Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-10-28 20:46

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur/overvakning-eller-demokrati-varsagod-och-valj/

BÖCKER | RECENSION

Övervakning eller demokrati? Varsågod och välj

Bild 1 av 2 Shoshana Zuboff skriver passionerat och tänker briljant och Time Magazines aktuella omslag om Facebook.
Foto: Bernd von Jutrczenka/TT
Bild 2 av 2

Harvardprofessorn Shoshana Zuboffs praktverk om teknologijättarnas dominans är nära 600 sidor tjock. Men hennes budskap kan sammanfattas i två meningar: ”Vi kan ha demokrati och vi kan ha ett övervakningssamhälle. Men vi kan inte ha båda.” Martin Jönsson har läst ”Övervakningskapitalismen vid maktens nya frontlinjer”.

Detta är en recension. Skribenten svarar för åsikter i texten.

För snart 13 år sedan, när jag i en krönika skulle sammanfatta medieåret 2008 satte jag rubriken ”Bloggbävningen om FRA var årets mediehändelse”. I dag pratar inte så många om vare sig FRA eller bloggar, men då var det en stor sak: protesterna på gräsrotsnivå mot en skärpt övervakningslag hade en tydlig påverkan på samhällsdebatten.

I dag känns det som en väldigt avlägsen och kanske naiv tid. Då sågs sociala medier fortfarande till stor del som en rörelse underifrån; en motkraft mot både första, andra och tredje statsmakten.

Sedan dess har mycket hänt, både vad gäller statlig övervakning – blottlagt bland annat av Edward Snowdens visselblåsande om amerikanska NSA och avslöjandena om spionprogrammet Pegasus – och när det gäller den väg som teknologijättar som Facebook, Apple, Google, Amazon och deras kinesiska motsvarigheter valt. De stora plattformarna och tjänsterna har utvecklats till att ha användardata som sin viktigaste produkt, och byggt sina tjänster för att maximera engagemanget och beroendet. Eller med Shoshana Zuboffs ord: vi har blivit råvaran som bearbetas i nätgiganternas prediktionsfabriker.

Ständigt matas vi numera med nya avslöjanden om hur genomtänkta strategierna kring detta varit: från Cambridge Analytica-skandalen där Facebook villigt lät sig användas som propagandaverktyg till alla inblickar inifrån bolagen. Om hur deras produkter används för påverkan, polariseringar, hat, hot och till och med som verktyg för folkmord.

Senast i raden är visselblåsaren Frances Haugen, tidigare produktchef på Facebook, som vittnade i amerikanska senaten om hur bolagets ledning varit väl medveten om de skadliga effekter vissa av bolagets tjänster kunde ha bland unga, men hur de ignorerade såväl varningarna som förslagen på åtgärderna som kunde mildrat effekterna. Facebook-grundaren Mark Zuckerberg svarade på det sätt han alltid brukar svara i första vågen av liknande anklagelser: med att totalt förneka det.

I dag handlar debatten om teknologijättarna mestadels om makt. Om att de behöver regleras och brytas upp, där monopollagstiftningar misslyckats göra det. Om snedvridningar i de ekonomiska villkoren, som tillåtit dem att stärka sin dominans. Och ibland: om att utvecklingen inom artificiell intelligens och maskininlärning på något sätt, alltid oklart hur, måste regleras.

Shoshana Zuboffs kritik har alltid legat på ett mer grundläggande plan, om att det som sker i grunden är en omstrukturering av hela samhällsbygget. Bottenplattan för det industriella och demokratiska samhället har ruckats, vilket gör att hela konstruktionen är på väg att rasa. Som debattör har hon varit aktiv länge: redan 1988 gav hon ut sin första bok om informationsteknologi, som vi då kallade det.

Termen ”övervakningskapitalism” lanserade hon redan 2014. Hon beskrev det då som en ”mutation” eller ”en kapitalistisk felnavigering” och har med åren knappast haft skäl att mildra tonfallet. Andra kritiker och digitaliseringsskeptiker har kanske varit bättre på att få stort publikt genomslag, från Evgeny Morozov och Andrew Keen till Nicholas Carr, Roger McNamee och Jaron Lenier, men ur ett akademiskt perspektiv är det Zuboff som är giganten.

När ”The age of surveillance capitalism: the fight for a human future at the new frontier of power”, som den heter i original, kom ut i början av 2019 ramlade den ner som ett kraftfullt utropstecken i en debatt som bubblat länge. Det som från början var delvis olika frågor, om dels inskränkningar i den personliga integriteten, dels techgiganternas alltmer monopolistiska ställning, smälte samman i allt mer högljudda krav på åtgärder – även av många som själva jobbade i branschen.

”Break them up” var ett slagord som hördes på gatorna under den stora digitalkonferensen SXSW i Austin, där Zuboffs bok nämndes i vart och vartannat anförande. ”Privatlivet är dött”, konstaterade framtidsforskaren Amy Webb när jag träffade henne då – och vi log åt att det faktum att vi hade varsitt exemplar av ”Surveillance capitalism” synligt i väskan.

Att läsa om den nu på svenska, nära tre år senare, är intressant, eftersom det hunnit hända och avslöjas så mycket nytt på det här området – men också för att många av Zuboffs teser och stundtals väldigt dystopiska scenarier realiserats.

Zuboff är en teoretiker, skolad i och ofta tungt baserad på klassikerna – från Karl Marx och Max Weber till Hannah Arendt, Friedrich Hayek och inte minst psykologen B F Skinner, som hon dammar av och vars teorier om radikal behaviorism får en central roll i hur Zuboff skildrar den pågående manipuleringen av människors oberoende utifrån teknikjättarnas strategier, i vad som enligt henne måste betraktas som en ”epistemisk kupp; ett konkret maktövertagande som åsidosätter de demokratiska spelreglerna”.

Zuboffs stora styrka är hennes breda perspektiv, från nationalekonomi och företagande till sociologi och psykologi, och att hon knyter ihop det med sylvass argumentation. Man kan kritisera hennes slutsatser, men aldrig hennes tydlighet.

På många sätt är ”Övervakningskapitalismen” ett standardverk för diskussionen om teknologijättarnas påverkan på vårt samhälle, på samma sätt som Thomas Pikettys ”Kapitalet” blev det för nationalekonomin. Gemensamt är de skarpa attackerna mot kapitalismen, med utgångspunkt i riskerna för demokratin – och att de påfallande ofta kommer till precis samma slutsatser om vad det är som står på spel. Både Zuboff och Piketty är också strålande retoriker: efter en stund i deras sällskap, oavsett om det är som läsare eller åhörare, blir man alltid rätt överväldigad.

När den känslan lagt sig går det att vara mer kritisk. Är Zuboff överdrivet negativ? Kanske, i varje fall har hon en förkärlek för väldigt ödesmättad symbolik. Hon beskriver de stora bolagen som ”tjuvjägare på savannen” och oss, vars personliga data de tjänar pengar på, som de ”övergivna elefantliken, vars betar blivit avsågade”. Middagssamtalen blir lätt rätt tunga om man överdoserat på några kapitel av hennes bok. Hon har också en tendens att driva teserna lite för långt, på ett sätt som gränsar till det konspirationsteoretiska.

Men det går inte att ifrågasätta hennes passion för ämnet, eller briljansen i hennes sammanfogande av de stora pusselbitarna i konstruktionen av ett fungerande samhälle. Hennes exempel på missbruk av användardata är många och detaljerade och omöjliga att vifta bort. Till och med för Mark Zuckerberg, som för ett år sedan utsåg henne till en av ledamöterna i Facebooks externa tillsynsråd.

Ett smart drag. Men om han trodde det skulle mildra hennes kritik lär han ha blivit grymt besviken.

Läs fler texter av Martin Jönsson och fler av DN:s bokrecensioner

Ämnen i artikeln

Böcker

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt