Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-09-20 23:23

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur/nu-oppnar-sveriges-forsta-bibliotek-for-censurerade-bocker/

Kultur

Nu öppnar Sveriges första bibliotek för censurerade böcker

Emelie Wieslander
Emelie Wieslander Foto: Erik Leo

Sveriges första yttrandefrihetsbibliotek invigs på tisdagen i Malmö. Biblioteket, som fått sitt namn efter den fängslade journalisten och författaren Dawit Isaak, samlar och tillgängliggör förbjuden eller censurerad litteratur från hela världen. Initiativtagare är Emelie Wieslander på Malmö stadsarkiv.

Varför behövs ett yttrandefrihetsbibliotek?

– Censur är inte något som hör historien till. Författare och det fria ordet hotas fortfarande, även om skälen varierar från land till land och från tid till tid. Det hör också till sakens natur att det är svårt att få tag på modern samtida litteratur som förbjudits eller censurerats i sina hemländer. Här fyller biblioteket en viktig funktion.

Vad finns det för böcker i samlingen?

– Det är både äldre och nyare litteratur. Vissa av verken är kända just för att de förbjudits eller för att författaren hotats eller förföljts, det mest slående exemplet är kanske Salman Rushdies ”Satansverserna”. Andra böcker är nog rätt överraskande, som till exempel Munro Leafs ”Tjuren Ferdinand” som förbjöds av Francoregimen i Spanien eftersom Ferdinand ansågs uppmuntra till pacifism.

Vem är biblioteket till för?

– Såväl för allmänheten som för specialintresserade och forskare. I varje bok finns en exlibrisstämpel som förklarar på vilka grunder boken förbjudits, när och var. Vi förser alltså låntagaren med kontexten och erbjuder också referenslitteratur om bland annat yttrandefrihet.

Ämnen i artikeln

Bibliotek

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt