Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-05-09 19:20

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur/pontus-lundkvist-ar-lika-svartsynt-och-drastisk-pa-scenen-som-i-serieform/

SCENRECENSIONER

Pontus Lundkvist är lika svartsynt och drastisk på scenen som i serieform

Mannen och kvinnan i Malmö dockteaters nya uppsättning har sedan länge slutat vänta.
Mannen och kvinnan i Malmö dockteaters nya uppsättning har sedan länge slutat vänta. Foto: Malmö Dockteater

Med hjälp av datakoder om 50.000 repliker blir Pontus Lundkvists scendebut på Malmö dockteater ett ljuvligt, skrämmande flöde, skriver Kristina Lindquist.

”Det är synd att det är så få man tycker om.” När serietecknaren och författaren Pontus Lundkvist för första gången tar en skapelse till scenen så känner man igen honom – tilltalet är lika svartsynt och drastiskt som vanligt.

Mest utmärkande för denna absurdistiska stilist och satiriker är kanske ett slags misstro mot att vi människor överhuvud taget kan förstå varandra och tala ett gemensamt språk. Och i föreställningen ”Tillsammans för alltid” på vildsint experimentella Malmö dockteater tas detta uppgivna credo nu till en ny och mer bokstavlig nivå.

Vi är sex ynkliga personer i pandemipubliken som från varsin fåtölj får följa ett medelålders dockpar som tagit helg framför tv-skärmen. Där fäller de ett slags tillvarons arketypiska kommentarer, som rör sig mellan djupsinnigheter och det genuint meningslösa. (”Vad har det här med filmen att göra?” / ”Allt har med allt att göra.”)

Kvinnan är maniskt uppskruvad med skinnet spänt över skelettet, medan mannen är helt utan skelett – som en trött och ledsen hög av hud. I periferin ligger ett husdjur som liknar ET och ropar i en suckande respirator.

Kvällens stora manöver är alltså att de två dockornas medvetanden består av datakod, som programmeraren och animatören Tom Karlsson matat med omkring femtio tusen repliker skrivna av Pontus Lundkvist. Hur det faktiskt går till att skapa begriplig materia av detta är den här teaterkritikern för dum för att förstå och förklara, men varje enskild föreställning får på detta sätt en egen dialog, ett eget manus och en egen dramaturgi.

Den sista aktens stegring in i mörkret kanske inte alls existerar nästa gång verket ges, eller så kommer den vid ett helt annat tillfälle. Möjligen vill Pontus Lundkvist med det här intrikata greppet befria sig själv från konstnärlig intention, och gjuta ett slags monstruöst och självständigt liv i sina egna ord. Höra spegelbilden tala tillbaka, med förvriden röst. Resultatet är i alla händelser ett ljuvligt, skrämmande och skenbart associativt flöde, som kastar ljus över hur språket famlar efter hem och riktning.

I en annan tid skulle figurerna i soffan kanske ha väntat på Godot. Nu har de sedan länge slutat vänta, sitter bara av tiden medan den märkliga varelsen på golvet ger ifrån sig spridda skrik i sin andningsmaskin. ”Vi hör dig, Lilleman”, svarar mamma och pappa genom algoritmen.

Läs andra texter av Kristina Lindquist och fler scenrecensioner

Ämnen i artikeln

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt