Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-02-25 00:22

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur/nytt-initiativ-ska-leda-forintelseforskningen-vidare/

Kultur

Nytt initiativ ska leda Förintelseforskningen vidare

Auschwitz 2020, 75 år efter koncentrationslägrets befrielse.
Auschwitz 2020, 75 år efter koncentrationslägrets befrielse. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Ett nytt forskarnätverk, bestående av ett 30-tal personer vid åtta lärosäten, ska utveckla forskningen om antisemitism och Förintelsen i Sverige.

– Det är högaktuellt att vi fördjupar engagemanget. Det tycker jag vi har en skyldighet att göra, säger forskningsminister Matilda Ernkrans (S).

Förintelsens minnesdag uppmärksammas av människor världen över, men att bara minnas det vi redan vet räcker inte. Än är många historier dolda, och det är dem det svenska forskarnätverket hoppas kunna gräva upp. Genom ett kooperativt samarbete forskarna emellan menar nätverket att de ska kunna vidareutveckla och fördjupa arbetet kring Förintelseforskningen.

På ett möte under tisdagen uttryckte Karin Kvist Geverts, docent i historia vid Kungliga biblioteket och Malin Thor Thureby, professor i historia vid Malmö universitet, vikten av att leda forskningen vidare på nya spår. Karin och Malin är två av nätverkets grundare.

– Det är nödvändigt för all typ av forskning att inte bara utveckla det man redan har utan också forska vidare, säger Karin Kvist Geverts och fortsätter:

– Förintelsen var inte omänsklig, den utfördes av människor. Hur kunde det hända, varför tyckte människor att det var rätt att göra dessa saker? Det är en viktig existentiell och moralisk fråga att fundera över än i dag.

Forskningsminister Matilda Ernkrans satt själv med och lyssnade under det en timme långa mötet. Hon anser att ytterligare forskning om Förintelsen är nödvändig för att stävja desinformation och antisemitism.

– För att kunna förstå vår samtid måste vi också förstå hur vi fungerar. I den tid vi lever i just nu, med ifrågasättande av sanningar och ökad desinformation, måste vi göra vad vi kan för att värna demokratin.

Forskningsminister Matilda Ernkrans (S).
Forskningsminister Matilda Ernkrans (S). Foto: Lotta Härdelin

Enligt Ernkrans är intresset även ett led i regeringens arbete inför Malmöforumet, ett forum för hågkomst av Förintelsen där ett femtiotal stats- och regeringschefer, experter och forskare bjudits in från hela världen. Forumet var initialt tänkt att äga rum hösten 2020, men senarelades med anledning av pandemin till oktober 2021.

– Jag ville själv höra forskarnas perspektiv och vad de ansåg vara viktigt för mitt fortsatta arbete. Jag tycker vi har lyckats identifiera att detta är ett fält som behöver stärkas, och hoppas kunna hitta en bra väg framåt tillsammans med nätverket.

Ämnen i artikeln

Förintelsen

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt