Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-02-27 14:49

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur/ny-rapport-sa-ska-konsten-fa-sin-procent-nar-det-byggs-nytt/

Svensk politik

Ny rapport: Så ska konsten få sin procent när det byggs nytt

Foto: Christine Olsson/TT

Statens konstråd släpper ny rapport i syfte att öka tillämpningen av enprocentsregeln vid nya byggprojekt. En viktig del i arbetet är att tidigt integrera konsten i nya byggprocesser.

Efter ett regeringsbeslut 2018 fick Statens konstråd i uppdrag att utarbeta en plan för ökad tillämpning av den så kallade enprocentsregeln – bestämmelsen som anger att en procent av offentliga byggkostnader ska öronmärkas för konst.

Uppdraget resulterade i en rapport som släpptes i slutet av januari. Denna låg till grund när kulturminister Amanda Lind (MP) och infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) under måndagen höll samtal med representanter för statliga fastighetsförvaltare samt ansvariga myndigheter inom konstnärlig gestaltning. Syftet med mötet var att diskutera rapportens slutsatser och möjliga vägar framåt.

Amanda Lind (MP)
Amanda Lind (MP) Foto: Amir Nabizadeh/TT

– Vi har mer att göra när det gäller tillämpningen av enprocentsmålet, säger Amanda Lind. Med den nya rapporten har Statens konstråd utvecklat tydliga metodstöd för att arbetet mot målet ska ske mer strategiskt och systematiskt. En viktig punkt är exempelvis att konsten integreras i ett tidigt skede under byggprocessen.

Infrastrukturminister Tomas Eneroth nämner Kronotopia, Västlänkens övergripande konstprogram, som ett gott exempel på hur konsten tidigt inkorporerats under byggprojektet i centrala Göteborg.

– Det är väldigt komplexa processer och då är det viktigt att samordna resurserna. All konst som produceras inom Västlänken tar avstamp i Kronotopia. Då blir det inte spridda konstverk eller tillfälligheter som styr utan det blir en systematik i det samhälle vi bygger, säger Tomas Eneroth.

Tomas Eneroth (S)
Tomas Eneroth (S) Foto: Jonas Ekströmer/TT

Under måndagens möte medverkade bland annat representanter från Boverket, Statens fastighetsverk, Jernhusen, Akademiska hus och ArkDes. Både Lind och Eneroth är nöjda med de samtal som fördes.

– Framför allt kunde alla vittna om väldigt bra samråd med Statens konstråd. Hur man faktiskt utarbetat stöd och hjälp i allt från upphandlingsskedet till att hitta systematik i arbetet. Det är ett led i utvecklingen av samarbetet mellan konstrådet och de statliga myndigheterna och bolagen. Tittar man på landets kommuner och regioner är det i dag ungefär hälften som systematiskt arbetar mot enprocentsmålet. För att förbättra den siffran är det viktigt att staten agerar förebild, säger Tomas Eneroth.

Amanda Lind tillägger att ett ökat fokus på att uppnå enprocentsmålet även är viktigt för att stärka arbetsmarknaden för konstnärer under pandemin.

– Vi har redan avsatt 50 miljoner till Moderna museet och Statens konstråd i år för inköp av offentlig konst. Men arbetet mot enprocentsmålet är också ett sätt att stärka konstnärerna samtidigt som vi skapar bättre livsmiljöer för oss alla, säger hon.

Läs mer:

Ilska i Växjö efter kulturbesparingar: ”Man vinner lite men förlorar väldigt mycket”

Ämnen i artikeln

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt