Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-09-20 22:49

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur/nisse-nar-blir-vattnet-egentligen-te/

Kultur

Nisse: När blir vattnet egentligen te?

Kanske inte ett glas te. Eller?
Kanske inte ett glas te. Eller? Foto: Nils Hansson

Kåseri. Förutom att te är en varm dryck bryggd på teblad kan det vara en hel massa andra saker också. Men någonstans går gränsen.

Jag skulle ha lite mynta i maten och när jag plockade loss blad och grovhackade blev det alldeles för mycket, så en del lämnades kvar på köksbordet i en liten skål.

När jag sen tog mig ett glas vatten stoppade jag i några blad mynta också, det ser man ju på kaféer och lunchkrogar ibland, och effekten var överraskande distinkt. Så där borde man göra oftare!

Lite opraktiskt är det förvisso, eftersom bladen flyter på ytan och man får sila med munnen när man dricker. Men så kan det det ju vara med te på kinarestauranger också. Och visst djupnade smaken över tid, precis som när te brygger?

I så fall var det kanske inte ens ett glas vatten jag drack, lätt smaksatt av mynta. Utan ett mer exklusivt glas kallbryggt myntate.

Det känns ju fel, eftersom te är en dryck som dricks varm och görs på blad från tebusken. Men eftersom inget i denna värld är enkelt är det bara grundformen, te kommer i förvånansvärt många olika varianter.

I USA dricks till exempel mycket te, men det mesta är kallt. Det ursprungliga sättet att göra iste är att brygga det varmt och sen kyla det, men på senare år har dessutom idén om att kallbrygga te vuxit sig stor. Då lägger man teblad i kallvatten och ställer i kylen, gärna över natten, varvid andra och finare aromer tittar fram än vid den vanliga chockmetoden med kokhett vatten.

I södra Afrika dricks å andra sidan mängder med rött te, rooibos, som bryggs på blad från en helt annan buske än tebusken (rimligt nog kallad rooibosbuske). Och har spritt sig över världen mycket tack vare att det inte innehåller koffein.

Vidare finns alla örtteer, som sällan innehåller te men däremot alla möjliga sorters växtdelar. Ofta kamomill, lavendel, krysantemum, hibiskus, men även – jodå – mynta. De kan göras på frukt också, även om jag aldrig hört någon referera till en kall tillbringare med citronvatten som citronte.

Citronte är ju vanligt te smaksatt med citron.

Den som gör svampte får finna sig i viss skepsis från omgivningen, eftersom det är ett av de vanligaste sätten att konsumera psykedeliska svampar – alltså den löpsedelsvänliga beteckningen knarkte.

Och engelsmännen har något de kallar beef tea, vilket är en särskild sorts klar köttbuljong.

Å andra sidan har deras bruk att dricka te till kvällsmaten gått så långt att de kallar själva kvällsmaten för te, vilket är långt förbi den punkt där jag själv drar gränsen. En tallrik biff- och njurpaj vill jag aldrig kalla te, så det så.

Läs fler kåserier av Nisse, till exempel om hur en kaffebryggare som inte fungerade blev starten för att brygga kaffe.

Ämnen i artikeln

Kåserier

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt