Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-08-04 16:10

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur/nordig-expose-om-hur-fotot-blev-en-digital-stortflod-i-berlin/

KONST | RECENSION

Nördig exposé om hur fotot blev en digital störtflod i Berlin

Erik Kessels, ”24h in photos”, installationsvy från C/O Berlin.
Erik Kessels, ”24h in photos”, installationsvy från C/O Berlin. Foto: David von Becker

I Berlin visas i sommar en utställning om hur fotografier har skickats genom tiderna. Bäst är genomgången av hur den tekniska utvecklingen påverkat vår bildkommunikation, skriver Sonia Hedstrand.

Detta är en recension. Skribenten svarar för åsikter i texten.

Högar av fotografier fyller entrén till konsthallen C/O Berlin. Det är Erik Kessels verk ”24HRS in Photos”, där han skrivit ut de 350 000 foton som laddades upp på Flickr under ett dygn år 2011. I dag är det flera tusen miljoner bilder som laddas upp på olika appar varje dygn. De hade inte fått plats i konsthallen. Så exponentiellt snabbt växer den digitala bildfloden och fler bilder postas nu under två minuter än vad som togs under hela 1800-talet.

I denna rusande bildflod hamnar enskilda foton lätt i bakvattnet, om de inte är starka nog att bli virala. ”Ensamma internet” har det kallats, alla bilder som ingen gillar eller kanske ens ser…

Här aktualiseras On Kawaras projekt ”I got up” från åren 1968–1979. Varje dag skickade han ett vykort till en vän med information om vilken tid han stigit upp. Verket känns fortfarande akut existentiellt, en föraning om vår tids selfieöversvämning, som dagligen manifesterar att vi fortfarande finns, om så bara för vår egen blick.

C/O Berlin firar sitt 20-årsjubileum med en historisk översikt av hur fotografier postats sedan de på 1840-talet blev möjliga att mångfaldiga och började röra på sig. Här åskådliggörs embryot till Facebook i de populära samlingarna av Carte de Visites, små visitkort med porträtt från slutet av 1800-talet som sorterades in i vänalbum.

Under samma tid skickades enorma mängder vykort, en viktig kommunikationsform tills telefonen tog över vid förra sekelskiftet. Då blev det å andra sidan möjligt för dagstidningar att trycka foton, som snart kunde skickas via morsekod i kablar över haven.

Bild 1 av 3 Tomas van Houtryves ”Traces of exile”, 2016-2017.
Foto: Tomas van Houtryve
Bild 2 av 3 ”I Got Up 24.08.1976”.
Foto: Axel Schneider
Bild 3 av 3 Ur gruppen Anonymous video om Tank Man-mem.
Foto: Anonymous

Genomgången av hur den tekniska utvecklingen påverkat vår bildkommunikation är utställningens stora behållning. Fotonördar kan njuta av kuriosa som den kortlivade trenden att tillverka frimärken av porträtt. Och så får vi se en historisk digitalkamera, den lilla mobiltelefon och klumpiga laptop som ingenjören Phillippe Kahn kopplade ihop år 1997 och på så sätt lyckades skicka det första fotot via e-post. Det var en bild på hans nyfödda dotter, alltid ett delningsvänligt motiv.

Vissa verk i utställningen framstår tyvärr som enkla illustrationer av kuratorernas vision, som när konstnärer skickat vykort av sig själva till varandra, eller samlat ihop foton som godkänts eller rensats bort av Instagrams väktare. De censurerade bilderna består till stor del av kvinnors bröstvårtor, i enlighet med en amerikansk moral som blivit global. Inget nytt direkt.

En blind fläck i utställningen är däremot problemet med kränkande, sexualiserade foton och hämndporr, främst riktat mot unga kvinnor – bilder som internet aldrig glömmer.

Men dagsaktuellt är Tomas van Houtryves videoverk som väver en kollektiv vittnesskildring av flyktingars uppladdade selfies på en karta från Mellanöstern till norra Europa. Theresa Martinats ”Like it never happened” från 2010–2013 är fotoböcker med collage av chattar, ett tidsdokument där flickvännen försöker göra slut, kompisar skäller ut henne för att ha lämnat droger på deras toalett och annat ofiltrerat personligt.

Den arabiska våren och metoo har kallats Facebookrevolutioner, och den syriska konflikten för ett Youtubekrig. Virala bilders roll i politisk aktivism tematiseras av gruppen Anonymous i en tänkvärd video med sökningar på det kända Tank Man-memet. Det uppstod när demokratiaktivister ville sprida bilden av den okände mannen som stoppar en konvoj av stridsvagnar på Himmelska fridens torg år 1989. För att undkomma den kinesiska censuren byttes tanksen ut mot jättelika gula badankor, en bild som sedan dess muterat i nya varianter, så snart makten upptäcker och förbjuder en ny hashtag.

Konsthistorien har ägnat sig åt komplexa, lågmälda och svårtydda bilder som kräver ett tolkningsarbete. Men nu blir vi alltmer vana vid snabbt avläsbara, universella och tydligt symboliska bilder, som skiftar betydelse under resans gång – liksom populärkulturella fenomen ofta gör.

Läs mer om konst och fler av DN:s konstrecensioner.

Ämnen i artikeln

Konst

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt