Nu blir ryssar ukrainare – även på svenska museer

Den senaste tiden har ett förändringsarbete pågått på några av världens mest kända museer, bland annat The Metropolitan Museum of Art i New York. Flera konstnärer som finns representerade i museets samlingar, som tidigare beskrivits som ryssar, klassas nu som ukrainare.

Det gäller bland annat 1800-talskonstnärer som Illja Rjepin och Archyp Kujindzji, som föddes i Tjuhujiv respektive Mariupol, på tiden då städerna var en del av det ryska imperiet.

Ett verk av Kujindzji har försetts med tillägget ”i mars 2022 förstördes Kujindzjis konstmuseum i Mariupol i Ukraina i ett ryskt flygangrepp” i sin beskrivning, rapporterar CNN.

The Met har även bytt namn på ett verk av den franska impressionisten Edgar Degas. Teckningen som ingår i en serie bilder med dansande kvinnor i färgglada kjolar, och som tidigare hette ”Russian dancer”, har nu fått titeln ”Dancer in Ukrainian dress”.

Ett annat verk ur samma Edgar Degas-serie finns representerat i National Gallerys samlingar. Redan i fjol, kort efter Rysslands invasion av Ukraina, bytte Londonmuseet sin titel på verket – från ”Russian dancers” till ”Ukrainian dancers”.

”Vi kände att det var ett lämpligt tillfälle att uppdatera målningens titel för att bättre återspegla målningens ämne”, sade en talesperson för museet till The Guardian i fjol.

Bakgrunden till förändringarna går att koppla till flera kampanjer som intensifierats sedan krigsutbrottet, och som uppmanar kulturinstitutioner att korrigera historiska konstverk som man menar felaktigt presenteras som ryska. En av de som har propagerat för det här är den ukrainska journalisten och konsthistorikern Oksana Semenik bakom det uppmärksammade Twitterkontot Ukrainian art history. I ett mejl till DN sammanfattar hon sitt engagemang:

”Det är viktigt att ge en röst till den ukrainska kulturen nu. Genom århundraden har den ryska rösten varit högre.”

Det var när Oksana Semenik gjorde ett utbyte vid Zimmerli Art Museum och Rutgers University i New Jersey i USA, där hon arbetade som forskningsassistent, som hon först reagerade på hur man där klassificerade konstnärerna. Det ledde till att hon började ta kontakt med andra museer och gallerier i USA.

”När jag upplyste dem om att våra städer som Kiev, Odessa och Charkiv aldrig varit en del av Ryssland så svarade de genom att referera till det ryska imperiet. Det här känns konstigt eftersom när jag kollade upp detta så beskrivs konstnärer från Indien och Egypten som just indiska och egyptiska, inte som en del av det brittiska imperiet”, skriver Semenik:

”Jewish museum i New York var det enda museet som svarade snabbt och gick med på att göra förändringar.”

Skälet till varför det finns så få kända ukrainska konstnärer är för att det kommunistiska styret under årtionden antingen presenterade dem som ryska eller förtryckte och censurerade dem, menar Semenik.

”När vi diskuterar ukrainsk konst ska man komma ihåg att Ryssland kolonialiserade Ukraina under århundraden”, skriver Semenik:

”Tyvärr kan inte ens ukrainare sin konsthistoria bra. Min drivkraft har varit att visa det historiska sammanhanget och hur politiken påverkade konsten. Och, naturligtvis, avkolonialisera rysk konst som i århundraden tillägnat sig konstnärer från olika delar av det ryska imperiet eller Sovjetunionen. Jag hoppas att varje stor kulturinstitution förstår varför det är så viktigt.”

En annan känd konstnär som varit omdiskuterad är den abstrakta målaren Kazymyr Malevitj som föddes i Kiev. Nyligen korrigerade The Stedelijk Museum i Amsterdam hans nationalitet från ryss till ukrainare, vilket The Art Newspaper rapporterat om. Samma beslut har även Moderna museet i Stockholm tagit. En förändring man gjorde redan i mars 2021, enligt museets chefsintendent Fredrik Liew.

– Jag inte svara i detalj på vad som föranledde den här förändringen just då, men vi gjorde det eftersom det bättre stämmer överens med verkligheten. Vi vet att Malevitj är född i Kiev och beskrev sig som ukrainare.

Enligt Fredrik Liew kan det bli aktuellt med ytterligare förändringar, i takt med att konstnärer och verk plockas fram och researchas inför utställningar.

– Hur vi attribuerar och beskriver konstnärer är föremål för ett ständigt pågående arbete. Vi har 140 000 verk förvärvade över hundra års tid så det finns en massa gammal information och förmodligen felaktigheter i vår databas. I ljuset av den kunskap vi har i dag så gör vi uppdateringar löpande.

Granne till Moderna museet är Nationalmuseum, som har flera verk av Illja Rjepin i sina samlingar. En sökning på museets hemsida visar att han definieras som ryss. I samlingarna finns också ett verk i Edgar Degas serie, men här använder man titeln ”Tre ryska danserskor”.

I ett uttalande till DN skriver Nationalmuseum att man följer diskussionen och att man planerar att se över denna titel:

”För att göra detta behöver vi gå igenom den information de andra museerna har baserat sina ändringar på och diskutera vad en ny titel i så fall skulle vara då museerna har valt lite olika vägar att gå i sina val. I samband med detta så kommer vi även att titta på Illja Rjepins nationalitet.”

Till DN säger Fredrik Liew att man bör förhålla sig till kampanjer på ett ”nyktert och sakligt” sätt.

– Vi ska förhålla oss till information, inte bli övertalade, säger Fredrik Liew.

För Oksana Semenik är en omklassificering av konstnärers nationalitet bara ett första steg på vägen.

”Rätt stavning på konstnärernas namn eller födelseplats är viktigt för besökare på kulturinstitutioner och kampen mot rysk propaganda spelar en lika viktig roll”, skriver hon:

”För att återta vår konst behöver vi göra mycket research, skriva böcker och popularisera ukrainsk kultur, både inom landet och utomlands.”

Läs mer:

Ukraina överväger att byta namn på Ryssland