är nämligen en icke-kommersiell encyklopedi med ambitionen att göra ”hela mänsklighetens samlade kunskap tillgänglig för alla”. Det är i linje med ideal från nätets barndom, som Stewart Brands omhuldade yttrande om att information vill vara fri eller John Perry Barlows deklaration om nätets oberoende. I dag är Wikipedia förmodligen det starkaste nätprojekt som fortfarande bär dessa ideal.

Den 15 januari är det 20 år sedan Wikipedia startade. Det kan tyckas tidigt att fira en 20-åring, men i internettid är det mycket. Google grundades 1998, men ordet ”googla” blev inte ett nyord förrän 2003, Facebook grundades 2004 och Youtube 2005.

Engelskspråkiga Wikipedia fick snart versioner på andra språk. Svenskspråkiga Wikipedia startade i maj 2001, men produktionen av artiklar var inledningsvis ganska låg. Det största uppslagsverket på svenska på nätet vid den tiden var i stället Susning.nu som drevs av Lars Aronsson och ägdes av hans företag. I januari 2005 gick svenskspråkiga Wikipedia om, och ett antal år senare lades Susning.nu ned.

Genomsnittsdonationen är drygt 14 dollar, men eftersom en del donationer är mycket stora motsvarar den vanligaste snarare en kopp kaffe. Det är äkta gräsrotsfinansiering

Den ursprungliga domänen för Wikipedia var wikipedia.com och ett företag efterskänkte kostnaderna för servrar och annat, men det ändrades 2003 ungefär samtidigt som Wikimedia Foundation grundades. Snart fick denna moderstiftelse också representanter i de olika språkområdena.

Att Wikipedia är en icke-vinstdrivande verksamhet betyder nämligen inte att pengar är oviktiga. Verksamhetsåret 2019–2020 fick Wikimedia Foundation in drygt 124 miljoner dollar i form av knappt nio miljoner donationer. Det innebär att genomsnittsdonationen är drygt 14 dollar, men eftersom en del donationer är mycket stora motsvarar den vanligaste snarare en kopp kaffe. Det är äkta gräsrotsfinansiering.

75 procent av medlen gick till att driva sidorna och till utbildning och projekt. Resten gick till en fond och till att avlöna de 250 personer som arbetar på Wikimedia. Den totala verksamheten kostar emellertid mer än så eftersom de olika stiftelserna har egen ekonomi. Wikimedia Sverige hade 2019 en omsättning på ca 5,6 miljoner varav 3 miljoner från Wikimedia Foundation. Inga pengar alls i internetsammanhang.

Wikipedia är oerhört omfattande med sina 55 miljoner artiklar på över 300 språk. Svenskspråkiga Wikipedia har knappt 3,5 miljoner artiklar vilket gör den oproportionerligt stor i relation till språkets storlek. Som jämförelse hade den tryckta Nationalencyklopedin från 1996 170.000 artiklar. En förklaring är att över 80 procent av artiklarna på svenskspråkiga Wikipedia är skapade av robotdatorprogram, så kallade botar. Det gäller främst djur, växter, svampar och annat som finns tillgängligt i öppna källor.

Kvantitet har länge varit föremål för diskussion. Tongivande användare framförde relativt tidigt behovet av att också satsa på kvalitet. Endast en mycket liten del av alla de artiklar som finns på svenskspråkiga Wikipedia har av rörelsen själv markerats som utmärkta eller rekommenderade. Man kan förstås diskutera vilka kriterier som är viktigast för artiklarna i ett uppslagsverk av sådana enorma proportioner och svaret är inte givet.

Foto: Rights Managed

Tidigt låg fokus ofta på korrekthet. Det byggde på en föreställning om kunskap som i grunden hierarkisk och professionell och eftersom Wikipedia var varken eller, tänkte sig många att uppslagsverket inte skulle kunna mäta sig med efterföljarna till Diderots upplysningsprojekt. Men en mycket spridd undersökning publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature 2005 visade att engelskspråkiga Wikipedia var jämförbar med Encyclopædia Britannica i korrekthet. Och i upprepade undersökningar har Wikipedia ofta överträffat sina traditionella tryckta konkurrenter. I Sverige gjordes en jämförelse mellan NE och svenskspråkiga Wikipedia 2006 som fick stor publicitet och där Wikipedia föll väl ut till mångas förvåning.

Forskningen om Wikipedia tog alltså fart redan efter några år och projektet har tilldragit sig stort och brett intresse. Det mesta rör engelskspråkiga Wikipedia, men det finns också forskning om andra språkversioner, även den svenskspråkiga. Det finns till och med forskning om forskningen.

Skillnaden mellan kvinnor och män är ett viktigt område. Det visade sig tidigt att män dominerade bland de användare som också skapar innehåll. Studier pekade på så mycket som 85 procent. Ansträngningar har därför gjorts för att dels förstå varför det är så, dels locka till sig och behålla kvinnorna, men det är trögt.

Det visade sig tidigt att män dominerade bland de användare som också skapar innehåll. Studier pekade på så mycket som 85 procent

Egentligen borde Wikipedia kunna attrahera många bidragsgivare för grunderna är enkla: det är ett uppslagsverk, det tar inte ställning, innehållet ska vara fritt tillgängligt, man ska ha ett gott uppförande mot varandra och det finns inga fasta regler. Det finns tydliga riktlinjer och guider för hur redigering ska gå till och det finns en praxis som utvecklats över tid, bland annat för hur man ska lösa oenigheter. Diskussionen om redaktionella processer är också helt öppen.

En av de viktigaste riktlinjerna är att innehållet måste vara verifierat, det vill säga det måste finnas en referens till något som ligger utanför Wikipedia. I ett vanligt uppslagsverk står redaktionen för kontrollen, men Wikipedia bygger på att läsaren inte ska behöva lita på den som har skrivit artikeln utan kan kontrollera källorna själv. Den transparensen är värdefull men privilegierar också vilken typ av information som kan läggas upp.

Verifierbarheten, och hur den praktiseras, har lyfts fram som ett hinder för att göra Wikipedia mer jämställt. När inte Wikipedia hade någon biografisk artikel över Donna Strickland, som fick Nobelpris i fysik som tredje kvinnan någonsin, utbröt en stor diskussion, både offentligt och inom rörelsen. Artikeln hade avslagits tidigare samma år eftersom Stricklands betydelse – formulerad som ”relevans” – inte hade verifierats med tillräckliga källor.

Det ledde bland annat till en diskussion om hur tillgängliga forskare är för omvärlden. Kanske fanns kunskapen om Strickland och andra som hon bara inom en begränsad krets. Riktlinjerna skulle alltså kunna privilegiera kända personer före betydelsefulla personer. Vad som räknas som relevant varierar också mellan versionerna. Samtidigt är kanske just en mer inkluderande praktik faktiskt vägen mot ett bättre Wikipedia, även om det inte råder konsensus om det.

Det finns en rad projekt som försöker åtgärda bristen på kvinnlig representation bland de biografiska artiklarna, som bara utgör ca 20 procent. Women in red är ett exempel. På svenskspråkiga Wikipedia finns projektet Kvinnliga huvudpersoner på Wikipedia och man har samarbetat med Svenskt kvinnobiografiskt lexikon. Men det finns ungefär 140.000 fler biografiska artiklar om män på svenskspråkiga Wikipedia, vilket nog innebär att klyftan är oöverstiglig. Kompletteras de redan existerande 190.000 artiklarna om män med dem som finns i alla Vem är det? och böcker om präster eller militärer av en viss rang, då kan vi nog ge upp idén om balans.

Andra vita fläckar på Wikipedias karta rör närhetstendensen. Studier har visat att de som bidrar skriver mer om det som ligger nära dem själva. Företeelser, historia, personer, kultur, geografi etc. i områden med låg internetuppkoppling och få användare förekommer därför i mindre utsträckning. Wikipedia speglar de aktiva användarnas intressen.

Att Wikipedia har vissa problematiska dimensioner är mest ett problem om man inte inser detta, det vill säga om man verkligen tror att Wikipedia tillgängliggör ”hela mänsklighetens samlade kunskap”. Eller om man tror att allt som står på Wikipedia verkligen är viktigt. Eller, ännu värre, om man tror att allt som inte finns på Wikipedia är oviktigt. Om kunskapen om uppslagsverkets begränsningar blev mer kända, kunde dess förtjänster också bättre utnyttjas.

Om kunskapen om uppslagsverkets begränsningar blev mer kända, kunde dess förtjänster också bättre utnyttjas

Yochai Benkler, professor på Harvard Law School, har länge skrivit intressant om nätet och i en jubileumsbok om Wikipedia på MIT Press menar han att Wikipedia är ett levande exempel på att det går att arbeta ideellt för det gemensamma bästa. Vi behöver inte marknaden och dess logik.

Benkler antyder också att det finns potential i Wikipedia som vi bör ta vara på i en tid när konspirationsteorier tycks öka och information från etablerade medier och statliga myndigheter inte längre har samma status i vissa grupper. Eftersom Wikipedia är ett distribuerat gräsrotsprojekt kan det också bryta in där andra inte har trovärdighet. I en studie av vaccinmotståndare från 2018 kunde man exempelvis se att information från Wikipedia, som var positiv till vaccin, användes oftare än den från etablerade medier.

Den stora utmaningen nu, menar Benkler, är att lära av Wikipedia. Och då menar han inte av enskilda artiklar utan hur den här typen av projekt blir framgångsrika och kan överföras på andra sektorer och för andra behov. Man tänker osökt på klimatfrågan.

Wikipedia är en helt fantastisk skapelse som drivs av amatörer i ordets rätta bemärkelse. Uppslagsverkets problem är små i relation till den enorma kraft som finns i både dess existens och framgång och vi borde alla kunna bidra till att förbättra Wikipedia genom att skriva nytt och rätta gammalt. Jag har skapat ett konto och ska försöka! Har du?

Läs mer: Wikipedia skriver om Sveriges historia

Läs mer: Eldsjälarna som fyller Wikipedia

Ämnen i artikeln

Internet
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt