Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-09-19 04:56

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur/psykos-i-stockholm-ett-omsint-mor-dotter-drama/

Filmrecensioner

”Psykos i Stockholm” ett ömsint mor-dotter-drama

Josefin Neldén och Josefine Stofkoper i ”Psykos i Stockholm”.
Josefin Neldén och Josefine Stofkoper i ”Psykos i Stockholm”.

Självbiografiska ”Psykos i Stockholm” skildrar en semesterresa som slutar i kaos och tvångsvård, men som trots allt är en oväntat ömsint och ljus skildring av en mor-dotter-relation där både kärlek och sjukdom får plats.

En ung flicka, knappt 14 år, och hennes mamma sätter sig på tåget någonstans ute i landet för att resa på minisemester till Stockholm. Det finns en förväntan i luften, men också en oro. Mamman är hetsig, överspänd, gör konstiga utfall med händerna. Det är uppenbarligen något som hänt förut, något som präglar relationen.

Maria Bäcks film har ett tematiskt släktskap med filmer som Suzanne Ostens ”Flickan, mamman och demonerna” (2016) och förra årets ”Kungen av Atlantis”. Laddade, självbiografiska skildringar av psykisk sjukdom som bärs fram av starka barnperspektiv.

Läs intervju med regissören Maria Bäck

”Psykos i Stockholm” vill redan direkt, i tågkupén, ställa förälder–barn-relationen i centrum och skildra symbios på gott och ont. Berättarmässigt blir det snart en dragkamp om vem som är den vuxna i rummet. Mamman vinner, resan fortsätter till ett snyggt hotell. Det blir restaurangbesök, irrfärder runt stan, många medlidsamma blickar från omgivningen.

De skulle ju ha det så trevligt? Och kanske till och med besöka flickans biologiska pappa? Men innan de två knappt hinner säga ”Gröna Lund” till varandra blir det kaos. Mammans och dotterns värld glider bryskt isär.

Tonvikten läggs i den privata sfären och dramat fokuserar på de svåra frågorna om hur långt kärleken räcker när sjukdomen tar överhanden.

Här tar ”Psykos i Stockholm” en brant vändning som gör filmen lite dramaturgiskt spretig och långdragen. Men även om vissa scener far i väg väl långt, så har filmen i stort ett starkt känslomässigt och långverkande innehåll.

Josefin Neldén, mest känd som stridbara Maggan i ”Vår tid är nu”, spelar med små medel även i de laddade situationerna. Kemin mellan henne och unga Josefine Stofkoper är stark och övertygande filmen igenom. ”Gräns”-fotografen Nadim Carlsen fångar med fint drömska bilder hur flickan upplever den överväldigande staden när hon  tvingas klara sig själv.

Psykiatrivården – här framställd som mer själlös och oengagerad än direkt dålig – får sig en släng av sleven. Men den kritiken blir egentligen aldrig något huvudspår. Tonvikten läggs i den privata sfären och dramat fokuserar på de svåra frågorna om hur långt kärleken räcker när sjukdomen tar överhanden.

Å ena sidan åkallar filmen på ett gripande sätt den tysta armé av verklighetens skamfyllda barn som alltför tidigt tvingas bli föräldrar till sina egna sjuka föräldrar. När flickan viskar ”När blir du min riktiga mamma igen?” går man sönder en smula.

Å andra sidan är ”Psykos i Stockholm” en ömsint, fantasifull och oväntat ljus skildring av befrielse. Flickan kan aldrig riktigt separera sig från moderns vanföreställningar om fågelarméer och märkliga körer, men hon kan lära sig hantera dem – och samtidigt erövra ett eget rum.

Se mer. Tre internationella filmer med psykiatritematik: ”Gökboet” (1975) med Jack Nicholson, ”A beautiful mind” med Russell Crowe (2001) och ”Silver linings playbook” (2012) med Bradley Cooper och Jennifer Lawrence.

Läs fler filmrecensioner i DN

Ämnen i artikeln

Film

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt